Indexoptioner och -futurer
av Peter Nordling Forum 1988-03, sida 12-13, 18.02.1988
Optionsmäklarna startar |
Optionsmäklarnas VD Asko Schrey räknar med start i mitten av april. De första produkterna blir indexoptioner och -futurer. I höst kan marknaden vara mogen för optioner i enskilda aktier.
Text: Peter Nordling
Premiär för index optioner och -futurer
Tempot blir allt högre på Finlands Optionsmäklare. Starten går i mitten av april. De första produkterna blir indexoptioner och indexfuturer och nya produkter finns redan på ritbordet. Därmed får den finländska finansmarknaden nya, efterlängtade instrument som bla gör det möjligt at minska risken vid aktieaffärer.
Optionsmäklare och Helsingfors
Börsclearing som ägs av Helsingfors Options- och Futurbörs Andelslag (Hofe) äntligen blev av i mitten av januari är det nu klart att bolagen fusioneras. Samtidigt försvinner justitieminister Matti Louekoskis hot om att bromsa optionspremiären.
— Siktet är nu inställt på start den 18 april. Vi jobbar dag och natt för att klara den målsättningen. Men många arbetsfaser återstår ännu. Och en enda större störning kan i värsta fall spoliera tidtabellen, berättar Optionsmäklarnas VD, Asko Schrey.
Han har minuterna innan återvänt från det styrelsemöte där fusionsbeslutet och beslutet om de första produkterna klubbades,
Det är en till framtoningen högeffektiv Asko Schrey som tar en genom passagekontrollen in i den smakfullt inredda lokalen på 850 kvadratmeter. Väggarna är glas,
Ex att eklateringen mellan Finland 1 golvet marmor, De blivande finansvalparna jobbar redan intensivt vid terminalerna. Om en stund skall Schrey delta i en operativ provkörning. Kollegerna väntar redan.
Index ur 30 aktier
Det man startar med är alltså indexoptioner och -futurer. Enligt Schrey är det mest troliga konceptet att man räknar ett marknadsbetonat index för de 30 mest omsatta aktieserierna på Helsingfors Fondbörs. | detta index kan aktörerna sedan ställa både köpoch säljoptioner och -futurer efter att det räknats om till mark.
— Orsaken till att indexet räknas på hela 30 aktieserier är att vi vill ha en möjligast stor korrelation till generalindex. Indexet måste reagera naturligt enligt marknaden. Därför måste korgen innehålla tillräckligt många aktiekurser, förklarar Schrey.
Hur många som är tillräckligt många kan han dock inte med säkerhet säga. De sist uträkningarna pågår fortfarande och visar de att färre kurser räcker till kan indexet väl räknas för färre aktieserier.
Finessen med de nya instrumenten kan kanske bäst beskrivas genom ett exempel där utgångspunkten är att kursen för en aktie dels bestäms av den allmänna trenden, dels av bolagets utveckling.
Om du köper en aktie och samtidigt en säljoption i indexet, som omräknats till ett markvärde, under nedåtgående trend kan du efter en tid sälja optionen och ta hem en vinst på den. Detta eftersom en säljoption ökar i värde då den underliggande varans värde minskar. Vänder trenden minskar säljoptionen naturligtvis i värde men då kommer vinsten i form av en kursuppgång för aktien. Och då förlorar du endast det premium du betalat för optionen.
Optionerna — rätten men inte skyldigheten att köpa en underliggande vara till ett i förväg överenskommet pris — är i det här fallet alltså en apparat för att skydda sig mot marknadens inverkan på det egna innehavet.
Under en hausse kan du dra nytta av indexet genom att köpa en köpoption i det. Genom att under uppgången sälja optionen kan du erhålla avkastning på hela marknadens uppgång, eftersom optionen ökar i värde under uppgången. Men då trenden vänder blir nedförsbacken ännu brantare för optionen.
Futurerna fungerar i princip lika som optionerna, men med den skillnaden att de är bindande för båda parter. En option är bindande endast för den som ställt ut den. Löptigen, dvs den tid instrumenten är i kraft, kommer att variera mellan två och sex månader för Optionsmäklarnas produkter.
Nyheter i höst
Några beslut om nya produkter har optionsmäklarna inte ännu fattat. Men Schrey anser det troligt att optioner i aktier kan tas i bruk under hösten, förutsatt att ett tillräckligt intresse för optionshandeln föds och att
Anders Lindeberg, VD för Suomen Optiopörssi, vägrar att ge upp. Han tror att kunderna förblir trogna, och planerar nya instrument.
volymerna för premiärprodukterna blir tillräckligt stora. I förlängningen kan det också bli aktuellt med ränteoptioner. Möjligheterna undersöks redan.
Tidigare, under uppåtgående trend, talade man om att det finns endast en handfull aktier som är lämpliga att ställa ut optioner i. Nu har omsättningsvolymerna minskat och allt färre aktier lämpar sig därför som underlag för optioner.
Schrey tror emellertid att det finns två aktier som det, vad volymerna beträffar, omedelbart går att ställa ut optioner i.
— Vilka två man väljer är nästan egalt då det har visat sig att handeln med optioner sätter fart på handeln med de underliggande aktierna. Därför kan de nuvarande volymerna inte allena ligga till grund för beslutet om aktieoptioner, säger han.
Andra kriterier aktierna, enligt Schrey, måste uppfylla är att bolaget har en bred ägarbas, att aktierna är tillräckligt många till antalet, att de noterats under en lång tid och att kursen kontinuerligt ligger över 40 mark.
Skolningen avgörande
Men innan någon verksamhet över huvudtaget kan komma igång gäller det att skapa förutsättningar för den.
— Det gäller att pränta in i folks medvetande att optioner inte är detsamma som godtyckligt utlottade förluster, säger Schrey
Pekka Tsupar äringslivet har redan länge pläderat N för privatisering, men det är en ny het att även arbetarrörelsen ställer sig positivt till detta alternativ. En rapport från Arbetarrörelsens ekonomiska forskningscentral TTT antyder att det blir förmånligare för både producenter och finansiärer att låta producera den offentliga sektorns tjänster privat.
I många fall har privatiseringen ändå haft negativa sociala följder. Försäljningen av British Telecom ledde i England till att 22 000 löntagare blev utan jobb. Privatisering till underpris ger en negativ inkomstfördelningseffekt. I Chile donerade den nya regimen 50 procent av företagens värde till de nya aktieägarna.
Rapporten har titeln Privatisering inom statsförvaltningen. Den har skrivits av foörskare Pekka Tsupari på initiativ av Tjänste FORUM, 3/198 och drar på munnen. Och med tanke på optionsskandalerna i Sverige innehåller uttalandet nog litet allvar också.
Därför drar Optionsmäklarna igång ett massivt skolningsprogram i mars. Meningen är att alla inblandade parter skall få sig en ordentlig dos optionskunnande genom broschyrer, kurser och övning i praktiken.
Av klottret på väggtavlorna i det färdigbyggda dealingrummet att döma har de blivande mäklarna redan kört simulerade affärer stående vid de små runda borden som är överfyllda av telefoner.
Som det viktigaste i den externa skolningen ser Schrey att fondkommissionärerna hinner med den planerade tvåveckors träningen. Öm deras träningspreiod skjuts upp uppskjuts också starten för hela optionsmarknaden. Då finns det nämligen ingen som kan handla på Optionsmäklarnas börs.
Den egna personalen har till stor del skolats hos Stockholms Optionsmarknad. Där har Optionsmäklarnas mäklare redan gjort riktiga affärer.
Positivt med övervakning Justitieministerns hot att stoppa optionshandeln tills de två konkurrerande projekten förenas säger sig Schrey inte ha upplevt som ett försök att bromsa utvecklingen. — Det var tvärtom ett sätt att sätta fart på den. Egentligen sade Louekoski endast att åtminstone en del av lagstiftningen för
TIT-RAPPORT.
optionshandeln måste vara klar före starten, säger han.
Mandattiden för den arbetsgrupp vid justitierninisteriet som jobbar med förslaget till optionslag går ut den 30 mars. Och Schrey konstaterar att samarbetet mellan Optionsmäklarna och arbetsgruppen varit mycket gott.
— Efter fusionsbeslutet behöver tjänstemännen på ministeriet inte längre oroa sig för att vi skulle vara ute efter konkurrensfördelar.
— För oss är det enbart positivt att myndigheterna övervakar verksamheten. Det hjälper oss att meddela att vi är pålitliga. Och då det finns klara regler är det också lättare för oss att vara pålitliga, säger Schrey.
Investerat 20 Mmk Av aktiekapitalet, som efter fullbordad fusion är 61,3 Mmk, har omkring 20 Mmk investerats. Merparten har gått till det Vaxbaserade adb-systemet. Detta skall för det första garantera att handeln löper. Datakapaciteten för den dagliga handeln svarar för en tredjedel av adb-investeringarn. Den andra tredjedelen har gått till dubbleringen av systemet, Den sista delen skall garantera att apparaterna räcker till för en betydande tillväxt. Också om de kombinerade kontors- och fortsättning på s 26
Text: Urpo Kaila
Privatisering gynnar producenter
Det kan vara motiverat att privatisera delar av den offentliga sektorn —- konkurrens ökar kostnadseffektiviteten. En sansad privatisering behöver inte medföra några samhällelig olägenheter.
männens och arbetstagarnas samorganisation TAS. Traditionellt har TAS, såväl som andra FFC-förbund, haft en mycket negativ attityd till privatisering. Nu vill man dock frångå ett svartvitt tänkande och ta ställning till fenomenet privatisering utan ideologiska barlaster.
Rapporten bygger på mikroekonomiska teorier, den s k public failure-teorin, som utgår från att den offentliga sektorn har en benägenhet att misslyckas i vissa situationer. Teorin är en slags spegelbild för market failure-teorier som pekar på situationer där den privata sektorn inte fungerar.
Forskare har påpekat att den i sig mycket avancerade mikroekonomiska teorin kan vara ett tveeggat svärd | fackliga forskningsprojekt. Teorin gör privatiseringsfrågan klarare och lätthanterligare. Men mikroekonomins värdeladdningar, den orubbliiga tro på att marknaden löser alla problem, kan leda till att facket gör självförnekande slutsatser. Det är ändå ett sunt tecken att man vågar erkänna obehagliga fakta.
— Jag tycker att privatisering i första hand är en praktisk, inte en ideologisk fråga. Privatisering kan under vissa förhållanden vara förståndigt. Men jag är också medveten om avigsidorna, denna det av rapporten har inte fått samma publicitet som utalandet om kostnadseffektiviteten, säger Pekka Tsupari.
Rapporten utgör första delen av forskningsprojeket Privatisering inom statsförvaltningen. Projektet syftar till att öka kunskapen om privatiseringens orsaker och följder. Därmed vill man ge stoff till den privatiseringsdebatt som pågår i samhället och inom fackföreningsrörelsen. L 13
