Industridesign

av Peter Nordling Forum 1984-08, sida 08-10, 03.05.1984

Taggar: Teman: ekonomi

FRIN AE 98 F RUN

EB Kanslichef Bror Wahlroos på handelsoch industriministeriet betonade, i ett tal under det konstindustriella förbundet Ornamos utbildningsdag i början av april, att den finländska konkurrenskraften i framtiden mer än tidigare måste grunda sig på andliga resurser, d v s kunskap och färdighet om vi skall klara oss i den internationella konkurrensen. De här resurserna kan enligt honom utvecklas genom s k mjuka investeringar. Till de mjuka investeringarna ville Wahlroos också räkna den industriella formgivningen och förbättrandet av produkternas utseende, säljkraft och användbarhet.

Med mjuka investeringar förstås i allmänhet att man utvecklar det kunnande som baserar sig på andliga resurser och kreativt tänkande. För industripolitikens del har man ansett bl a forsknings- och utvecklingsarbete, personalskolning, främjande av marknadsföring och utvecklande av ledarskap vara viktiga faktorer i det här sammanhanget.

Strukturen i den finländska industrin har utvecklats märkbart under de senaste årtiondena. Men trots det består den fortfarande till stor del av råvarudominerad processindustri som kräver tunga fasta investeringar.

Enligt Wahlroos har den internationella konkurrensen allt tydligare visat att strukturen bör ändras. — Inte ens tekniskt goda produkter kan marknadsföras framgångsrikt om man inte fäster tillräckligt med uppmärksamhet vid formgivningen eller om man inte alls beaktar formgivningen, något som fortfarande sker inom den finländska industrin, framhöll Wahlroos.

Utbildningen lamslagen

Wahlroos framhöll också att de gamla kulturstaterna har gjort betydande satsningar på att utveckla den industriella formgivningen. För Finlands del ansåg han att situationen närmast kan betecknas som en skam. — Utvecklandet av undervisningen har i allra högsta grad lamslagits. Undervisningsutrymmena är spridda, de är små och står på en låg nivå. Också undervisningsmaterielen är på samma primitiva nivå.

Den främsta orsaken till detta ansåg han vara att man inte ännu allmänt upptäckt formgivningens betydelse för att utveckla industrins konkurrenskraft. Wahlroos noterade dock att en viss ljusning kan skönjas trots att det s k Böleprojektet uppskjutits. Enligt planerna får Konstindustriella högskolan tillfälliga utrymmen i Arabia år 1986.

Avslutningsvis betonade Wahlroos att det mera är frågan om vilja än om pengar då det gäller att utveckla undervisningen.

Kr. ör SEE 2 Avdelningschef Rainer Nyman betonar att Finland har skickliga formgivare. Men enbart en snygg design garanterar inte några försäljningsframgångar.

Formgivningen avgörande för industrins konkurrenskraft

Den industriella formgivningen håller på att få en allt större betydelse för Finlands handel. Finländsk design är visserligen både känd och omtyckt vida utanför vårt land. Men nu har röster höjts för att det finns anledning för finländarna att skärpa sig på det här området. Dels gäller det för industrin att ta större hänsyn till formgivningen, dels måste vi skola yrkeskunniga formgivare för att klara oss i en allt hårdare internationell konkurrens.

Av PETER NORDLING

Konsten nödvändig ingrediens

Att ekonomi och teknik måste kombineras med konst för att en produkt skall sälja anser också Rainer Nyman, nybliven avdelningschef för Fenno-Optic som hör till Instrumentarium-koncernen. Fenno-Optic, som tillverkar glasögonbågar. hade enligt Nyman ett synnerligen gott år i fjol. Vinsten på den 4,5 Mmk stora omsättningen blev större än man budgeterat. I år är siktet inställt på dryga fem miljoner mark i omsättning.

Sin konstnärliga linje fann Fenno-Optic i mitten av 1970talet, Kunderna kräver högklassiga, moderiktiga bågar med god passform. Flickans bågar är hämtade ur Instruelle-kollektionen.

Det är emellertid först under de senaste åren boksluten blivit tillfredsställande för Fenno-Optics del. Då avdelningen grundades år 1971 bedömdes försäljningsförutsättningarna som goda. Man investerade i ändamålsenlig teknologi och tekniskt kunnig personal. — Men, säger Nyman, en felaktig konstnärlig uppfattning i kombination med en felinriktad marknadsföring var synbarligen orsaken till att det ekonomiska resultatet inte blev det man hoppats på.

— Finländarna är skickliga formgivare och antagligen förlitade man sig på att fin ländsk design skulle sälja under alla omständigheter. Man trodde att de nya bågarna skulle gå åt som smör på heta stenar i samma stil som exempelvis Marimekkos produkter. Hemligheten bakom Marimekkos framgång var dock troligen att företaget fann en speciell nisch i modevärlden, konstaterar Nyman.

Han noterar också att företaget inte genast insåg betydelsen av att först bli starkt på de närliggande marknaderna. Förutom de närliggande marknaderna hade man stora ambitioner på att erövra marknadsandelar i USA och Japan och det visade sig svårt att avyttra större kvantiteter med bågar i de här länderna. En av orsakerna till uteblivna framgångar var att man inte tog tillräcklig hänsyn till kulturella skillnader och till passformen.

Kunden kräver high fashion

Bakom de framgångar Fenno-Optic nu rönt ligger nytänkande då det gäller marknadsföringen, den konstnärliga utformningen och passformen.

Den första förbättringen kom då FennoOptic fann sin konstnärliga linje i mitten av 1970-talet. Man kom underfund med vilka egenskaper formgivarna skall besitta och förstod att kunderna kräver high fashion -bågar, bågar som följer modetrenden, dock inte den mest radikala, vad färg och form beträffar. Dessutom fordras en högklassig produkt med hög finish och långt bearbetat material som erbjuder ett tillräckligt stort synfält.

Men en och samma modell är inte gångbar hur länge som helst. Både för återförsäljaren, optikern, och för konsumenten är det intressant med nyheter. Samtidigt finns det modeller som säljer bra många år i rad. — Därför, säger Nyman, gäller det at ha en tredelad modellkollektion som består », uu on;mm-—<s a —— 9

FRUN 8/84

Liisa Kiiski är formgivare hos FennoOptic. I sitt arbete måste hon också t hänsyn till ekonomiska och tekniska aspekter.

av klassiska bågar, experimentbetonade bågar och tidsenliga bruksbågar.

Fenno-Optics sortiment består idag av 50 procent tidsenliga bruksbågar, 30 procent klassiska och 20 procent fancybågar, d v s toppmoderna, ofta väldigt granna ungdomsbågar.

Mot slutet av 1970-talet utvecklade Fenno-Optic en ny marknadsföringsstrategi. Man begränsade sig till en mindre mö dellkollektion på ett hundratal bågar, standardiserade att passa på vem som helst. Exporten lades om för att idag i främsta rummet koncentrera sig på den nordiska marknaden. Här finns nämligen de största förutsättningarna för att bågarna skall passa på konsumenterna. I syfte att stärka sin ställning på den nordiska marknaden har Fenno-Optic denna vår öppnat ett försäljningskontor i Sverige i samband med Instrumentariums dotterbolag Metos Storkök Ab.

— Trots att vi nu funnit vår linje har vi inte för avsikt att erövra betydande marknadsandelar i de nordiska grannländerna på kortsikt. Nu koncentrerar vi oss på små nischer och arbetar oss målmedvetet och grundligt uppåt, berättar Rainer Nyman.

Av Fenno-Optics årsproduktion på ca 60 000 bågar stannar ca 35 procent i hemlandet. Omkring 30 procent exporteras till Sverige, medan återstoden går till det övriga Norden, USA, Sovjetunionen, England, Holland, Schweiz, Kanada och Japan. Även om Fenno-Optic inte strävar till stora marknadsandelar utomlands är en större omsättning beroende av exporten.

— Det är svårt att växa på hemmamarknaden då de utländska konkurrenterna är många, åtminstone ett tjugotal, och då befolkningen inte ökar nämnvärt fastslår Nyman. Han bedömer expansionsmöjligheterna utomlands som gynnsamma.

10

Men för att över huvudtaget kunna sälja krävs bågar som faller konsumenterna i smaken. Och det i sin tur kräver yrkeskunniga formgivare. — En god industridesigner ser inte någon konflikt mellan konst och ekonomi. Han skall få arbeta självständigt utan påtryckningar för att få igång ny produktion. Han skall också självmant ta initiativ till nya modeller. Företagsledningens uppgift är att presentera ideer och tips som man fått hos kunden och på mässor, förklarar Rainer Nyman och betomar vikten av en egen design.

Hur får man då fram formgivare med de rätta kvalifikationerna? På Fenno-Optic prioriterar man personer som utbildats till att designa bruksföremål vid Konstindustriella högskolan. Men här har de endast fått den grundläggande yrkesutbildningen. — Minst lika viktigt som den egentliga yrkesutbildningen är, säger Nyman, att designern så att säga får växa upp i företatets miljö och i tid lär sig känna produktionens möjligheter och begränsningar. Vi försöker också bereda våra formgivare möjlighet att jämföra sina alster med både inhemska och utländska konkurrenters produkter så att de kan hålla sig ajour med modetrenderna, berättar Nyman och understryker att det i ingen händelse kan bli frågan om kopiering.

Flera/studieplatser —

Konstindustriella högskolan är den enda högskolan i Finland som utbildar formgivare för industrin. Utbildning finns också på mellanstadienivå, men den är främst inriktad på traditionellt handarbete. Konstindustriella högskolan, där utbildningen räcker ca fem år, antar årligen ett tiotal studerande till linjen för industriell formgivning.

Enligt överlärare Veikko Kamunen motsvarar elevantalet på det hela taget industrins behov. Trots det siktar man på att om ca fem år börja ta in 14—15 elever per årskull. För tillfället finns det nämligen rätt gott om arbetstillfällen inom industrin. Dessutom finns det behov av flera kompetenta lärare på mellanstadienivå. Konstindustriella högskolan har också inlett licentiatundervisning och från och med år 1986 skall det bli möjligt att doktorera på industriell formgivning. Detta, anser Kamunen, motiverar också en breddning av elevunderlaget.

Resursproblemiet värst.

Orsaken till att man inte omedelbart tar in fler studerande är dels den att det är svårt att ändra på skolans femårsplan. -— Dels kämpar vi, som också kanslichef Wahlroos konstaterat, med resursproblem och det är vårt största problem, säger Kamunen. Utrymmena tillåter inte någon expansion förrän utbildningen flyttar till Arabia år 1986. Idag har de 65 inskrivna studerandena ca 300 m? till sitt förfogande.

Kamunen upplever inte heller lärarsituationen som tillfredsställande. — Vi har visserligen de bästa lärarna man kan få tag på i det här landet. Men vi har endast en överlärartjänst och en lektorstjänst. Resten av undervisningen sköts av timlärare som undervisar 2—10 timmar i veckan, förklarar han.

Finland bländ de främsta = /

Veikko Kamunen anser att eleverna i tillräckligt hög grad uppmärksamgörs på industrins ekonomiska och tekniska möjligheter och begränsningar. — Dagens formgivare är både villiga och kapabla till samarbete med både den tekniska och ekonomiska personalen på ett företag, Och det måste de vara om de vill jobba inom industrin, säger han.

På undervisningsschemat finns mekanisk teknologi upptaget som obligatoriskt ämne i två års tid. Dessutom får de blivande formgivarna lära sig konstruktionsteknologi, adb, elteknik, plastteknik och marknadsföring. Ytterligare får de praktisk övning i de här ämnena i samband med övningsarbeten som ofta görs i samarbete med industrin Även om undervisningen fått motta en viss kritik betonar Kamunen att finländsk formgivning internationellt står sig mycket bra. Om man frånser vissa små sektorer, tror han att Finland placerar sig främs bland de nordiska länderna. Nu hoppas han att kanslichef Bror Wahlroos uttalande skall ta skruv för att positionen skall kunna bibehållas.