Ingen fet räkning
av Lena Barner-Rasmussen Forum 2010-06, sida 26-28, 22.06.2010
EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 6 2018
Ingen fe räkning
IH Pro bono. Flera av de mest välbetalda juristern och företagskonsulterna ägnar en del av sin tid åt frivilligarbete. Det handlar om att dela med sig av sitt kunnande till ändamål som man upplever som viktiga.
LENA BARNER-RASMUSSEN TEXT
JENNY LUCANDER ILLUSTRATION
X Varken advokater, företagskonsulter eller art directors har rykte om sig att vara förmånliga att anlita. Men ibland låter de helt och hållet bli att skicka någon räkning.
JANI KELLONIEMI hade — som så många andra med sommarställen vid kusten - medstigande oro sett hur dåligt Östersjön mår. Då BALTIC SEA ACTION GROUP (BSAG) tog kontakt med konsultföretaget MCKINSEY där Kelloniemi är anställd kändes det angeläget att vara med i projektet. Tillsammans med tre andra konsultkolleger undersökte han fosforutsläppen från Ryssland och sökte en lösning på problemet.
Personalen på reklambyrån EURO RSCG tröttnade på att läsa om barn som far illa av föräldrarnas alkoholkonsumtion. De planerade en reklamkampanj för organisationen LASINEN LAPSUUS, som arbetar för att hjälpa barn till missbrukarföräldrar.
Gemensamt för projekten är att den feta räkning som vanligtvis skulle ha skickats ut efter avslutat arbete uteblev i båda fallen. Båda projekten är nämligen gjorda enligt pro bono-principen. Med andra ord betalar kunden ingenting för tjänsterna.
Traditionen att ge av sitt professionel la kunnande gratis kommer från anglosaxiska kulturen. Speciellt framträdande är det bland juridiska tjänster. THE AMERICAN BAR ASSOCIATION i USA rekommenderar att varje juristmedlem arbetar pro bono åtminstone femtio timmar per år. På advokatbyrån HAN NES SNELLMAN kommer några jurister upp till det dubbla, även om FINLANDS ADVOKATFÖRBUND inte slagit fast några rekommendationer.
”Pro bono har inte hört till den finländska advokatens etiska profil. Men det har no förekommit länge”, säger ANTTI HEIKINHEIMO, partner på Hannes Snellman och expert på rättegångs- och insolvensfrågor.
HANNES SNELLMAN, Som grundade byrån, sysslade redan på sin tid med arbete pro bono. Det gjorde också hans son HANS. Pro bono ha i ik k k därför blivit en naturlig del av byråns verksamhet.
Vanligtvis görs pro bono-uppdragen åt olika välgörenhetsorganisationer och stiftelser. Själv sitter Antti Heikinheimo bland annat i UNICEFS styrelse. För Unicef reder
Heikinheimo bland annat upp dödsbon då någon har testamenterat sin egendom åt organisationen.
”Det handlar om all sorts juridik, allt från hyreskontrakt till att förhandla om nya verksamhetssätt mellan olika lands HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 6 201 ”I rekryteringssamband kan vi nämna pro bono-projekten eftersom dagens ungdomar i allt högre grad vill ha meningsfullhet i sitt arbete organisationer”, konstaterar Heikinheimo.
Dyra projekt. McKinsey gör i genomsnitt ett stort pro bono-uppdrag per år. Bland annat publicerar företaget regelbundet en stor Finlandsrapport och stöder nygrundade företag genom att gratis göra upp en affärsplan. Jani Kelloniemiuppskattar att pro bono-uppdragen står för ungefär 3-5 procent av byråns årliga kapacitet. Själv ägnade Kelloniemi ungefär 50 procent av sin arbetstid åt Östersjön- projektet under de tre månader det på gick, men hans tre kolleger arbetade heltid.
Reklambyrån Euro RSCG gör mellan ett och två pro bono- projekt per år. Tidigare i år gjorde man en stor kampanj åt Helsinki Pride-festivalen. Det uppdraget skulle ha kostat kunden närmare 100 000 euro.
Timpriset för en toppjurist rör sig kring 300 euro och de flitigaste på Hannes Snellman kan lägga ner över 100 fakturerbara timmar årligen på pro bono.
Det rör sig alltså om stora pengar. Handlar det faktiskt om ren altruism eller finns det någon baktanke bakom den goda viljan?
TUOMAS MANNINEN på Euro RSCG säger att en stor orsak till att pro bono är förhållandevis vanligt inom reklambranschen är att projekten ger reklammakarna fria händer. Det har man sällan då kunderna betalar för sina uppdrag. Då måste man följa givna instruktioner och dessutom foga sigikundföretaget globala marknadsförings- och brandpolicy.
Initiativet till ett pro bono-projekt kommer nästan alltid från någon anställd på reklambyrån.
”Någon från det kreativa gänget får en idé tillen kampanj för någon viss organisation. Vi kontaktar dem och erbjuder jobbet gratis. Vi får en möjlighet att visa vad vikan och kan sedan använda detta case som en bra referens”; berättar Manninen.
Betalande kunder går före pro bono på Euro RSCG, vilket ofta innebär att de senare uppdragen görs under sena kvällar.
”För de anställda är pro bono trevliga uppdrag för man har fria händer men det kräver också passion och flexibilitet.”
PR-trick? Den cyniska har lätt att tolka pro bono som ett pr-trick. Det är det måhända i viss mån enligt Jani Kelloniemi på McKinsey, samtidigt som han konstaterar att McKinsey inte gör så stort nummer av sina pro bonosatsningar.
”Irekryteringssamband kan vi nämna det eftersom dagens ungdomar i allt högre grad vill ha meningsfullhet i sitt arbete”
I juristbranschen finns det en trend att de duktiga juristerna (läs: de som har mest fakturerbara timmar) också gör mycket pro bono. Antti Heikinheimo på Hannes Snellman hänvisar till en amerikansk studie som visar att toppbyråerna, mätt i antalet faktu Annon rerbara timmar, också är de som arbetar mest pro bono.
På Hannes Snellman är de jurister som arbetar mest pro bono vanligtvis sådana som nyligen blivit utnämnda till partners.
”De som får partnerskap jobbar oftast mest av alla men ändå har de tid med pro bono-projekt. Det rör sig om väldigt flitiga och duktiga människor”
Meningen tvingas göra pro bono-projekt.
”Virekommenderar att alla anställda, inte bara juristerna, gör minst sex timmar pro bono per år. Men det är ändå helt frivilligt”, säger Heikinheimo.
Men passivitet vad gäller pro bono verkar inte vara ett problem vare sig hos Euro RSCG, McKinsey eller Hannes Snellman. Det är inte något problem att hitta frivilliga då lämpliga uppdrag dyker upp.
”Det finns en rationell psykologisk orsak att göra pro bono och det är helt enkelt det att det känns bra att göra en god gärning”, säger Antti Heikinheimo.
Dessutom vidgar pro bono i bästa fall vyerna och man får möjlighet att uppleva någonting helt annat. Heikinheimos insatser för Unicef har bland annat fört honom till Nairobis slumkvarter.
”Det ger en ett helt annat perspektiv”, konstaterar han i ett av de svalt eleganta mötesrummen i Hannes Snellmans byrå vid Södra kajen.
TFiF-matrikel