Hur uppstår lojalitet i en organisation?
av Annika Åkerberg Forum 1997-06, sida 32, 16.06.1997
ojala medarbetare framom själviska - visst låter det eftersträvansvärt. Men hur uppstår lojalitet? Och finns det i själva verket en klar motsats mellan själviskhet och 1ojalitet?
Rent allmänt innebär lojalitet att en person agerar eller uttrycker sig till förmån för objektet för lojaliteten - framom att agera eller att uttrycka sig till förmån för konkurrerande objekt. Lojalitet har alltså också en moralisk anknytning och innebär i sig möjligheten till att illojalitet också kan existera. Att vara lojal gentemot någon eller något är ett uttryck för ett mentalt tillstånd som kan sammankopplas med en känslomässig bindning till något. Forskare har antagit att lojalitet delvis är en form av inlärda bindningar, dvs. vad en person är lojal emot bestäms av kulturen och sammanhanget. Därtill antar man att lojalitet delvis också är ett är resultat av helt omedvetna processer.
Det finns en mycket stark koppling mellan lojalitet och identitet samt mellan lojalitet och personliga visioner och framtidsföreställningar. Människor är disponerade att upprätthålla och försvara kontrakt som bekräftar deras uppfattning om vem och vad de själva är eller skulle vilja vara.
Hur en människa presenterar sig själv kan ge vissa antydningar om hur han eller hon uppfattar sin identitet i just det sammanhanget. En bankanställd kan t.ex. presentera sig som ‘banktjänsteman”, ‘anställd vid bank X eller ”finansieringsexpert’, vilket signalerar ganska olika saker om hur personen uppfattar sig själv och sin uppgift. Vårt sätt att agera och signalera vem vi är påverkar alltså hur andra uppfattar oss. Hur man ser sig själv påverkar också hur man ser på andra aktörer i ens omgivning, som t.ex. sina kolleger, sina arbetsuppgifter, sina kunder och organisationen i sig. Vår självbild ger m.a.o. en referensram för hur vi tolkar andra i vår omgivning och för hur andra tolkar oss. Vår självbild ger också ramar för hur vi fattar beslut och agerar på basen av dessa tolkningar.
Människor dras till företag eller arbetsuppgifter som motsvarar element i deras självbild som de själva uppskattar och därför vill förmedla åt andra. 1 en undersökning har man t.ex. kunnat konstatera att om en individs personliga värderingar överensstämmer med de värderingar organisationen representerar kan man förvänta sig att individen ifråga är mera tillfredsställd i sitt jobb, och också stanna , Annika Åkerberg
Skribenten är forskare vid Svenska handelshögskolans forskningsinstitut.
Ö Vd Lu > Lu (&) 4 Zz ”Hur en människa presenterar sig själv kan ge vissa antydningar om hur han eller hon uppfatta sin identitet…”
Hur uppstår lojalitet I en organisation?
VEM SKULLE INTE VILJA HA LOJALA MEDARBETARE OCH KOLLEGER. FRÅGAN ÄR BARA HUR MAN FÅR SÅDANA.
längre vid företaget. Lojalitet har alltså starka samband med hur man identifierar sig med olika fenomen och aktörer. Att identifiera sig med något innebär att man definierar sig själv på samma sätt som man definierar identifikationsobjektet. Ju starkare man identifierar sig med något, t.ex. sitt företag, desto mera likheter ser man m.a.o.mellan sig och företaget. I undersökningar har man också kommit fram till att en stark identifiering med det företag man jobbar för resulterar i lojalitet med företaget.
En nyligen gjord undersökning i kunskapsintensiva företag i Finland pekar på att människor strävar till att stärka sina lojalitetsband genom att ständigt granska vissa frågeställningar som upplevs som särskilt betydelsefulla för personen ifråga. Exempel på dylika frågeställningar är företagets image, utmaningar i arbetsuppgifterna och den relativa rättvisa man upplever i jämförelse med kolleger. Vilka frågeställningar en person granskar har ett starkt samband med rådande uppfattningar i den bransch och den profession personen ifråga är verksam.
Lojaliteter kan sammanbinda många människor och kan stämma väl överens med ledningens målsättningar och strategier. Man kan också ha Jojaliteter som strider mot andra anställdas lojaliteter eller mot vad t.ex. ledningen skulle önska sig. Aktörer som inte upplevs som bundsförvanter i relation till ens lojalitetsobjekt uppfattas lätt som opponenter, vilka misstros och rentav kan förväntas vara illojala.
Men mellan själviskhet och lojalitet behöver det inte alls finnas ett motsatsförhållande. Det gäller bara att inse att människor i första hand är lojala gentemot sådant som är kopplat till hur de ser sig själva i en viss omgivning, och föreställningar om dem själva i framtiden. Sålunda kan t.ex. ett företag som signalerar en tydlig och attraktiv bild av sig självt som de anställda kan identifiera sig med ha större förutsättningar att få anställda som är lojala gentemot företaget. Också en klart kommunicerad vision, dvs. framtidsbild, som de anställda finner att stämmer överens med deras egen självbild och deras framtidsföreställningar har en klart lojalitetshöjande effekt. &
FORUM NR 6/97