Husbyggandet fram till 1980 - bostadshusens andel minskar, kvaliteten ökar

Taggar: Teman: byggande

Husbyggandet fram till 1980 bostadshusens andel minskar, kvaliteten ökar

Vi har för tillfället en exceptionellt hög andel bostadsbyggande jämfört med produktionsbyggnader och offentliga byggnader. Efter 1980 kan man här vänta en direkt nedgång.

Arbetskraften var den faktor som mest begränsade produktionen 1973. Byggexporten till Sovjet kan ytterligare försvåra tillgången.

Å andra sidan stiger också arbetskraftens. produktivitet kraftigt, men mest beroende på områdesbyggande och ökad industrialisering.

Vid Statens tekniska forskningscentra!, laboratoriet för byggnadsekonomi, har utarbetets en nybyggnadsprognos för år 1974…80. DI Raimo Salokangas redogör för den väntade utvecklingen.

Två utgångspunkter är möjliga när man gör en prognos över husbyggnadsproduktionen. Antingen görs den på basen av resurser eller på basen av efterfrågan. Under högkonjunktur är det bättre att utgå från resurserna, under lågkonjunktur är det åter efterfrågan som bestämmer produktionens storlek. Med hjälp av efterfrågan kan man dessutom bäst uppskatta hur produktionen fördelar sig på olika hustyper.

Då vi uppskattat husbyggnadsproduktionen för 1970 …1980 har vi utgått från resurserna. Detta förutsätter att man känner till arbetskraftens storlek, användningsgrad och produktivitet.

Arbetskraftsreserven 1974—75 är 138 000 arbetsår.

År 1973 var arbetskraften den faktor som främst begränsade produktionen. Också bristen på byggnadsmaterial och byggnadstillbehör, speciellt byggnadssnickerier, var en begränsande faktor.

Tillgången på arbetskraft har varit mycket jämn en längre tid i hela landet. Mellan 135 000 och 137 000 arbetare har va rit sysselsatta per månad, under sommarmånaderna ca 145000. För år 1974…1975 uppskattas arbetskraftsreserven till 138 000 arbetsår. Arbetskraftens användningsgrad växlar i olika delar av landet. Som helhet var den störst år 1971, 93 procent, och lägst år 1968, 80 procent. Det är främst under vintermånaderna som en del av arbetskraftsreserven blir outnyttjad, framför allt i u-områdena. Med beaktande härav har användningsgraden uppskattats till mellan 87 och 94 procent för åren 1974… 1975.

Kontinuerligt områdesbyggande ökar produktiviteten

Arbetskraftens produktivitet inom husbyggnadssektorn har kraftigt stigit under de senaste årtiondena. Huvudsakligen har detta berott på att arbetet effektiverats och blivit mer kontinuerligt tack vare områdesbyggande och ökad industrialisering, speciellt inom byggnadssnickerier och betongprodukter.

Arbetsbehovet per byggnadskubikmeter har sjunkit under de senaste åren me i U SS Ho 2 TT - | Ci forms osrnrä RAA OH sö as i rm Z, ; | AS ; +” 4 mRNA NR da SSA HAR gå ere narr oe FOA AREAN AN ENA RS i | 3å i AP i Så i FE Id TORRA av I i | UNNA Re [7

Husbyggnadsarbetsplatsens arbetsbehov per byggnads-m? år 1960 …1975. Arbetsbehovet har erhålllts med hjälp av årsmedeltalet av den arbetande arbetskraften under antagandet att det årliga antalet arbetstimmar är 1800 h/år. Nybyggnadsverkeamhetens andel har uppskattats till 80 /+ av arbetskraften, Som husbyggnadsproduktlon har använts medeltalet av de påbörjade och färdigställda byggnaderna /1/. Husbyggnadssta tistik /s/.

20

Forum 3/7 i medeltal 6 procent per år. Industrialiseringen och rationaliseringen fortsätter kraftigt, och byggnadernas kvalitetsnivå stiger. Arbetsproduktiviteten antas stiga år 1973… 75 med 6 procent per år från 1972 års nivå.

Vädret och strejkerna orsaka kastningar

Vädret inverkar på produktiviteten, likaså naturligtvis strejker. Om vädret är gynnsamt kan arbetsproduktiviteten förbättras med två procent av årsvärdet, dåligt väder ger motsatt resultat.

Strejker inverkar inte till sin fulla grad, eftersom arbetskraften under strejktider deltar i byggandet av småhus, sommarstugor och motsvarande. Strejkernas inverkan år 1973 torde ha varit 3 procent. Det är svårt ätt göra en prognos över arbetsmarknadens utveckling år 1974 och 1975. Mycket beror på arbetsmarknadsuppgörelsen.

Om man utgår från tillgängliga resurse one > Ag 2 [Cod Oo & Lo wu el Ko 5 0 2 Q 2 o kan husbyggnadsproduktionen beräknas på basen av arbetskraftens användningsgrad. För högkonjunkturer en högre användningsgrad, för lågkonjunkturer den lägsta godtagbara sysselsättningsgraden. Vi har här räknat med att det högsta årsvärdet för den arbetande arbetskraften 1974…1975 är 128000 och det lägsta 120 000. De teoretiska gränsvärdena är cirka 135 000 och 110 000, men för år 1974 och 1975 är dessa helt teoretiska.

1974: ca 50 Mn? färdiga byggnader

Produktiviteten har beräknats stiga 6 procent jämfört med 1972. För år 1974 har arbetsbehovet uppskattats till 3,7 h/byggnads-m? och år 1975 till 3,6 h/ byggnads-m!. Spridningen ‘:på grund av väderleksförhållanden och strejker torde vara +2…—5 procent.

Vi har beräknat att högkonjunkturen fortsätter under år 1974, och därför bestämt produktionsvärdet på basen a resursnivån. Med en sysselsättning år 1974 om 128 000 arbetsår och ett arbetsbehov om 3,7 h/byggnads-m? blir den uppskattade produktionsmängden 49,8 Mm? färdigställda byggnader.

Under år 1975 torde lågkonjunkturen redan börja, sysselsättningen blir lägre och produktiviteten ökar inte. Produktionsmängden uppskattas till 48 Mm? (47 Mm? färdigställda byggnader).

Risk för onödig inbromsning

Om man räknar med att högkonjunkturen fortsätter under de tre första kvartalen 1974 är byggnadsverksamheten ännu i full gång under hösten och någöt bakslag kan inte väntas förrän i decem- ’ ber. År 1975 beror utvecklingen av byggnadsproduktionen till stor del på statsmaktens åtgärder. Det finns en risk för att produktionen bromsas i ett ögonblick då det är onödigt att ingripa. Vänd!

Husbyggnadsproduktlonen år 1965 …1972, en prognos över produktionen år 1973…1975 och produktionen enligt arbetsplatsens produktionsresurser år 1976 …1980. Som mått på produktionen har använts medeltalet äv de påbörjade och färdigställda byggnadernas volym. Resursnivå 1 representerar 130 000 arbetsårs sysselsättning inom husbyggnadssektorn. Den högre nivån förutsätter goda förhållanden (bla goda väderleksförhållanden och en bra dispersion på arbetsbehovet…) och den lägre nivån produktivitetens utveckling I medeltal. Resursnivå 2 representerar 120 000 arbetsårs sysselsättning inom husbyggnadssektorn. Den lägre nivån förutsätter svåra förhållanden (bla svår vinter och en dålig disperslon på arbetsbehovet) och den högre nivån produktivitetsutvecklingen I medeltal /1/.

Forum 3/7 21