Industriproduktionen fördubblas under detta decennium

Taggar: Teman: industri

I Forums panel deltog (fr.v.) pol.dr Pentti Viita, verkst.dir. Nils Hellén och verkst.dir. Lauri Kirves

Industriproduktionen fördubblas under dett decenniu industriproduktionen kommer att fördubblas under detta decennium. Metallen går starkt fram, nya produkter, nya branscher gör sitt intåg och pappers- och kartongindustrin ökar sina exportinkomster med ett par miljarder fram till 1980, förutspådd veckans auktoritativa panel, som diskuterade industrin och 70-talet. Panelen bestod av VD för Finlands metallindustriförening viceh. Nils Hellén, VD för Finska träförädlingsindustriernas centralförbund ekon.mag. Lauri Kirves och pol.dr Pentti Viita, biträdande chef för industriavdelningen vid handels- och industriministeriet.

Panelen konstaterade även att utbildningen kommer att vara ett av 70-talets stora problem, väsentligt både för sysselsättning och höjning av förädlingsgraden. Integrationsproblemen kommer också att sätta sin prägel på decenniet. Det är livsviktigt för oss att inte stanna utanför EEC:s tullmurar, medan våra Eftakompanjoner kör in genom porten. Det skulle betyda en tulldiskriminering av drygt 60 procent av vår export, en 10—20 procents sänkning av exportpriserna.

VITA: — Industrin kommer att leda den ekonomiska utvecklingen under detta decennium, dess utvecklingstakt kommer att vara den snabbaste. Framför allt kommer den att svara för ett växande inflöde av utländsk valuta. Emedan den inhemska konsumtionen långsamt men säkert i allt högre grad koncentreras på utländska produkter, måste vår export öka i motsvarande omfattning för valutabalansens skull.

Forum 11/70

Sjuttiotalet kommer också att se en genomgripande omstrukturering av näringslivet, när det gäller lantbruket. Den underlättas dock av åldersstrukturen inom den aktiva lantbruksbefolkningen. Däremot stöter placeringen av de unga från lantbruksdominerade regioner på problem, som måste mötas med en utvidgad yrkesutbildning och en ökad bostadsproduktion.

— Industrins utveckling stöds av servicenäringarna, som dock inte kommer att uppvisa samma snabba utvecklingstakt som industrin.

— Lantbruket kommer antagligen att visa en viss nedgång, medan skogsbruket ökar, råvarubasen utvidgas. Samtidigt sker en omfördelning så att industrivirkets andel ökar, medan t.ex. vedens andel går ned. Vänd 7

Pol.dr Pentti Viita: — Omstruktureringen av lantbruket kommer att kräva stora pengar, men betyder ändå en »vinst» för staten.

Verkst.dir., ekon.mag. Lauri Kirves: — Decenniet börjar i goda tecken, men månne inte ett par tre konjunkturvågor ryms också inom detta årtionde.

Verkst.dir., viceh. Nils Hellén: — Det är klart att vi inte kan lämna oss utanför en utvidgad integration, redan av det skälet, att våra nuvarande Efta-kompanjoner tydligen är på väg in i den.

Metallindustrin har rum för expansion

FORUM: Var finns den största tillväxtreserven?

HELLÉN: — Metallindustrin har rum för betydande expansion och ökad mångsidighet. Förädlingsgraden kan höjas väsentligt. Å andra sidan måste den finländska metallindustrin specialisera sig. Vi kan inte tävla med de stora länderna i fråga om massartiklar.

KIRVES: — Inom träförädlingsindustrin är råvarutillgången en flaskhals. Marknad förefaller det däremot nog att finnas, även om konkurrensförmågan kan växla från år till år. Det finns dock en betydande råvarureserv, skogen kan ge åtskilligt mera än vad den nu producerar. I vilken utsträckning råvarubasen kan tryggas för en utvidgning av träförädlingsindustrin beror på hur skogsodlingsprogrammen kan genomföras.

— En som det förefaller realistisk prognos räknar med att utdrivningen kan ökas med närmare 10 miljoner kubikmeter fram till 1980, eller med ca 20 procent.

— Strukturförändringar kommer att inträffa inom träförädlingsindustrin. Under de senaste 10—15 åren har pappersindustrin växt betydligt snabbare än träindustrin. Utvecklingen kommer antagligen att fortgå i denna riktning, vilket betyder, att sågindustrins produktion knappast ökar i anmärkningsvärd grad. Fanerindustrin kan öka något. När det gäller plattor och skivor är det inte så mycket en fråga om det finns råvaror, utan om det finns marknader. I den branschen växer kapaciteten fram till decenniets mitt så mycket, att det är fara värt att det uppstår marknadssvårigheter. — Vissa förändringar kommer även att inträffa när det gäller cellulosa och annan massa. Hittills har de hört till våra största exportartiklar, men under detta decennium kommer de att i allt högre grad användas för framställning av papper och kartong i hemlandet. Samtidigt ökar även massaproduktionen, eftersom råvarubasen uppenbarligen ger rum för en ökning. — Pappers- och kartongindustrin kommer alltså att öka kraftigt. Det är inte orealistiskt att räkna med, att denna ökning fram till decennieskiftet kan betyda en ökning av årliga exportinkomster med ett par miljarder mark.

VITA: — Vill vi ställa upp en rangordning för ökningen, kan vi konstatera, att den kemiska industrin, elkraftsproduktionen och plastindustrin klart ligger i täten. Därpå följer ler-, glas- och stenindustrin, metall och papper.

HELLÉN: Metallindustrin är inte alls lika beroende av inhemsk råvara som träförädlingsindustrin, även om vi med stor tillfredsställelse noterar basindustrins snabba utveckling och är tacksamma för de naturtillgångar, som finns i landet. Metallindustrin bygger i större utsträckning på teknisk färdighet och know how än på råvara. Tyngdpunkten kommer att ligga på exporten, i synnerhet om koncentreringen på specialprodukter fortgår. Metallindustrin har snabbast ökat si andel av exporten, och kommer att göra så även i fortsättningen. Hittills har alla prognoser överskridits varje år, och detta kommer uppenbarligen att fortgå. Metallindustrins andel av exporten, som nu ligger vid !/4, kommer snabbt att stiga till 2/3,

KIRVES: — Hemmamarknaden är av sekundär betydelse för träförädlingsindustrin. Det är en alltför liten marknad, vårt lands befolkning är ju inte mer än hälften av vad flera världsstäder kan uppvisa.

Tekniska forskningen måste utvecklas

VIITA: — Inriktningen på exporten framträder framförallt i form av nya produkter och nya branscher. För att dessa ska klara sig i konkurrensen och för att de gamla ska bevara sin konkurrenskraft krävs att den tekniska forskningen utvecklas. Detta bör ske med statsmaktens bistånd. Dessutom måste yrkesutbildningen utvidgas och göras grundligare, särskilt i form av fortbildning, branschrationaliseringen fortgå och kapitaltillgången tryggas.

KIRVES: — Miljöskyddet kommer också att vara en av decenniets huvuduppgifter.

Ont om exportkrediter

HELLÉN: — Metallindustrin har speciella finansieringsproblem, som det kan vara skäl att beröra. I synnerhet maskinoch varvsindustrin måste nutilldags vara beredd att bevilja stora exportkrediter, finansiera långvariga betalningsuppskov. Det är kutym världen över, och vi får lov att hänga med. Nu växer exporten snabbare än beräknat, och det betyder, att det ständigt är ont om exportkrediter. Hela kvoten är kan man säga ständigt bunden — Det är inte så lätt att konkurrera om beställningar under sådana förhållanden, Här borde en ändring fås till stånd, och den kan endast ske genom anskaffning av mera utländskt kapital. På hemmaplan kan inte tillräckligt kapital uppnegocieras. Nu tävlar endel stora exportörer med bankerna i fråga om krediternas omfattning.

VIITA: — Kapital behövs även för grundande av företag i utlandet, företag som antingen är till för att komplettera förädlingen eller främja marknadsföringen.

KIRVES: — Detta kommer att vara en intressant fråga även för träförädlingsindustrin under hela decenniet. Om vi ska kunna hålla oss kvar på marknaderna kan det bli nödvändigt med företag i utlandet i högre grad än hittills.

VIITA: — Det är ofta också så, att man måste försöka ta sig över tullbarriärerna så billigt som möjligt, vilket kan ske i form av råvaruexport, medan själva förädlingen slutförs i avnämarlandet.

Forum 11/70

Relatlonerna till EEC ett livsvillkor

HELLÉN: — På tal om tullarna kommer även den ökande integrationen med i bilden. Det är klart att vi inte kan lämna oss utanför en utvidgad integration, redan av det skälet, att våra nuvarande Efta-kompanjoner tydligen är på väg in i den. Vi får inte bli försatta i ett sämre läge än de, Redan nu innebär det ett betydligt avbräck i vår export, att vi står utanför EEC. Det skulle säkert finnas rum för en utvidgad export på länder som Västtyskland och Italien.

VIITA: — Grupperingar leder lätt till diskriminering av exporten från länder som står utanför. En av de viktigaste uppgifterna för vår ekonomiska politik blir att undgå denna diskriminering på alla våra exportmarknader. Samtidigt kommer det också att ställas stora krav på marknadsföringen. Vi får också lov att komma ihåg, att högre förädlingsgrad innebär ökad diskriminering vid export. På så sätt kan diskrimineringen verka bromsande på den nödvändiga höjningen av förädlingsgraden. Därför är det av yttersta vikt att motarbeta en sådan utveckling.

FORUM: — Om vi stannar utanför EEC, medan våra Eftakompanjoner går in i gemenskapen, vad skulle det betyda t.ex. i fråga om priser?

KIRVES: — Det skulle betyda en väsentlig försämring av konkurrensvillkoren.

VIITA: — Om EEC:s tullmur läggs även kring våra Eftakompanjoner drabbas drygt 60 procent av vår totalexport av EEC-diskrimineringen. Dessutom skulle våra viktigaste konkurrenter verka innanför tullmurarna. Med beaktande av detta och nödvändigheten av att höja förädlingsgraden måste man antagligen räkna med en 10—20 procents sänkning av våra exportpriser.

HELLÉN: Vår ekonomiska tillväxt skulle avstanna, och svåra omställningsproblem uppstå. Det finns visserligen den chansen, att Efta-förmånerna kunde bibehållas i relationerna till våra Efta-kompanjoner. Men sluts tullmuren också om dem, då ligger vi illa till.

KIRVES: — Jag kan inte förstå annat än att Efta måste spricka, om de övriga medlemmarna går in i EEC. Det betyder, att det är ett livsvillkor för oss att ordna relationerna till EEC.

Ledarutbildningen ett centralt tema

FORUM: — Dr Viita nämnde utbildningen som en av decenniets stora frågor. Hur ser industrin på den?

HELLÉN: — Skolningen och framförallt fortbildningen ses som ett stort problem, som man på annat håll i världen har uppmärksammat tidigare än hos oss. Vi ligger efter, särskilt när det gäller fortbildningen och omskolningen. Egentligen kan man säga, att skolningen aldrig bör upphöra före pen Forum 11/7 sionsåldern. Särskilt viktig är den s.k. management-utbildningen. Det kan också sägas, att nordiskt samarbete skulle ge mycket större skolningsresurser, särskilt när det gäller ledarutbildningen.

VITA: — Ledarutbildningen kommer att vara ett centralt tema. Ett annat viktigt skolningsfält är marknadsföringen. Skolningen bör även beakta att nya branscher uppstår, att förädlingsgraden stiger, att det krävs en inriktning mot det internationella samt att utbildningen regionalt bör anpassas så att den underlättar den nödvändiga omvandlingen av vårt näringslivs struktur. D vs folk i trakter med undersysselsättning och svag ekonomi ska kunna få en utbildning som gör det möjligt för dem att flytta dit, där arbete och ett rikare näringsliv finns. Vilket i stort sett betyder södra Finland, där industrins tyngdpunkt i allt högre grad ligger.

Det kan dock vara skäl att påpeka, att industrin kommer att stå för bara !/4 av de nya arbetsplatserna under detta decennium. Servicenäringarna står för den största andelen av ökningen. Detta bör även beaktas i utbildningen.

Aktiv arbetskraftspolitik

FORUM: — Hurudana är sysselsättningsutsikterna?

VITA: — Om vi kan hålla en genomsnittlig ekonomisk växt om 4,5 procent per år, vilket inte bör vara omöjligt, så kan full sysselsättning upprätthållas. Men detta förutsätter en mycket aktiv ekonomisk tillväxtpolitik och arbetskraftspolitik, så att folk kan flytta både geografiskt och från yrke till yrke och bransch till bransch.

FORUM: Bygger dessa beräkningar på en fortsatt emigration? VIITA: — Inte i nuvarande omfattning. I allmänhet utgår man från betydligt lägre nettosiffror för emigrationen än under de två senaste åren: 5 000—7 000 per år mot bortåt 20 000 i fjol. Att vårt näringsliv haft så stora svårigheter att svälja överskottet på arbetskraft beror på att vi har en förhållandevis större lantbruksbefolkning än Sverige, och att vår ekonomiska tillväxt har varit alltför långsam.

HELLÉN: — Vår arbetslöshet är huvudsakligen lokalt betingad och uppträder parallellt med brist på yrkesutbildad arbetskraft. Från den synpunkten är sysselsättningsproblemet samtidigt också ett utbildningsproblem.

VIITA: — Bostadsbristen och den bristande yrkesutbildningen är hinder för flyttningen söderut. I stället väljer man Sverige.

FORUM: — Kommer industrin att numerärt öka sin arbetskraft? VIITA: — I detta skede ser det ut som om arbetskraften skulle öka ansenligt. HELLÉN: — I synnerhet inom metallindustrin, där framför allt småindustrin och den medelstora industrin alltjämt är Vänd! 9

Den resande mannens alltid"; eleganta kostym bär detta märke

H Kostymen. är av nytt Finnlene"vi ;tyg..Den kan: utan vidare tvättås i J sen tvättmaskin. Och de “och tas på direkt efteråt: « Den:hållér sig oklanderligt snygg och skrynklar- aldrig.

arbetskraftsdominerade. Likaså behövs det mycket folk på planeringssidan.

KIRVES: — Pappers- och cellulosaindustrin kommer däremot inte att öka sin arbetskraft nämnvärt. Här är automatiseringen långt driven. Detsamma gäller även skogsarbete.

VITA: — Åren 1966—80 skall pappersindustrin öka med 3 000 arbetsår, trä- och möbelindustrin minska med 11 000 och metallindustrin öka med 40 000 arbetsår. Det ger en viss uppfattning om trenden på 1970-talet.

FORUM: — Kommer statens andel av industriproduktionen att öka? KIRVES: — Inom träförädlingsindustrin är detta knappast möjligt. VIITA: — I detta nu representerar den statliga och kommu nala företagsamheten omkring 20 procent av industriproduktionen. Om industrins produktion ökar till det dubbla inom detta decennium, så måste den statliga företagsamheten också fördubbla sin produktion för att bibehålla sin 20 procents andel. Jag tror att staten har fullt göra att klara av detta pensum. Det finns förstås branscher som lämpar sig för statlig och kommunal företagsamhet.

Tillväxttakten mattas av

FORUM: Hur ser 70-talet ut från konjunktursynpunkt? VIITA: — Vanligen utgår man från trenden och hoppar över konjunktursvängarna, vilka betraktas som störningar. Trenden kan belysas med följande siffror: i fjol var den ekonomiska tillväxten 7 procent, i år väntas den stanna vid 6 och för nästa år förutspås 4 procent. Långsammast beräknas tillväxttakten bli år 1972, varefter man åter räknar med en uppgång. KIRVES: — Decenniet börjar i goda tecken, men månne inte ett par tre konjunkturvågor ryms också inom detta årtionde, åtminstone två.

— Det är eljes signifikativt för pappersbranschen världen över, att dess konjunktursvängar inte enbart följer samma takt som konjunktursvängarna i övrigt, beroende bl.a. på att man investerar när lönsamheten är god, men kanske inte kan utnyttja kapacitetsökningen förrän konjunkturen kanske redan har svängt. Det tar nämligen ett par tre år att uppföra ett pappersbruk. — För tillfället kan vi hos oss räkna med en ny investeringsvåg, vilken om några år kommer att ge oss en avsevärt större försäljningskapacitet men kanske också bereda oss bekymmer i form av minskad lönsamhet orsakad av ekonomiska situationer i köparländerna och balanssvårigheter på den internationella marknaden.

HELLÉN: — Inom metallindustrin har kapacitetsutvidgningarna skett främst inom basindustrin. Maskin- och varvsindustrin utmärks mera av rationalisering och specialisering.

VITA: — Omstruktureringen av lantbruket kommer visser ligen att kräva stora pengar, men betyder ändå en »vinst> för staten genom inbesparingar av exportstöd och arealtillägg. De inbesparingarna täcker mer än väl det som måste läggas ut på paketering, rationalisering och lån för lägenhetsutvidg ningar.

FORUM: — Kommer industrin och servicenäringarna att kunna ta hand om Ööverskottsarbetskraften från lantbruket? VITA: — Det blir inte så mycket fråga om friställd ar betskraft från själva jordbruket. Åldersstrukturen bland dem som är aktivt engagerade inom jordbruket är sådan, att minskningen ganska snabbt kommer att ske på naturlig väg. Men landsbygdens ungdom, som inte mera kan få sin utkomst från ett mekaniserat och rationaliserat jordbruk, måste placeras.

KIRVES: — Det kan också som en varningssignal för framtiden sägas, att det inte går att pressa upp rotpriserna i det oändliga, utan att man löper risken av att träprodukterna konkurreras ut av andra produkter.

Innan ni får magsår!

Forum 11/70

Eller allra senast då det börjar gör sig märkbart, bör ni ringa marknadschef Lauri Syrjänen.

Han hjälper er med flyktplanerna så att ni och hela arbetsgruppen kan hålla er konferens.i södern.

Vi erbjuder specialvillkor för present-, konferens-, och andra gruppresor.

En konferens här hemma kostar lika mycket som en vecka i Italien eller Spanien. Dessutom arbetar ni bättre där nere. Medelhavet finns där bara för att svalka er, då det blir för hett.

Sedan går det bra att fortsätta.

Tänk er en arbetsresa, som känn som en belöning.

Be att få närmare uppgifter.

Granska dem och er situation.

• Någongång blir det ändå absolut nödvändigt att koppla av. Och det är betydligt billigare att koppla av före magsåret än efteråt.

Vingresor

Regeringsgatan 17, Helsingfors 10, tel: 15 344 ”