I färsk SITRA-utredning: Hur ser Finlands ekonomi ut år 2010?
av Bjarne Nyman Forum 1981-17, sida 10-11, 04.11.1981
I färsk SITRA-utredning: HUR SER FINLANDS EKONOMI UT
Genom att undersöka framtiden strävar man till att skingra osäkerheten i beslutsfattandet. Uppgiften är inte lätt och utredningarna präglas ofta av forskarnas egna värderingar. Det finns många grundliga och högklassiga utredninga om världsekonomin och dess framtid. Men hittills har det inte funnits någon utredning som speciellt skulle ta fast på Finlands ekonomi och hur den kommer att gestalta sig framtiden.
€ Rapporten ”Finlands ekonomi 2010” är skriven av professor CE Carlsson på basen av specialutredningar över centrala sektorer med anknytning till vårt lands ekonomi. Specialutredningarna behandlar bla energiförsörjningen, skogsindustrin, gruvindustrin, livsmedelsproduktionen och textil- och konfektionsindustrin.
Därutöver granskas befolkninsstrukturen, investeringsverksamhetens historiska utveckling och transportväsendets utveckling.
Syftet med specialutredningarna är att ge en grund för de två scenarier som författaren skisserar upp.
— De två scenarierna är snäva. de berör mest frågor som har med ekonomi och teknik att göra, sade professor Carlsson vid offentliggörandet av utredningen, Vi har inte ens försökt oss på en helhetsbeskrivning. Avsikten med vår utredning är att göra folk mottagligare för tecken på kommande förändringar.
Stagnerad befolkningstillväxt
Professor Carlsson utgår i sin beskrivning över faktorer som påverkar den kommande utvecklingen från prognoser över befolkningsstrukturen. Med ganska stor säkerhet kan befolkningsmängden år 2010 uppskattas. Enligt Carlsson torde den arbetsföra befolkningen år 2010 uppgå till ungefär samma mängd som nu. Om inga förändringar sker beträffande emigration och immigration, kommer befolkningstalet att stiga under 1990-talet för att sedan åter sjunka till nuvarande nivå.
Användningen av egna naturresurser En av de grundläggande frågorna, som berör jordens produktiva användning, är förhållandet mellan åker och skog. Om effektiveringen och mekaniseringen inom jordbruket och om å andra sidan efterfrågan på trämaterial av sämr 1 kvalitet våxer — så ar det möjligt att åkerarealen fortsättningsvis minskar.
-— Men, säger professor Carlsson, utvecklingen kan vara den motsatta om det visar sig mera ekonomiskt att odla jorden med mindre yttre insatser (energi, gödsel, m m).
Om skogen sköts rationellt kan man fram till år 2010 öka skogsavkastningen med ca 15 procent. Med mindre kraftiga insatser kan man kanske räkna med en 5-procentig ökning av avkastningen. Men tillgången på inhemsk råvara är knappast den faktor som mest påverkar skogsindustrins utveckling. Produkternas förädlingsgrad, deras internationella efterfrågan och prisnivå kommer antagligen att forma utvecklingen starkare än själva tillgången på råvara.
Insamling av träavfall?
En viktig faktor i skogsekonomins utveckling är huruvida det blir lönsamt att tillvarata trämaterialet effektivare än för närvarande. Då priset på importenergi stiger kan det visa sig ekonomiskt att samla in det trämaterial som annars skulle bli kvar i skogen. Var gränsen för tillvaratagandet går beror på energins och skogsprodukternas internationella prisnivå.
Det är alltså fråga om faktorer som vi själva inte kan påverka i avgörande grad.
Våra vattendrag och kärrområden har hittills utnyttjats ganska sparsamt. För att bevara naturen kan det också vara skäl att en stor del av dessa resurser förblir outnyttjade. Helt entydigt är dock att kärren och myrarna har kommit i en ny dager på grund av möjligheterna att använda torv som energikälla.
— Torven kommer att bli en naturresurs som vid rätt tidpunkt och på rätt sätt använd kan utnyttjas för att stöda vår ekonomi, sägs det i rapporten.
Något dyster ser framtiden ut för gruvindustrin. Malmerna håller nämlige ÅR 2010?
Automationen är en av de faktorer som mest kommer att påverka vårt lands ekonomiska utveckling fram till år 2010. Men några revolutionerande uppfinningar som inte redan nu finns i vetenskapsmännens laboratorier kommer knappast att tas i industriellt bruk.
Blir det så småningom dags att skrota ner ”papperskontoret”? — Många experter talar redan nu om det elektroniska kontoret.
FORUM 17/81
Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967 (SITRA) offentliggjorde nyligen en utredning om ”Finlands ekonomi år 2010”. Huvudrapporten har sammanställts av SITRAsSs huvudombudsman professor CE Carlsson.
FORUM för ekonomi och teknik presenterar i denna första artikel de faktorer som enligt utredningen förmodlige mest kommer att påverka Finlands ekonomi fram till år 2010. Senare presenteras huvudrapportens två olika visioner om hur vårt lands ekonomi (kanske) kommer att se ut om trettio år.
Oljan kommer förmodligen att bibehålla sin roll inom trafiken under de närmaste trettio åren. Som helhet kan energiförsörjningen dock bli mer elektricitetsbetonad — dvs om det sker en gynnsam utveckling på kärnteknikens område.
på att ta slut och malmletningen har inte ännu lett till önskade resultat.
Tekniken avgörande
Om man vill utkristallisera orsakerna till den ekonomiska tillväxten i en enda faktor, så skulle denna otvivelaktigt vara tekniken och den därmed förknippade ökningen i produktiviteten.
— Tekniken är de industrialiserade ländernas källa till välstånd, sägs det i rapporten, vilket i och för sig inte är någon nyhet för Forums läsare.
Hur kommer morgondagens teknik att se ut? — Enligt rapporten torde det vara ganska säkert, att de kommande tekniska förändringarna redan nu kan förutspås. Några revolutionerande uppfinningar, som inte redan finns i vetenskapsmännens och forskningsanstalternas laboratorier, kommer knappast att tas i bruk före år 2010.
FORUM 17/81
Automationen går framåt
Enligt dagens uppfattning kommer de största tekniska utvecklingsmöjligheterna att finnas på halvledarteknikens (speciellt mikroelektronikens), energiteknikens och på kemins och biokemins områden.
— Om automationen kunde öka människans produktiva förmåga mångdubbelt, och om fusionsreaktorn kunde producera elkraft i industriell skala, och om problemen med kvävebindning och proteinframställning kunde lösas med hjälp av mikroorganismer — då skulle mänsklighetens ekonomiska problem skingras, konstaterar rapporten.
Men Finland upplever förmodligen inte frukterna av denna utveckling ännu år 2010. Under de närmaste trettio åren kommer däremot automationen att betyda mest när det gäller att föra ekonomin och tekniken framåt.
— Ju mera vi kan utföra arbete med hjälp av maskiner, desto bättre förmår vi konkurrera med länder som har god tillgång på billig arbetskraft. Sämst lämpar sig automationen för arbeten förknippade med naturen och naturens produkter, konstaterar professor Carlsson i sin rapport.
Halvledarteknikens tillämpningar kommer att öka i rask rakt och datatrafiken utvidgas. Med hjälp av optiska fibrer kan informationsöverföring av alla slag ökas mycket radikalt.
Energiförsörjningen konventionell
Redan nu kan vi säga med stor säkerhet, att Finlands energiförsörjning år 2010 inte löses med hjälp av fusionstekniken. Enligt rapporten finns det inte heller skäl att förutspå några enorma förändringar på detta område. Oljan kommer att bibehålla sin roll i trafiken ocn energiförsörjningen kan bli mera elektricitetsbetonad — under förutsättning att det skulle ske en gynnsam utveckling på kärnteknikens område.
Högst antagligen kommer biokemin att gå starkt framåt under de närmaste årtiondena. Biokemiska processer kommer i sinom tid att ersätta konventionella, dyra och invecklade processer för tex framställning av läkemedel och andra krävande kermkalier. Biokemiska processer kan också komma till användning i processer som i dag är energikrävande — såsom t ex nedbrytning av cellulosa.
Av ytterst stor betydelse vore att lösa kvävebindningens problem med hjälp av mikroorganismer. Detta skulle spara stora mängder dyra och energikrävande jordbrukskemikalier.
Troligt är, att tekniken i fortsättningen kommer att rikta in sig på lösningar som sparar energi- och naturresurser. Då måste man kanske av ekonomiska orsaker pruta på krav som tidigare ansågs vara tecken på utveckling. Man måste minska på hastigheter och effekter — och överlag använda mera tid och mindre kraft.
Trots att rymåteknologin är ett av de mest synliga resultaten på teknikens område, kan man knappast vänta sig att mänskligheten skulle erhålla någon omedelbar materiell nytta av rymdens erövring ännu år 2010. Man kommer inte att bygga rymdfabriker, och knappast kommer man heller att kunna skicka ner koncentrerad solenergi till jorden från rymdstationer.
Detta är i all sin korthet något om de faktorer som professor Carlsson och hans medarbetare tror att påverkar vårt lands ekonomi under de närmaste trettio åren. I följande nummer av FORUM skall vi granska hur Finland kommer att se ut år 2010 om utvecklingen fortsätter ”i gammal fart”.
Bjarne Nyma 1