Ingenjörerna bör aktivt delta i samhällsdebatten

Taggar: Teman: tidningar

Bengt-Arne Vedin Ny Teknik

Tekniska chefredaktörer:

Ingenigrens Ugeblad, Management

Ingenjörerna bör aktivt delta i samhällsdebatte e Vår uppgift är att ge våra läsare en tidning som alla kan läsa. Vi skriver för alla kategorier och på alla utbildningsnivåer. Det innebär att vi måste skriva enkelt, populärt men samtidigt journalistiskt slagkraftigt och kort.

« Facktidningens roll är att aktivt delta i samhällsdebatten. Vi vill att teknikerna aktivt gör sig hörda i samhällsdebatten. Vår målsättning måste vara att främja en snabb och balanserad utveckling i människans och samhällets tjänst under hänsyn till människan och människans miljö.

e Tidningarna som till sin karaktär är olika har åtminstone tre huvuduppgifter som är gemensamma. Tidningarna bör ge nyheter och vidareutbildning samt bilda opinion och stimulera till debatt.

« Tidningarna bör få verka fritt utan att ägarkretsarna försöker påverka innehållet.

• Det är av stor vikt i dag och kanske ännu mera i morgon att få den tekniska utvecklingen infogad i det stora samhällssammanhanget där ekonomin är en viktig fråga och

Förum 6/7 samhällspolitiken en annan centrai fråga.

• Dessa synpunkter framkom i den paneldiskussion som FORUM anordnade när chefredaktörerna för de tekniska tidskrifterna i Norden höll sitt vårmöte i Helsingfors.

• I panelen deltog:

Chefredaktör Bengt-Arne Vedin Ny Teknik,

Chefredaktör Bertil Håård Teknisk Tidskrift,

Chefredaktör Torkil Morsing Ingeniorens Ugeblad Management,

Chefredaktör Knut Endresen Teknisk Ukeblad,

Chefredaktör Matti Krank Tekniikka Ert,

Chefredaktör Heikki Ranssi Insinööriuutiset-Ingenjörsnyt och chefredaktör Harry Myrberg förde protokollet. Vänd 7

Matti Krank Tekniikka, Ert

FORUM: — Kan ni berätta litet om era tidningar och vad ni har för uppgift. Vilken är er målsättning?

VEDIN: — Ny Teknik går ut till så gott som hela teknikerkåren i Sverige dvs i 95 000 exemplar. Det betyder att den måste vara populärt upplagd och lättläst. Tidningens uppgift är att vara ett nyhetsorgan. Man kan säga att en tidning av den här typen kan tänkas ha tre uppgifter, nämligen att bilda en utbildningsbas, att ge nyheter och vidareutbildning samt att bilda opinion och stimulera debatt. Ny Tekniks tyngdpunkt ligger på nyhetsdelen även om det också gör att man ger en vidareutbildning men inte just något av basutbildning. Vi medverkar även i debatten men inte så ingående utan vi försöker tända en debatt som liksom skall blossa upp men sedan vara över ganska snabbt.

— Vi har alltså satt som mål att det skall vara en mycket lättläst tidning. Vi skall skriva för elektronikingenjörer om skeppsbyggnad och för skeppsbyggare om elektronik. Då vi skriver för tekniker inom alla kategorier och på alla utbildningsnivåer betyder det att vi måste skriva enkelt, populärt, journalistiskt, slagkraftigt och kort.

HÅÅRD: — Teknisk Tidskrift riktar sig i första hand till civilingenjörerna. Man kan säga att den till sin natur är mera analyserande än Ny Teknik, Vi är inte så intresserade av nyheter, däremot skall det vara aktuella saker som står i tidningen. Det får gärna vara avancerade och litet längre artiklar.

— Vi vill att ingenjörerna skall göra sig hörda i samhällsdebatten dels genom att framföra sina synpunkter, dels genom debatter i tidningen och vi försöker även påverka samhället i tekniskt avseende på det sätt vi tycker är riktigt, eller som det står i Svenska Teknologföreningens stadgar: att vi skall främja en snabb och balanserad utveckling i människans och samhällets tjänst under hänsyn till människan och människans miljö. Det är alltså syftet med den information som går ut och den påverkan vi vill försöka åstadkomma.

— Upplagan är 22—23 000 och utkommer med 20 nummer per år. Teknisk Tidskrift är ju litet tjockare än Ny Teknik — ett medelnummer är på 92 sidor — och vi lägger stor vikt vid att tidningen skall se tilltalande ut.

ENDRESEN: — Teknisk Ukeblad är det äldsta polytekniska organet i Norden — 118 år i år. Det är idag medlemsorgan för de tre stora tekniska organen i Norge nämligen Den Norske Ingeniörförening, Norges Ingeniörorganisasjon — NITO — och Den Polytekniske Forening.

— Målsättningen för Teknisk Ukeblad kan sägas ligga någonstans mitt emellan Ny Teknik och Teknisk Tidskrift. Den skall å ena sidan komma med tekniskt informativa artikla 8

Heikki Ranssi Insinööriuutiset-Ingenjörsnyt och skall samtidigt vara en teknisk auktoritetstidning och ett forum för debatt.

— Teknisk Ukeblad är en polyteknisk tidning vars upplaga är 27 000 exemplar och den är koordinerad med fyra specialtidskrifter, en för byggnadskonst, en för elektronik, en för kemi och en för maskinlära. Den tekniska tidskriften skall ge mera ingående information vertikalt medan Teknisk Ukeblad skall ge den horisontala informationen. Den skall alltså informera mellan de olika teknikergrupperna och skall dessutom verka som ett organ mellan de tekniska samfunden och övriga samfund.

MORSING: — Ingenierens Ugeblad lägger mera vikt vid nyhetsstoff — å den ena sidan nyhetsstoff som är specificerade tekniska nyheter av sak — samt nyheter av utpräglad samhällsbetydelse. Vi lägger också stor vikt vid den opinion den kan framföra och vi är i den lyckliga situationen att vi utan påtryckning från Danska civilingenjörsföreningen mycket fritt kan komma fram med egna redaktionella framställningar såvitt dessa inte gör intrång på ingenjörsföreningens affärer. — Ingenierens Ugeblad utkommer i 37 000 exemplar och går till ingenjörer av alla kategorier i Danmark och även till Skåne som ju är ett annat »danskt land».

— Förutom Ingenigrens Ugeblad har jag ansvaret för Management, som är ett månadsblad för ledare från alla kategorier d vs inte speciellt för ingenjörer utan också för ekonomer och auktoritära ledare. Management har en upplaga på 7 000 exemplar.

KRANK: — Tekniikka har en upplaga på 22 000 exemplar. Den vänder sig till de finskspråkiga högskoleingenjörerna och arkitekterna och också till ingenjörerna från de tekniska skolorna. Tidningen påminner ganska mycket om Teknisk Tidskrift. Våra artiklar skall alltså vara lättfattliga och öka allmänbildningen på det tekniska planet men dessutom gå utanför de rent tekniska områdena. Tekniikka skall vara en förenande länk mellan ingenjörer som fått olika utbildning. — Vi har våra standardavdelningar där vi behandlar notiser från vårt eget land och kortare notiser från det övriga Europa. Våra artiklar är ganska långa och omfattande och vi vill gärna belysa aktuella ämnen och ta upp dem i temaform i flera nummer.

— Vårt förlag ger ju också ut två tidningar av vilka den ena är Insinöörivutiset-Ingenjörsnytt och här har vi ett visst samarbete på så sätt att det som ingår som en notis i Ingenjörsnytt senare kan behandlas mera ingående i Tekniikka. RANSSI: — Ingenjörsnytt fyllde nyligen 10 år. Det oaktat finns ännu inget redaktionspolitiskt program. Ett sådant har först i år fåtts till stånd men eftersom styrelsen ännu inte godkänt programmet är allt som här sägs s a s inofficiellt.

Forum 6/71

Knut Endresen Teknisk Ukebla — Ingenjörsnytt är en förenande länk mellan högskoleingenjörer och ingenjörer från Tekniska läroverket. Bland prenumeranterna finns tekniker, arkitekter samt en del utomstående personer. Upplagan är ca 45 000.

— Tidningens främsta uppgift är — alldeles som fallet är med tidningen Tekniikka — att förmedla nyheter till ingenjörer från olika områden i så lättläst form som möjligt. Ingenjörsnytt har gått in för att skola ingenjörer till redaktörer. Ingenjörerna redigerar alltså sin egen tidning. Denna skolning har pågått i tre år och vi anser att det ur redaktionell synpunkt sett bästa resultatet nås endast om det är ingenjörer som skriver för ingenjörer.

FORUM: — Hur mycket är ni beroende av ägarkretsarna? I vilken mån försöker dessa påverka er målsättning?

ENDRESEN: — Förutom de tre stora föreningar som jag redan nämnde har vi ungefär 20 andra organisationer som är knutna till förlaget och det är klart att det i ett sådant fall är helt avgörande att redaktionen står fullständigt fri från påverkan av dessa organisationer och jag har aldrig upplevt något försök av redaktionell påverkning från någon av dessa föreningar.

VEDIN: — Det är ett likartat förhållande när det gäller Ny Teknik. Vi har två ägarorganisationer. Dessa medverkar inte med någon påtryckning utan har gett tidningen dess policy, som är att meddela nyheter och dessutom är dessa organisationer intresserade av att vi skriver om dem men de vet också att vi inte gör det om de inte gör något spännande. Det har t om gått så långt att de ber oss ge idéer till vad de skall syssla med — alltså ber de oss påverka dem i stället. HÅÅRD: — Detta med påverkan upplever jag inte som något problem eftersom det är Svenska Teknologföreningen som äger tidningen och dess medlemmar som läser tidningen. Såväl tidningen som föreningen är till för att tjäna medlemmarna = läsarna och någon påverkan på det redaktionellt löpande arbetet förekommer inte alls. Beroende av att vi arbetar under ett lönsamhetskrav har vi en känsla av att vi bör ställa vissa krav på våra ägare så att de agerar så att vi kan uppfylla lönsamhetskravet.

MORSING: Ingenisrens Ugeblad känner inte heller någon påtryckning från ingenjörsföreninben. Vi har fria händer. KRANK: — Teknologföreningarna har ju grundat ett fristående förlag med tre olika tidningar och det är ju så att frågor som tas upp till behandling i dessa teknologföreningar också i stort sett intresserar ingenjörskåren så vi är tvungna att hela tiden följa med det som händer i föreningarna och försöka informera om händelserna. Vi har också varit tvungna att aktivera föreningarna då det visat sig att vi inte skulle få

Forum 6/71

Bertil Håård Teknisk Tidskrif ut något från föreningarna utan eget initiativ. Tidningarna är inte bundna att tjänstgöra som informationsmedium för föreningarna och vad beträffar Tekniikka så har redaktionsrådet fattat ett beslut om att tidningen inte genomgående får vara en föreningstidning.

FORUM: — Hur ser ni på behandlingen av ekonomiska frågor i tekniska tidskrifter? Tar ni upp sådana frågor? Tar Ni aktivt del i samhällsdebatten?

HÅAÅRD: — 1 Teknisk Tidskrift tar vi in en del ekonomiska artiklar och jag skulle tro att det blir mera i framtiden. Jag. har sett saken ungefär så här: Teknisk Tidskrift, Industria och Veckans Affärer täcker olika bitar på samma nivå — Teknisk Tidskrift tekniken, Industria litet mera allmänna saker som marknadsföring o dyl och Veckans Affärer den direkt kommeriella och finansiella sidan. Teknisk Tidskrift syftar till att ha en hel del ekonomiskt material.

ENDRESEN: — I Teknisk Ukeblad lägger vi stor vikt vid att få in samhällsdebatt. Personligen anser jag att enbart teknik skulle göra tidningen relativt ointressant. Det som är av stor vikt idag och kanske ännu mera i morgon är att få den tekniska utvecklingen infogad i det stora samhällssammanhanget där ekonomin är en viktig fråga och samhällspolitiken en annan central fråga. Ta tex en så aktuell fråga som vår framtida energiförsörjning. Då är det inte tal om teknik utan om ekonomi och miljö — ekonomi, miljövård och utrikespolitik. De rent tekniska lösningarna är de enklaste av dem alla. VEDIN: — Om Ny Teknik kan man kort säga att vi försöker ta upp de ekonomiska konsekvenserna av nya tekniska utvecklingar som en del i presentationen av en teknisk nyhet. Dessutom tar vi upp en del ekonomiska frågor sammanfattningsvis i vidareutbildningssyfte för tekniker. Alltså ekonomin sedd ur en teknikers synvinkel. HÅAÅRD: — Ekonomi är så mycket. Vi försöker i Teknisk Tidskrift föra en linje som vill lära ingenjörerna att teknik inte är bara ren teknik. Det har och bör ha konsekvenser i ekonomiskt hänseende, i praktiskt och socialt hänseende. Teknik är inte en naturvetenskap utan naturvetenskap tillämpad på ett ekonomiskt sätt med politiska och sociala konsekvenser.

KRANK: — För Tekniikkas del skulle jag säga att en förutsättning för att man skall förstå tex miljövårdsfrågor är att man också förstår den ekonomi som ligger bakom de här problemen. Tekniikka har en aktualitetsspalt för behandling av aktuella ekonomiska frågor.

MORSING: — Ingeniorens Ugeblad har varje vecka återkommande artiklar som behandlar världsekonomin.