Huvudstadens energi : kolet vann etappseger
av Björn Palmén Forum 1985-18, sida 15-16, 20.11.1985
Huvudstadens energi
KOLE vann etappseger
Helsingfors energinämnd vände sig den 29 oktober till stadsstyrelsen med en rekommendation om stadens framtida energiförsörjning. Huvudbränslet för stadens energiförsörjning kommer också i framtiden att vara stenkol, säger nämnden, och det alldeles oberoende av om man nu besluter att gå in för naturgas, kärnkraft eller något annat. Också vid maximal användning av naturgas skulle kolets andel fortfarande vara ca 65 procent av energi försörjningen.
olet blir vi helsingforsare inte av med K brådrasket. Däremot har helsingforsarna goda chanser att slippa svavlet, som fångas upp i enorma mängder gips till stort besvär för energiverket, som måste placera sina gipsberg någonstans, Men kärnkraften då? Hur kommer den in i energinämndens utredninga?? I en prome FORUN 18/198 moria av dip! ing Matti Seppo, som ingår i nämndens basmaterial, förekommer faktiskt ett kärnvärmeverk, nämligen det finsksvenska samarbetsprojektet Secure, som framtagits av Asea-Atom, Finnatom, Studsviks Energiteknik och Statens tekniska forskningscentral. | Helsingforsnejdens Värmekraft Ab:s utredning o huvudstadsregionens energiförsörjning från februari år 1984 ingick Secure som det förmånligaste av alla tänkbara alternativ.
— När frågan om följande kraftverk för Helsingfors har utretts har också ett alternativ angående kärnkraft utretts, men det alternativet har tyvärr i ett tidigare skede spoltats, berättar Per-Håkan Slotte, Svenska folkpartiets medlem i energinämnden. — I varje fall förefaller det omöjligt att innan den nya kärnenergilagen trätt i kraft räkna med ett kärnvärmeverk som ett realistiskt alternativ, säger han. Detta är en både teknisk och politisk bedömning. Tekniskt kan man inte vänta på lagen, som skulle möjliggöra ett beslut om kärnkraft i Helsingförs, för då hinner man inte få den kraft man behöver i början av 1990-talet.
Följaktligen är de alternativ man har att räkna med stenkol och naturgas som bränslen för ett nytt kraftverk.
Helsingfors stads energinämnd beslöt med rösterna 5 mot 4 att gå in för stenkol.
1 — De fem som röstade för, gick in för stenkol för att de ansåg, att samproduktion av el och värme är förmånlig, samt för att staden genom att använda stenkol kan bibehålla sin självständighet i energifrågor genom att fritt förhandla om pris på stenkol med olika leverantörer. Dessutom är tillgången på stenkol garanterad på många håll, framhåller Per-Håkan Slotte.
Ett stenkolseldat värmeverk är, när det gäller utsläpp, tack vare sin avsvavlingsanläggning i stort sett lika förmånligt som naturgasalternativet, även om det | praktiken är besvärligare med en avsvavlingsläggning. Priset väntas bli 30—40 miljoner mark billigare per år för kol jämfört med naturgas.
Per-Håkan Slotte anser att saken inte ä — Innan den nya kärnenergilagen trätt i kraft verkar det omöjligt att räkna med ett kärnvärmeverk som realistiskt alternativ, säger PerHåkan Slotte, SFP:s medlem i energinämnden.
Den kärnreaktor som Helsingforsnejdens Värmekraft Ab ville placera i Helsingfors har framtagits som elt egemensamt projekt av atomingenjörer i Studsvik, Västerås, Otnäs och Helsingfors. Ur Nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor, NKA:s broschyr.
| (O (ia 1 kärnkraftverk forskningsstation tillståndsmyndighe lager för avfall eller utbränt bränsl [ bränslefabrik reaktortillverkar s rsebäc speciellt brådskande. Helsingfors bör gå in för en lösning som också på lång sikt bevarar stadens självständighet i energiförsörjningen. Det är inte stadens sak att experimentera med naturgasen, även om detta rikspolitiskt kunde vara motiverat. Detta gäller också kärnkraftsalternativet och i ännu högre grad, eftersom inget kärnvärmeverk av Secure-typ ännu är i drift någonstans.
Förmånlig elenergi
Som det nu är producerar Helsingfors energiverk el till förmånligare pris än Imatran Voima. Det är endast under förhållandevis korta perioder som det lönar sig för Helsingfors att ta el från IVO:s riksnät.
Helsingfors kolkraftverk finns på Sundholmen i västra Helsingfors, på Hanaholmen ungefär mitt i Helsingfors, och ett beredskapslager för kol skall placeras i Nordsjö i östra Helsingfors.
— Där kommer också det nya värmeverket att placeras, oberoende av om det blir gas eller kol, säger Slotte.
— Energinämnden i sin helhet förklarade uttryckligen att den litar på energiverkets kompetens och energiverkets förslag, när det gäller det nya kraftvärmeverket, stöds dessutom av expertutlåtanden från konsultfirmorna Jaakko Pöyry och EKONO, konstaterar Per-Håkan Slotte till slut.
Det är inte utan att det känns litet vemodigt att det skulle gå så här i Helsingfors. Kärnvärmeverket Secure planerades nämligen faktiskt uttryckligen för att förläggas i tättbebyggda samhällen och för att vara helt säkert. Att uran blir både billigare och miljövänligare än alla andra alternativ är också helt säkert.
Svepskäl?
De politiska hänvisningarna till att kärnenergilagen inte på länge blir slutbehandlad i riksdagen är ett vägande argument, men vi har faktiskt redan en atomenergilag och en strålskyddslag, med vars hjälp det gått alldeles utmärkt att bygga stora kärnkraftverk i Lovisa och Euraåminne.
Ett kärnvärmeverk påminner dessutom inte alls om ett kärnkraftverk till sin konstruktion. Snarast liknar det forskningsreaktorn i Otnäs, som fungerat oklanderligt i snart 25 års tid i hjärtat av huvudstadsregionen. Stenkol avger vid förbränning svaveloxider, kväveoxider, tungmetaller, PAG (giftiga kolväten), uran (ingår i kol) mm mm, vilket vi helsingforsare måste andas in och förhoppningsvis ut varje dag. Avsvavlingsanläggningar lämnar ca 5 procent av svavlet kvar i röken och ger dessutom upphov till veritabla gipsberg som det kan vara svårt att få spekulanter på…
Dessutom går det betydligt snabbare att bygga ett kärnvärmeverk än ett kärnkraftverk. Men så länge inte ens Asea-Atoms hemstad Västerås vågar beställa en Secure är det klart att Helsingfors stads fäder drar öronen åt sig och benen efter sig, om uttrycket tillåts. Björn Palmé 18/1985 FORUN,