Informations­samhället tar form

av Bjarne Nyman Forum 1983-11, sida 18-20, 08.06.1983

Taggar: Teman: samhälle

F RUN 11/83

Vilken är investerings- och sparkvoten? Hur utvecklas produktiviteten inom industrin och hurudan är industripolitiken - liberal, protektionistisk eller statsdirigerad? Hur stor är statsutgifternas och budgetunderskottets andel bruttonationalprodukten - Utrikeshandeln. Här undersöker banken vilken roll utrikeshandeln spelar inom ekonomin, hur väl balanserad handeln är och vilka handelspartners som är de viktigaste. Vidare undersöker man hur mångsidig exporten är och hur beroende (och sårbart) landet är vad gäller importen av centrala råvaror och energi. Vidare följer banken noga med landets valutapolitik. En övervärderad valuta som inte korrigeras nedåt ger givetvis minuspoäng.

• Utlandsskulden. Av central betydelse är utlandsskuldens tillväxt, förhållandet mellan lång- och kortfristiga skulder samt räntornas och amorteringarnas andel av exportintäkterna. Det är denna frågeställning som gjort ett också de skandinaviska länderna hamnat i blickpunkten.

Feltolkningar

Analyser av enskilda länders kreditvärdighet har gjorts i många års tid, men ändå har misstag inte kunnat undvikas. Utvecklingen i Mexico och Brasilien visar att varningssignalerna inte gick fram. Amerikanska banker fortsatte att pumpa in pengar i dessa länder trots att problemen började hopa sig, ända tills skuldkrisen var ett faktum förra hösten.

De schweiziska bankerna har i allmänhet varit återhållsamma i sin kreditgivning till u-länder och nyligen industrialiserade stater.

• Oförutsedda händelser inträffar dock. Vem visste för ett par år sedan att oljepriset plötsligt skulle falla, framhåller Rolf Ehlers. Ibland är det bristen på information som leder till felaktiga beslut. Ibland tar de som fattar kreditbesluten inte informationen på allvar. Riskerna noteras inte.

Vad beträffer analysen av sociala konflikter i ett enskilt land, spelar ytterligare en faktor sin givna roll och den undviker bankerna helst att kommentera. Den som tjänstgör vid en bank får inte så lätt information från gräsrotsnivån. Därför kom revolutionen i Iran som en överraskning. Västerländska bankmän, analytiker och företagare levde i en annan värld än det folk som störtade schahen. När två så vitt skilda världar inte kan förstå varandra, blir följden lätt överraskningar av stora mått.

18

Av BJAÄRNE NYMAN

Informationssamhället tar form:

FLER

ENTREPRENÖRER,

FÄRRE

BYRÅKRATER

Rutinbetjäningen försvinner. Det blir enklare för var och en att själv utföra rutinarbete än att låta si betjänas.

Servicesektorn växer. Allt fler människor sysslar med någon form av specialiserat servicearbete.

Entreprenörsandan väcks till liv på nytt. Arbetsplatser skapas i de små serviceföretagen.

Enligt dessa riktlinjer kommer informationssamhället att utkristallisera sig. Det tror åtminstone visionärerna Kalevi Kontinen och Richard Normann. De båda herrarna uppträdde nyligen på ett framåt blickande seminarium arrangerat av Tietotehdas Oy i

Helsingfors.

HE Bilden av det kommande informationssamhället börjar så småningom få fasta konturer. Framåtblickande experter är redan idag ense om huvuddragen i det samhälle som håller på att växa fram ur dagens industriella samhällen. Enligt Kalevi Kontinen - tidigare VVD för Tietotehdas Oy, numera självständig datakonsult, Kontinen Consulting Oy kommer den kraftigt ökande informationshanteringen att grundligt förändra människans arbetsuppgifter. Samtidigt påverkas också relationerna människor emellan både i arbetslivet och på fritiden.

• Arbetsinsatsen per capita mins kar, den materiella sidan av livet minskar i betydelse, arbetsuppgifterna blir mer specialiserade och komplicerade, tror Kalevi Kontinen. Och därmed stiger också kraven på kunskap och yrkesskicklighet hos alla medborgare.

Det finns också tecken som tyder på att det blir svårare än tidigare att få människan att arbeta under tvång. Yrkesskicklighet skapar ett oberoende, som kan komma att få långtgående konsekvenser. Sannolikt kommer mängden självständiga yrkesutövare att växa mycket kraftigt, säger Kontinen. Företagen blir i sin tur beroende av de starkt specialiserade yrkesutövarna.

Kontinens teorier om det minskade tvånget och den utökade individuella friheten har stora biverkningar.

• Om samhällets förmåga att fungera under tvång minskas kommer exempelvis krigföring att blir en mycket olönsam sysselsättning, filosoferar Kontinen.

I dagens samhälle uppfattas service som en positiv företeelse. Att höja servicenivån i samhället i stort och inom företagen är en fullt godtagbar motivering för ökade kostnader och nyanställningar. Enligt Kontinen tänker man inte så mycket på att kunden verkligen skall ha nytta av servicen.

Rutinservicen försvinner

Kalevi Kontinen delar in servicen i två områden: expertservice och rutinservice. Expertservicens betydelse kommer att öka, medan tvärtom rutinservicen kommer att gå kraftigt tillbaka. Med expertservice avser han de tjänster som läkare, advokater, och konsulter av mångahanda slag erbjuder. Rutinservice är sådana tjänster som vem som helst kan utföra.

• Varför skall man ha människor att göra saker som man kan göra lika snabbt och effektivt själv, frågar sig Kontinen. Maskinerna kommer i fram F RU tiden att överta en stor del av rutinservicen.

Som exempel på ny teknik som bortskaffar rutinservice kan nämnas ordbehandlingsdatorer, bankautomater och tex en butiksvåg som automatiskt skriver ut prislappen.

• Om jag har möjlighet att välja mellan en banktjänsteman och en bankautomat för att lyfta pengar, så väljer jag av princip automaten, säger Kontinen. Det går snabbare och enklare.

Informationssamhället blir på detta sätt samtidigt ett självbetjäningssamhälle. Rutinmässiga tjänster försvinner i snabb takt för att ge plats åt skapande arbete.

19

F RUN 11/83

Fler entreprenörer

Richard Normann - styrelseordförande för konsultföretaget Service Management Group - är inne på liknande tankegångar. Enligt Normann är det uppenbart att antalet människor som sysslar med service av något slag kommer att öka kraftigt. Statistiken över yrkesarbetande i världens utvecklade länder visar att ca två tredjedelar av bruttonationalprodukterna bildas av servicesektorn.

• I praktiken är andelen människor sysselsatta med service av något slag mycket större, säger Normann. I USA räknar man med att 87 procent av alla yrkesarbetande har servicearbeten.

Under 1970-talet ökade världsmarknaden för tjänster av olika slag ca 2,5 gånger så snabbt som marknaden för varor. Det här betyder bla att de långt utvecklade industriländerna måste öka sin förmåga att exportera tjänster och know-how för att jämvikt i handelsbalanserna skall kunna upprätthållas.

• Servicerevolutionen är enbart en del av en djupare förändringsprocess i samhället, säger Richard Normann. De flesta länder upplever för tillfället också en utveckling mot allt fler entreprenörer, vilket betyder allt fler nya småföretag. År 1950 grundade: sammanlagt 93 000 nya företag i USA. Senaste år grundades över 600 000 företag.

Enligt Richard Normann finns det framför allt tre krafter som driver fram denna utveckling. Krafterna är 1. Den ökade effektiviteten i varuproduktionssektorn, som betyder att allt mindre resurser utnyttjas för att tillfredsställa människans fysiska behov.

2. Ett ökat krav på tjänster både från institutioner och konsumenter.

3. Ökad kunskap om hur serviceföretag skall skötas - “the service management theory”.

Byråkratservicen går tillbaka

Enorme.. förändringar kommer att drabba sk myndighetstjänster. Hälsovård, utbildning, arbetsmarknads 20

Enligt Kalevi Kontinen kommer självbetjäningen att öka i informationssamhället. Rutinservicen - som vem som helst kan sköta - försvinner.

Richard Normann förutspår att våldsamma förändringar kommer att inträffa för de sk myndighetstjänsternas del. Hälsovärd, utbildning, arbetsmarknadsservice, mflär exempel på felkonstruerad service, anser Normann.

tjänster, o sv sköts i de flesta länder av myndigheter. I vissa länder stå tex hälsovården för mer än 10 procent av bruttonationalprodukten, men det finns inga bevis för att hälften av de resurser som slussas in på hälsovården skulle ha någon inverkan på befolkningens hälsotillstånd.

• Hur är det möjligt, frågar sig Richard Normann, och ger själv svaret: Myndigheternas servicesystem är felaktigt konstruerade. De anställda är alienerade, vilket skapar en inflexibel användning av resurserna och gör klienterna passiva och underdåniga.

Men etablerade maktstrukturer är svåra att påverka. Trots det tror Richard Normann, att förändringarna på myndighetstjänsternas område kommer att drabba de flesta länder med kraft redan under första delen av 1990-talet.

• Kostnaderna måste skäras ner, kvaliteten på betjäningen måste stiga, säger Normann. Mekaniska modeller för utbildning och hälsovård kommer att följas av holistiska, humanistiska modeller. Vi kommer att få se en förändring från stora, homogena institutioner mot mindre institutioner och mot en större variation i utbudet av tjänster.

Social innovation

Enligt Normann kommer social innovation i framtiden att gå hand i hand med den teknologiska innovationen. Den sociala innovationen skapar nya mönster för utvecklingen av nya tjänster och nya mönster för existerande serviceorganisationer.

• Sociala innovationer inträffar på vidsträckta områden, från att koppla samman varje individ mer och mer med meningsfyllda uppgifter till att skapa nya mönster för samarbete mellan människor och grupper av människor, säger Normann.

Richard Normann tror i likhet med Kalevi Kontinen på en övergång till ökad självbetjäning i samhället. Konsumenten kommer också att vara producent i högre grad än i dag.

• Men trenden kommer säkert att motarbetas av många etablerade institutioner, säger Normann. Myndigheter, banker, försäkringsbolag, konsulter mfl kommer att kämpa emot utvecklingen. Däremot kommer de företag som kan erbjuda service som verkligen har ett värde för konsumenten att gå en lysande framtid till mötes. O