IFA Berlin - sista ronden i slaget om HDTV-normen

av Lars-Gunnar Larsson Forum 1989-15, sida 54-55, 12.10.1989

Text: Nära 400 utställare mötte upp till IFA mässan, stormönstringen för rudio- och tvteknik i Berlin.

Lars-Gunnar Larsson (Hamburg)

IFA Berlin:

SISTA RONDEN I SLAGET OM HDTV-NORMEN

Den nyligen genomförda IFA-utställningen genomsyrades av frågan om vilken standard som vinner kampen om högupplösnings-TV:n HDTV. För branschfolket gäller det det viktigaste marknadsavgörandet någonsin, för vanliga dödliga är det science fiction ännu under många år.

5 ärldens största mässa inom om| / rådet underhållningselektronik är en krevad i ljud och ljus. ett spektakel av reklam och prominens. Den tionde upplagan av IFA (Internationale Funkausstellung) i Väst-Berlin drog 400 utställare och 400 000 besökare, varav en viktig minoritet var inköpare (det är både en fack- och konsumentutställning). Myllret i hallarna under Berlins traditionella radiotorn är enormt, konkurrensen om uppmärksamheten obarmhärtig.

”Den största revolutionen inom TVvärlden sedan TV-tekniken för sextio år sedan såg dagens ljus” (för övrigt just i Berlin). Så rubricerades den nya tekniken HDTV på radiomässan i Berlin. Men frågan är mer aktuell för strategiskt tänkande managers än för den vanlige världsmedborgaren.

Vem ska bestämma över framtidens TV? Vem blir spindeln I nätet i en marknad som beräknas vara värd I 250 miljarder mark? Med den kommande HDTVtekniken handlar det om större pengar än någonsin i konsumentelektroniken. På den internationella radioutställningen var fronterna hårda och propagandan total.

Det finns god anledning. Detta var något av genrep inför den avgörande premiäten. I maj 1990 har CCIR (Committee Consultatif International de Radiocommurnication) den grannlaga uppgiften att bestämma vilken HDTV (High Definition TV)-norm man antar som internationell.

Tre HDTV-”makter”

Tre alternativ, representerade av vart och ett av de ekonomiska maktblocken Japan. Europa och USA. finns att välja på. Gemensamt för alla är att den nya TV-bilden ändrar format, blir aningen mer kvadratisk. Relationen mellan längd och höjd hos TV-bilden är i HDTV-norm 16:9. hos den vanliga TV:n 4:3.

jar skillnaderna. Japan vill ha 1125 vågräta linjer, européerna 1250 (mot nuvarande 625). Japanerna har en färdig inspelningsteknik, behöver lite tid till för att ta fram seriemogna HDTVapparater. För européerna ligger tyngdpunkten i utvecklingen tvärtom.

Den stora trosfrågan är om man ska tvinga människor att skrota sina TV-apparater när HDTV kommer (så säger européerna om japanerna), eller om man hoppas på en Öövergångslösning som inte behövs (japanerna om européerna).

Den teknik, kallad D2-Mac, som de europeiska företagen favoriserar, innebär att man reducerar informationsinnehållet i den signal som går från satelliten till jorden. Man skalar bort sådana rörelser. som det mänskliga ögat ändå inte förmår uppfatta. Fördelen är att man sparar kapacitet.

Vidare kan man enligt det europeiska systemet fortsätta att titta på TV-programmen från morgondagens satelliter även i dagens PAL-apparater. För det behövs en adapter, som antingen ansluts eller finns inbyggd i TV-apparaten (finns redan i en del dyrare varianter som säljs idag). Priset respektive merpriset är runt 1500 mk. Självfallet ser man då bilderna bara i den ”gamla” PAL-kvaliteten. Men vitsen är att det blir möjligt att se ett framtida HDTV 15/1982 FRUN

Västtyska postministern Christian SchwarzSchilling öppnade mässan.

program både av den som har ny HDTVoch gammal PAL-apparat.

Det låter bestickande. Men resonemanget har en hake, som både japanska konkurrenter och oberoende bedömare genast sätter fingret på: det hela förutsätter att det i en framtid görs HDTV-program som bara distribueras i D2-Mac-version. Om man fortsätter att som idag distribuera programmen via satellit i PALnorm. rasar fundamentet för D2-Mac-tekniken.

Euroståndaktighet

Men Europa ger sig inte. Ännu kan man kosta på sig att hålla ut, inte minst tack vare starka supporters i regeringskanslierna, I forskningsprojektet Eureka 1995, där Bosch, Philips, Thomson-Brandt, Nokia och ytterligare ett tjugotal företag deltar, har framförallt de västtyska och franska regeringarna pumpat in närmare en och en halv miljarder mark. På mässan förutskickade den västtyske postministern Christian Schwarz-Schilling en omfattande tysk testfas för HDTV å la Europa. Den västtyska staten står givetvis för kostnaderna… Liknande tongångar framfördes av den franske postministern Paul Quiles, som också var på IFA-mässan.

Sådant framkallar ojapanska känsloutbrott. Ron Sommer, Sony-chef i Västtyskland, hånade européerna för att med hjälp av skattepengar söka hämta tillbaka det försprång som de japanska konkurrenterna skaffat sig utan statsstöd.

Det som är högaktuellt för strategiskt tänkande managers var dock science fiction för de vanliga mässbesökarna. På utställningen i Berlin kunde man visserligen se både européer och japaner demonstrera sin HDTV-teknik live. Åskådarna trängdes och förundrades inför bilden av hur fina snöflingor klart avtecknade sig framför en snövit bakgrund.

Men ett besvikelsens sus gick genom församlingen när priset nämndes. Den nya HDTV-apparaten kommer att kosta minst 15 000. kanske 30 000 mark. Så kunde man också lättare smälta beskedet att detta ännu är framtidsvisioner. Före 1995 är det inte tänkbart med reguljär HDTV.

FRU 571989

Först blir det förmodligen ett slags fullskaleförsök i samband med OS i Barcelona 1992.

Dags för tillnyktring. Bilden därhemma, särskilt den med kabel, är också bra …

TV-bolagen har som sig bör mer lojalitet med tittarna än med industrin. De etablerade tyska stationerna ARD och ZDF kommer (i motsats till vissa brittiska och italienska bolag) inte att producera några program i den nya tekniken förrän man vet vems regler som gäller. Istället för att måla framtiden i sköna HDTV-bilder ser man hellre till den breda tittarmajoritet som för överskådlig framtid är hänvisad till PAL-TV via markvåg. Aven denna kan man förbättra. Begrepp som I-Pal, Wide-Pal, Q-Pal snurrar genom luften … Om inte annat kan de öka begreppsförvirtingen ytterligare en grad!

Nokia lockar: Omsorg om handeln, titt bak kulissen

För mer än någon annan var IFA ett eldprov: för finska Nokia. Bolaget visade sig för första gången på den riktigt stora scenen sedan man köpt upp de fd tyska SEL-företagen och blivit en av de tre stora i Europa (efter Philips och Thomson).

För att inte mässbesökarna skulle missa märket, hade Nokia hyrt en egen hall. Man rubricerade det första ”stora” Nokia året som ”förordet till en success story”. Man profilerade sig på hemvisten ”Europa”. Och man ägnade särskild uppmärksamhet åt fackhandeln. Primus motor här är säljgeniet Manfred Schmidt, en gång toppman på Grundig.

Nokia anpassade sig också till trenden att glänta på förlåten. I ett ”evolutionscentrum”, bara tillgängligt för fackbesökare, visades ett par produktidéer som kanske väntar runt hörnet. Exempelvis en fjärrmanövrering med en enda knapp. Utifrån gesterna i handen ”anar” den vilken funktion det är som ska aktiveras. Vinkeln i förhållande till jordens medelpunkt är utslagsgivande …

Trögt för digitalradio och DAT: tekniken klar, marknaden avvaktar

Vad händer då utanför TV-världen, exempelvis med kusinen ljudradio och ansträngningarna att via satellit få radioprogram i digital kvalitet? Visserligen trycktes det symboliskt på startknappar både för program (demonstrationssändningar bland annat av den tyska riksradion Deutschlandfunk via satelliten Kopernikus) och produktion (Telefunken startade tillverkningen av tuners för satellitmottagning). Men euforin var begränsad. Tekniken finns, men det är frågetecken för marknaden. Framförallt med den allt större spridningen via kabel har en stor del av de potentiella digitalradiokunderna redan utmärkt ljud. Den tyska TV-satelliten TVSAT I som skulle sända digital radio fungerar inte. Efterträdaren TV-SAT 2 används för TV. Som reserv i sammanhanget fick satelliten Kopernikus, egentligen tänkt som kommunikationssatellit, rycka in. Men den har ett sämre läge på himla valvet, och sänder med lägre effekt. Den digitala radion är tills vidare satt på undantag.

Inte heller när det gäller bandspelarna förestår något kommersiellt genombrott för den digitala tekniken (det tekniska genombrottet har ju redan några år på nacken). Lagom till mässan hade branschen enats om en kopieringsspärr, som innebär att man kan kopiera en CD-skiva till en ett DAT-band, däremot inte kopiera från en digital bandspelare till en annan. Det bygger på att bandspelaren identifierar och ”godkänner” den speciella karaktären på signalen från CD-skivan.

Tillverkarna lovar DAT-bandspelare till ett pris ”under 3 000 DEM” (drygt 7 500 mark) på den tyska marknaden. Men det sa man också för två år sedan. Och apparaterna för redan en undanskymd tillvaro hos de stora radiohandlarna. Allt tyder på att branschen är måttligt intreserad. Man vill suga ut vad CD-tekniken har att ge innan man med själ och hjärta satsar på digitala bandspelare.

De kunder som är benägna att lägga ut mer än nödvändigt på konsumentelektronik ska istället styras till sofistikerad hifiutrustning, kallat high end. Det handlar om högkvalitativa men tekniskt traditionella aggregat. De ofta svindlande priserna är en följd av små serier, exklusiv design, intensiv marknadsföring.

Principiella nyheter för att stimulera omsättningen — är — mini-TV-apparater (”watchman”). Trots en ruta med en bilddiagonal som inte är större än 75 millimeter levereras en mycket klar bild. Och så kompletterade Sony sin produktpalett med det nya videosystemet Hi8. Det är ett svar på den miniatyriserade och optimerade S-VAS-C-tekniken från ”resten av världen”. LJ

HDTV kommer — men ännu är det oklart om det blir med japansk, europeisk eller amerikansk norm, och om HDTV får 1125 eller 1250 linjer …

55