Industridiamanten - stark men utan briljans

av Christian Sundgren Forum 1981-12, sida 42-43, 26.08.1981

Taggar: Teman: industri

Industridiamanten — stark men utan briljans

Alla diamanter blixtrar inte som Lady Dianas på sagobröllopet i London. ”Damm och smuts — det är vad diamanter betyder för mig”, säger Lars Salmelin, VD fö | Christian - Sundgren har sammanställt |, detta uppslag om industridiamanten. I e 4 artikel (Forum 10/81) behandlade han | smyckedlamanten — symbolen för makt, kärlek och evighet… €Ö Vem har inte kommit i kontakt med diamanter i vardagslivet? Glasskäraren, saxen med diamantbett, nagelfilen, grammofonnålen och senaste nytt: båtskrapan med diamantblad. Men diamanter i dessa sammanhang skall man i alla fall inte ta för allvarligt på, de är ofta rena rama försäljningstricket.

Men man kommer inte ifrån att diamanten är naturens starkaste och hållfastaste produkt, så den behövs inom industrin. Alla industrier med krävande slip-, borr-, såg- och skrapmoment använder sig av hårdmetallverktyg som är förstärkta med diamanter. Inte minst krigsindustrin behöver diamantverktyg för att räffla kanonpiporna. Stenhuggerierna, glas-, keramik- och cementindustrierna köper ensamma upp 90 procent av industridiamanterna på världsmarknaden.

Gravstenar, specialtermometrar

Med den teknologiska utvecklingen har man hittat på allt intressantare användningsområden för diamanten inom industrin.

Att gravstenar sågas och formas med diamantförstärkta klingor är välkänt. Däremot är det mindre bekant att rymdfarkoster och -kapslar har fönstergluggar i diamant. Ett ganska dyrt material för ändamålet men det enda som håller mot trycket och värmen i atmosfären samtidigt som de passerande infrastrålarna kan användas för vetenskapliga analyser.

Just där var det krävs stor precision har diamanten fått nya användningsområden. Kirurgin och ögonoperationer är ett område, värmeiakttagelser där det krävs en noggrannhet på 1 000-dels grader är ett annat där diamanten är oersättlig.

42

Valdiamant på Åland.

Det syntetiska diamantpulver som produceras på Åland har föga att göra med smyckesdiamanter, men unikt är det att det produceras diamanter i Finland!

Den glans och den trolldom som omger de unika äkta stordiamanterna är bortblåst när det handlar om industridiamanter. Men diamanten är en allt viktigare råvara för dagens industri. Den stora diamantmarknaden gäller industridiamanter och här blir den syntetiska diamanten all viktigare.

De diamanter som används inom industrin kommer från samma gruvor som ädelstendsdiamanterna. I vissa gruvor utvinns enbart industridiamanter, som på fackspråk kallas boart. Zaire och Sovjetunionen är de två största producenterna av industridiamanter.

Priset på industridiamanterna är naturligtvis inte alls i klass med ädelstensvarianten men i stora mängder blir det stora summor. Om priset på en fin juveldiamant på 1 karat (0,2 gr) är 200 000 mk betalar man för 1 karat industridiamanter 6—7 mk.

I fjol såldes via CSO, det internationella — diamantförsäljningsorganet som styrs av de Beers, diamanter för 2,7 miljarder dollar. Industridiamanternas andel var ca 20 procent.

Försäljningen av dessa äkta industridiamanter ökade inte förra året. Orsaken var den låga ekonomiska aktiviteten och en allt större efterfrågan på syntetiska diamanter för industribruk.

I de Beers årsberättelse för år 1980 konstateras att efterfrågan på syntetiska diamanter av bättre kvalitet ökat snabbt. Bla i oljeutvinningen övergår man till borrspetsar med hårdmetallbett som är överklädda med syntetisk diamantmassa.

Oljeborrning med diamantbett ger vinst

Hittills har de syntetiska diamanterna varit för små för att passa vid oljeborrning. Men sedan man lyckats på ett hållbart sätt knippa ihop de små syntetdiamanterna till större bitar har oljeföretagen gått in för syntetdiamanter. De högre kostnaderna uppvägs av högre effektivitet.

Företagens utvinningskostnader stiger brant i och med att svårare oljekällor tas i bruk och genom att borrhålen tränger allt djupare in i jordskorpan.

Enligt Business Week (15.1.1980) räknar oljeföretagen med att kunna nå hela 5 000 fot på 112 timmar med enbart tre borrspetsar försedda med syntetiska diamanter. Med traditionella borrbett skulle hela 13 stycken ha gått åt innan man nått så djupt in i jorden. Eftersom borrbyten tar tid räknar företagen med att de sparar 9 arbetsdagar eller mellan 500 000 och en miljon dollar genom att gå över till syntetiska diamantborrar vid såhär djupa borrningar.

Syntetdiamanter görs i Finland — Vi kallar dethär diamantpulvret för syntetiska diamanter, men det är helt fel. Dehär diamantkornen är lika äkta som de diamanter man hittar i gruvorna. Jag föredrar därför termen ”man-madediamond", säger Lars Salmelin, VD på företaget Valdiamant i Lemland på Åland.

— Naturen använde sig visserligen av 5 gånger större tryck när diamanterna skapades för miljoner år sedan i vulkanutbrottens hetta. Vi skapar denhär värmen och dethär trycket i våra maskiner och den råvara, grafiten, som vi använder, är en hur naturlig produkt som helst.

Visst har Salmelin rätt. Inte är det mycket konster som behövs för att man skall kunna producera diamanter på löpande band om än de är så små att man inte kan urskilja dem med blotta ögat. Men med mikroskopets hjälp ser man nog att det är små perfekta, gulaktiga diamantkristaller som Valdiamant producerar vid sina 3 Asea-pressar i den anspråkslösa industrihallen alldeles intill havet.

Hela hemligheten ligger i att ha rätt värme på grafiten och rätt tryck på den

FORUM 12/81

NERE

An wu Xx w ä boll] Pie] >= nn Filed wa & 2 5 Dn & < [24 1000 2000 300 3000

DEGREES 5000 7000 9000

MILLIONS ps 4000 5000

TEMPERATURE DEGREES C

Här är hela hemligheten med den syntetiska diamanten: Vid rätt tryck och vid rätt värm förvandlas grafiten till diamantkristaller . . .

Såhär ser molekylstrukturen ut för diamanten (till vänster) och grafiten (till höger). Likheten är markant lilla ytan som pressar ihop grafiten — fysikens lagar sköter resten. Det är som att ställa en oljetanker på en 1 deciliters gräddtetra. Klarar du det?

Industrispionage och bojkotter

Varannan vecka far flyget iväg med diamantpulver från Åland till USA och Detroit där Valdiamants moderbolag finns. Märkligt är det att 15 personer i två skift nu i sju år har producerat industridiamanter för internationella specialverktygsfabrikanter.

Industrihallen vid havsbandet och havsörnarna har lite med den multinationella storföretagsvärlden att göra tycker man. Men de fanns med i bilden från starten.

Den var förresten rätt hemlig. Det gick nämligen till så, att en av de anställda vid Aseas anläggningar i Robertsfors (Asea anser sig ju vara först med syntetdiamanten) hoppade av när de Beers gick in för

FORUM 12/8 att köpa upp syntetdiamantproduktionen i Robertsfors. Aseas patent gällde inte Finland så det var bara att skeppa över en press och med inlärt kunnande starta egen diamantproduktion på Åland.

Lätt var det inte i början eftersom de Beers hotade med att bojkotta alla företag som köpte diamanter från Åland. Men företaget finns kvar trots namnbyten och ägarbyten.

— Klart att de Beers var besviken på vår start. De som köpte av oss måste hålla det hemligt på grund av bojkottrisken. Problemet var ju det att vi inte kan förse någon verktygsproducent med alla de produkter de vill ha. För vissa kvaliteter måste de alltid vända sig till General Electric eller de Beers som behärskar marknaden.

— Men vi är igång och nu är ju situationen säker för oss. Vi hör till Valeron-koncernen som har ett 30-tal

Oljeutvinning blir allt dyrare och borrspetsar förstärkta med syntetdiamanter efterfrågas allt mer i takt med att borrhålen blir djupare och kostnaderna stiger.

företagsenheter världen över med flera tusen anställda. Moderbolaget hör till de största verktygsproducenterna i USA och därmed har vi en säker leveranskanal till den växande USA-maknaden, menar Lars Salmelin.

Företaget på Åland har hittat sin lilla ”nisch” på den växande marknaden av syntetiska diamantprodukter. Visserligen är det rena rama råvaran som levereras varannan vecka till USA men vackert så. Av omsättningen på 4 Mmk stannar 1,4 Mmk kvar i löneutbetalningar till de anställda ålänningarna.

Syntetdiamanter kommer och går

Diamanter, såväl äkta som syntetiska, används inom industrin när man behöver verktyg som är noggranna och hållfasta. Det diamantpulver som används bör därför också vara av hög kvalitet.

Här kanske ligger förklaringen till att det exporteras varannan vecka diamantpulver från Finland, Åland, samtidigt som de företag som tillverkar verktyg med diamantförstärkning i Finland importerar diamantpulver. Märkliga och krokiga är dessa handelns vägar.

Levanto Oy är det finländska företag som har den största erfarenheten av att producera diamantförstärkta verktyg.

Levantos främsta produkt är borrar som används vid geologisk forskning. Borrarna, som kan liknas vid rör med borrspets, står för hälften av företagets omsättning på 3,5 Mmk. Produkten har gett företaget internationell uppmärksamhet. Samma borrar utnyttjas nu inom byggnadsindustrin för att borra hål i färdiga cementelement.

Levanto gör också förstärkta sågbett för den mer traditionella stenborrningen. Ur produktutvecklingssynpunkt är målet här att såga så mycket sten som möjligt med minsta slitage på såg- och borrbett.

Ökar man diameterna på borrbetten sågar man mer, men då krävs det tjockare klinga som i sin tur betyder större slitage. Sågar man I m? granit på en timme är det rätt bra, säger expertisen.

En uppgift som inte är alldeles enkel med vår hårda finska granit, i synnerhet om man will klara sig med så lite importerad syntetdiamant som möjligt.

Christian Sundgren 43