Informationsteknologi

av Hans Andersin Forum 1980-05, sida 46-47, 19.03.1980

Taggar: Teman: informationsteknologi

innna ivvvv

TIER)

Informationsteknologi

Med termen ”informationsteknologt” avses i allmänhet den speciella teknik som under de senaste årtiondena utvecklats för att automatiskt uppsamla, behandla, lagra, förmedla och presentera informationsbärande data. ”Data” är alltså informationens kodade form, som kan vara digital eller analog. På en vanlig grammofonskiva är informationen, d vs musiken, kodad analogt i form av mekaniska ojämnheter i spåret, på notbladet är koden för musikstycket digital, d vs skriven med en repertoar av överenskomna tecken.

ty” Informationsteknologin indelas ofta i databehandling och telekommunikation, vilka i sin tur indelas i ett antal olika tekniker såsom transmissionsteknik, digital kretsteknik, programmeringsteknik, systemplaneringsteknik, display-teknik, minnesteknik osv.

Ibland räknas också automationstekniken och den audiovisuella tekniken (TV, radio) till informationsteknologins område.

I samband med informationsteknologin har man också talat om ”informationsamhället”, ett uttryck som präglats i Japan. På typiskt japanskt sätt har man inte velat definiera begreppet alltför snävt, utan givit det ett visionärt innehåll: i framtidens högt utvecklade samhälle komme allt flera människor att delta i produktion av information, informationstekniska system och apparater. Informationskonsumtionen blir det viktigaste marknadsområdet = för framtidens företag i de utvecklade länderna. Japan själv är på god väg mot framtidens informationssamhälle. Frågan är om vi skall gå samma väg, eller bibehålla vår blandade ekonomi av råvaruintensiv industri, metallindustri, och lättare industri, till vilken informationsindustrin hör.

Blygsam produktion i Finland

Finland är en stor konsument av informationsteknologi: marknaden för utrustning och tjänster år 1980 beräknas till ett par miljarder mark.

Telset — det inhemska viewdata-systemet — skall betjäna både näringslivet och konsumenter/tv-användare med valbar information som inmatat i en dator och sänds via telefonnätet. ester 46

Som producentland är vi däremot rätt blygsamma: vi täcker väl i detta nu knappt en tredjedel av eget behov.

På exportmarknaden ser teletekniken ut att klara sig ifrån att vara en helt inhemskt gren genom de allra senaste säljframgångerna i öster.

Databehandlingsteknisk export förekommer tills vidare obetydligt.

Industripolitik påkaltad

Det är klart att skall vi få en bättring till stånd måste industripolitiska medel tillgripas, precis som i Japan. Dessa åtgärder omfattar inte endast stöd för forskning och produktutveckling, utan även för marknadsandelserövring, investering i produktionsutrustning och, vilket är viktigast, för omfattande skolning och information av både allmänheten och specialisterna. Skolningen är ett viktigt strategiskt led i den japanska marschen mot informationssamhället.

Att det är fråga om en stor kapitalsatsning är självklart. Skall vi få till stånd en ökning av den årliga volymen på tex en miljard mark, måste vi vara beredda att satsa företagens och samhällets medel av samma storleksordning. Underleveranser är mindre kapitalkrävande, då någon annan skjutit till en del av kapitalet. Kanske blir detta Finlands roll i informationsteknologins tidevarv. Inget fy skam för del delen!

Intelligenta ‘maskiner blir vardagsmat

Utvecklingen av informationsteknologin kommer att under 80-talet fortsätta med samma hisnande fart som under 70-talet. Användaren kommer att se detta på många olika sätt. Vi kommer att omges av ”intelligenta” maskiner både i hemmen och på arbetsplatserna: köksutrustning, bilar, kontorsmaskiner, produktionsutrustning osv innehåller mikrodatorer som minns, självständigt kan utföra komplicerade operationer, och se över den maskin de styr.

Vi kommer i allt större utsträckning att arbeta med terminaler i hemmen och på kontoret både för att få information, ge information

FORUM 5/8 och bearbeta information. Kommunikationen mellan människorna kommer i allt högre att ske grad med hjälp av terminalerna och det allmänna kommunikationsnätet, i stället för det på papperet skrivna ordet. En del yrkeskategorier kommer t o m att ha möjlighet att utföra sitt arbete hemma i stället för att varje dag gå till kontoret.

Inhemska komponenter?

Man kan emotse att satsningen på informationsteknologin får hög prioritet inom områdena för energibesparing och — antingen vi vill det eller inte — inom försvar och säkerhet.

Rent tekniskt betyder allt detta att användningen av mikroprocessorer och därtill hörande övriga komponenter bara ökar. Det blir kanske nödvändigt för oss i Finland att ha egen produktion på detta område för att inte bli offer för ständigt återkommande komponentbrist och embargon av olika slag. Tillverkning av en ny komponentteknik, kundanpassade mikrokretsar (custom designed large scale integration) ser ut at passa bra för våra relativt små förhållanden.

På väg mot informationssamhället

En annan teknisk följd av utvecklingen är att behovet av människooch tillämpningsanpassade terminaler ökar. Ett land som Finland med goda formgivnings- och ergonomitraditioner samt med en hög nivå av uppfinningsrikedom kan här finna ett fruktbart verksamhetsområde.

En ytterligare följd av teknikens utveckling är att gränserna mellan kommunikationsteknik, databehandlingsteknik, konventionell kontorsteknik och underhållningselektronik utsuddas. Kontorets telefonväxel fungerar samtidigt som kontorsdator och centralt arkiv. Hemmets TVapparat kan användas som dataterminal, spelbord och hemmadator vid sidan av sin normala funktion os vy.

Det ser ut som om vi med rasande fart skulle komma in i informationssamhället. Ur industrins synpunkt ger detta många nya möjligheter att ta vara på. För ett land som Finland krävs härvid ett intensivt och mål Tv-rutan är redan idag spelbord…

medvetet samarbete mellan industriföretagen, högskolorna, forskningsanstalterna och statsmakten.

Ur individens synpunkt kan utvecklingen medföra ökad frihet och intressantare arbete. För att uppnå detta måste vi med alla medel arbeta för att skräckvisionen med människorna som integrerade, ofria delar i ett nätverk av kommunikation och databehandling inte uppfylls.

Hans Andersin C vi gratulerar den jubileranad oy alftan ab

Karelargatan 2, 00520 Helsingfors 52, tel. 90-77 011

FORUM 5/8 47