I naturen finns modellerför våra tekniska lösningar

av Mårten Bondestam Forum 2007-10, sida 15, 25.10.2007

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2887

DEBATT

Kommentera texten eller skicka en ege debattartikel till feedback&forum.f. Vi välkomnar även kortare texter.

I naturen finns modeller för våra tekniska lösningar

X Det finns all orsak att bevara alla djur- och växtarter. I varje art finns unika egenskaper och fungerande detaljer som vi kan lära oss av. Om arten dör ut försvinner vår möjlig het att upptäcka dess kemiska eller tekniska lösning. Det kan till exempelta över hundra år förrän vi utan exemplet från naturen själva kommer på samma sak.

Några intressanta möjligheter » En fågel gjorde i år världsre kord i flygning. Utan att äta eller dricka på vägen flög den 11 570 kilometer från Alaska till Nya Zeeland på åtta dagar, vilket ger en hastighet på 60 km/h. Den mellanlandade inte på vägen. Samma fågel flög resan nu för andra gången. Den verkar ha flugit tvärs genom rådande vindriktningar. Det betyder att det finns en metod att flyga med mycket liten energiåtgång.

Vår tärna är också bra på att flyga långt. Före färden söderut tillbakabildas dess inre organ och levern fyller kroppen. Mina studier visar att olika fåglar har helt olika flygteknik. Samma fågel kan flyga med olika typer av flygning, Ekonomisk

Mårten Bondestam är medlem i styrgruppen för intressegruppen för miljö inom TFiF, sekreterare för Kyrkslätts Natur och Miljö och hedersmedlemi Helsingfors uppfinnare.

När vi lyckas lösa fjärilarnas koder och finna mönstrets information, har vi kommit långt på vägen att förstå hur en hjärna arbetar och hur en dator borde byggas.

flygning måste sträva efter att maximera de framåtdrivande ytorna och minimera de uppbromsande ytorna, i motsats till situationen hos dagens flygmaskiner.

» Vi känner till elektriska ålar och andra djur som kan ge elstötar. Kunde vi kopiera deras system och skapa el och ledningar inom biokemin? Då behövs inte dyra katalysatorer utan allmänt förekommande ämnen i naturen räcker till.

» Två australiensare har studerat bananflugornas hjärnor. Genom insatta elektroder kunde de mäta flugornas hjärnvågor. De konstaterade att dessa två millimeter långa flugor har samma typ av hjärnvågor som människan, Bananflugorna kun de bli ivriga och de kunde bli utleda. Det forskarna inte nämner är att de egentligen kom på en av grunderna för en fungerande elektronisk hjärna. Vi vet att hjärnfunktionerna hos olika insektarter varierar mycket.

» Samma styrmekanism som i puppan reglerar en fjärilvinges figurer, åstadkommer med en helt annan kod i hjärnan hos fjärilhanen dess mycket exakta förmåga att känna igen den rätta fjärilhonan. I fjärilars hjärnor och i DNA-koden för vingarna finns exakt samma mönster på två olika sätt.

I dag kan vi knäcka all tänkbar kodad information, När vi lyckas lösa fjärilarnas koder och finna mönstrets information, har vi kommit långt p vägen att förstå hur en hjärna arbetar och hur en dator borde byggas.

» Jag har räknat ut att virket i ett mammutträd utstår ett tryck på cirka 5 kg/em’ vid marken. Beaktande hårda vindar blir det ett tryck på kanske 10 kg/cm” på läsidan. Finskt granvirke håller ibland 1 kg/emr. Hur hårt kan trä bli? Vilken ar är hårdast? När kan vi ersätta metaller med hårt trä eller med vassens väggceller som hör till de hårdaste materialen som existerar?

Vid mina test var vasstrån lika starka som glasfiberstavar med samma vikt. Volvo har använt pressat trä till bromsklossar. Edison använde trä till sina koltrådslampor. Redwood används för att det inte ruttnar. Varje art har tekniska egenskaper vi kan upptäcka.

» Vilka skulle kraven vara på framställning av ätbart papper? Kanske en sorts pizzabottnar i miljoner ton ur jättestora pappersmaskiner. Från vilket trädslag och genom vilken process skulle man kunna förädla det till näringsrik föda för de fattigaivärlden?

Bevaraarterna, Arternainaturen, liksom systemen mellan arterna, inne håller enorma kunskaper vi har nytta av. Vi bör bevara alla arter. Många stora tekniska problem har existerandelösningar inaturen. Vikan baralära oss dem om arterna får existera. Alla har fördelar av att naturen bevaras, speciellt alla inom tekniska yrken. m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."