Ingen islossning inom ekonomin

Taggar: Teman: ekonomi

Ingen islossning inom ekonomin

NEW YORK. Det amerikanska konunkturuppsvinget är olikt någon tidigare tillväxtperiod. Annu tre år etter det ekonomin började vända uppåt säger 54 procent av amerikanerna att deras privatekonom inte förbättrats.

ndustrins massfriställningar fortsät ter i företagens försök att höja pro duktivitet och konkurrenskraft. Nyanställningar gäller i stor utsträckning deltidsjobb och vikariat. Ekonomer säger att utvecklingen skapar vidgade klyftor, och medan Vita huset officiellt baäsunerar utde goda ekonomiska rapporterna säger medarbetare att president Bill Clinton privat allt oftare uttrycker sin frustrering.

Amerikanska ekonomer och politiska ledare har utgått från att varje uppsving efter en lågkonjunktur gynnar hela befolkningen, att alla inkomst rupper åtminstone på sikt får det bätre. Men så är inte fallet hittills i denna konjunkturcykel.

En opinionsundersökning visade nyligen att 40 procent av amerikanerna säger att de inte sett några tecken på en ekonomisk uppgång. Trots de positiva nationalekonomiska rapporterna talar de om en fortsatt lågkonjunktur.

Lågprestigejobb till låga löner…

En anledning är att uppsvinget är begränsat till vissa geografiska områden och att företagens rationaliseringar här tvingat många friställda amerikoner att acceptera mindre kvalificerade jobb till lägre löner. Det har tvingat också medelklassfamiljer att tära på vanliga sparkonton lika väl som på pengar de avsatt för en trygg pensionering.

Leif Bergströ — Amerikanerna tvingas leva med möjligheten av yrkesskiiten i en ut sträckning vi aldrig tidigare sett i de är landet, säger arbetsmarknadsminister Robert Reich.

Ekonomer ser företagens fruktan för den utländska konkurrensen som en huvudanledning till att de i så hög grad förlitar sig till rationaliseringar och övertid — snarare än nyonställnin är — för att möta inkommande order. Investeringsfirman Morgan Stanle eräknar att 53 procent av produktionsökningen under tidigare högkonjunkturer “kunnat hänföras = till produktivitetsökning per anställd. en pågående återhämtningen är siffran 90 procent.

…och deltidsanställningar

I mars skapade ekonomin fler nya arbetstillfällen än någon annan månad de senaste sex åren, 456 000. Men 70 procent utgjordes av deltidsanställningar. Samtidigt ökade antalet friställningar under årets första tre månader med 13 procent jämfört med år 1993.

I USA ger deltidsjobb och vikariat sällan rätt till sjukförsäkring och andra löneförmåner, vilket sänker företagens kostnad men drabbar familjer som tvingas lita till inkomsten från sådana jobb.

Och runt om i landet berättar tidigare relativt väl avlönade arbetare och tjänstemän om hur de friställts från tidigare trygga jobb och tvingats acceptera sämre villkor — ibland hos samma arbetsgivare.

“Förutsättningar” inte nog

Bill Clinton är medveten om riskerna. Han valdes på löftet att förbättra de ekonomiska villkoren för väljarna.

Officiellt pekar han på uttalanden av framstående ekonomer som hävdar att grunden är lagd för den mest sunda ekonomiska utveckling landet sett på flera årtionden.

Men medarbetare hävdar att att han privat klagat över att uppsvinget bara tycks gynna investerare.

& a N ( DA i 7 :

Han har också föreslagit nya program för att vidareutbilda friställda, men har inte anvisat pengarna för en sådan reform. Samlidigt ar han i interna möten ifrågasatt centralbankens räntehöjningar— den tredje på kort tid kom 25 april — och behovet att stävja ett inflationshot många bedömare anser vara överdrivet.

Färska siffror från arbetsmarknadsdepartementet säger att den totala ersättning som betalas till USA:s anställda endast ökade med 0,7 procent under första kvartalet, den minsta ökningen på sex år. Mätt på årsbasis ökade lönekostnaderna med 2,9 procent, den lägsta siffran sedan myndigheterna började föra statistik 1982

Administrationen ser det som en bekräftelse på vad den hela tiden hävdat: att inflationen är väl under kontroll. Men observatörer tror inte att det är tillräckligt för att stoppa centralbanken från att höja räntorna ytterligare. En anledning är att lönekostnadsutvecklingen förutsätts följa inflationen, snarare än förutspå den.

Broms på konsumtionen

Ekonomer påpekar att kostnadsökningen hållits nere såväl för löner som andra förmåner. Ökningen var något större inom servicesektorn än inom tillverkningsindustrin, och större bland tjänstemän än arbetare.

Löneökningen är bara något högre än inflationen. Investeringsfirman Merrill Lynch varnar att “konsumtionen kommer att hållas tillbaka när konsumenterna tvingas minska sina utgiftsökningar för att låta inkomstökningen hinna ikapp”.

Ekonomer förlitar sig för tillfället på möjligheten att den ekonomiska cykeln ändå till slut ska gå hela varvet och producera nya arbetstillfällen till bättre lön.

Men en del bedömare fruktar att företagsledningar anammat friställningar och kostnadsnedskärningar som sin nya gospel — även om det också innebär att färre konsumenter har råd att köpa deras produkter. 17