Ingenjörerna dryftar mål för kursverksamheten

Taggar: Teman: utbildning

Ingenjörerna dryftar mål för kursverksamheten

FORUM: — Hur lyder målsättningen för verksamheten — Skolningscentralens uppgift är att kontinuerligt utveckla i första hand ingenjörernas och arkitekternas yrkeskompetens under hänsynstagande till hela samhällets behov. I mån av möjlighet skolas även personer som innehar motsvarande tjänster eller som behöver samma kunskapsmaterial så att detta främjar näringslivets och samhällets utveckling.

FORUM: — Hur förverkligar Insko sin målsättning — Svaret gest bäst genom illustrationer.

— Figur 1 illustrerar själva processen. Kursdeltagarnas antal och sammansättning framgår av fig. 2 samt kursinnehållets och kursantalets utveckling av fig. 3.

Expe kommittéer

Kursche [Kaskinakeining Marknadsför. (EE — & NN rr Kb Programmering Planering Beredrilng Förverkligandea

Fig. 1 5732 5000 || N 4000 ae = 2848 N a000 3220 2768 2000 4 1000 84-65 6566 6657 oG7ER Fig. 2 42

Kursverksamheten inom den tekniska sektorn befinner sig i en kraftig tillväxt och ingenjörsorganisationerna är engagerade i diskussioner kring målsättningen för sin kursverksamhet. Forum presenterar här INSKO genom en intervju med INSKOs VD DI Eino L Laakso, 45.

FORUM: — Vilka kurstyper används — Främst förekommer 2—3 dagars dagskurser. Även kvällskurser och internatkurser förekommer och den sistnämnda typen räknar vi med att får allt större betydelse.

— Kursernas uppläggning koncentreras allt mera på diskussioner, paneler, arbetsgrupper. Föreläsningar, ex cathedra, används fortfarande mycket. Vi försöker aktivt bekämpa det system som fortfarande tyvärr i allt för hög grad förekommer, nämligen att föreläsarna läser upp sitt bidrag till kurskompendiet inför en passiv publik.

— Försök med långvariga kurser har vi varit tvungna att vara försiktiga med. Stora, dyra kursprojekt är riskabla för en nonprofit organisation som Insko, Underlaget för långvariga kurser, som så att säga skulle aktivt kunna påverka nivån och varaktigheten av ingenjörernas yrkeskompetens, förefaller oss svagt. Det må vara osagt om bristen på intresse beror på att ingenjörerna själva, helt kortsynt, tror att de inte kan vara borta från jobbet mera än 2—3 dagar i sträck eller om arbetsgivarna, som i regel betalar kursavgiften, ser den verkligt stora kostnaden som deltagandet i en långtidskurs innebär genom frånvaro.

FORUM: — Anser Ni att 23 dagars kurser kan upprätthålla och främja deltagarnas värde på arbetsmarknaden — Det är givet att korta informativa kursers värde i detta avseende är begränsat. Men tex då experter, som så att säga befinner sig i eldlinjen, introducerar ny teknik inom någon sektor, har en kortvarig kurs tom en avgörande betydelse.

Forts. på sid. 44

KURSSIEN LUKUMÄÄRAÄ

MUU pp

Je TALOU: a = ““RAKENNUS-JA

YHDYSK.TEKN.

—H

SÄHKÖTEKN.

KONE- JA METALLITEKN. =

PERUSTIETEE 64-55 65-66 66-57 67-68 68-69 £9-70 Fig. 3 Forum 15/70

Oktober 7—2 19.—21. 26.—27. 28.—30.

November 2— 2—3 3.— 4. 3.,5., 10.

18.—20. 24.—25.

25.—26.

30.11—1.12

December 1—2 7—8 7—11.

8., 15.—16.

9.—11. 9.—11.

15.—18.

le) Kd

Detaljerade kursprogram fås från 6 Skolningscentral, tel. 90/670 191. Mörtnäsvägen 3 Helsingfors 21.

Insinöörien tietokonekurssi — osituskäyttö oe Nestekaasujen kuljetus, varastointi ja käyttö

Vaarallisten ainelden kuljetukset Puumassa- ja paperiteollisuuden täydennyskoulutuspäilvät

Yrityksen taloudelliset laskelmat Pilrustusten mikrofilmaus Vesihuoltotekniikan täydennyskoulutuspäivät 1970: Käyttöveden puhdistus, jatkokäsittely ja valvontatoimenpiteet

Teollisuuslattiat

Yrityksen johto ja työturvallisuus Neuvottelutaito — internaattiseminaari

Muovit osastopäälliköiden ja suunnittelijoiden työkentässä

Paalutus ja uudet paalutusohjeet Luovan työn seminaari

Suullinen esittäminen — iltaseminaari

Puurakenteiden lahösuojaus — menetelmät, mahdollisuudet Sisävalaistuksen laskenta Kunnossapitopäivät Standardisolmispälvät Liikenneympäristö ja turvallisuus Elintarvikemikrobiolioglan ja -hygienian päivät

Keksinnöt, patentit ja valmistuslisenssit VI

Toimintaverkkopäivät I osa Toimintaverkkopäivät II osa Systemaattinen tehdastilojen suunnittelu (layout-tekniikka) — Systematisk planering av industrianläggningar (layout-teknik)

Tuotteiden kehittäminen I osa Auto- ja korjaamotekniikan täydennyskurssi

Punnitus, annostelu ja materiaalitaseet

Tuotannon kannattavuuden suunnittelu ja mittaaminen — Insinöörin vaikutus investointien valmisteluun

Valettavien kappaleiden suunnittelu Työsuhdeasiat ja työlainsäädäntö Rakennusten eristysongelmat Säätötekniikan moderneja menetelmiä — Laboratoriokurssi Tuotteiden kehittäminen II osa Höyryvoimalaitosten käyttö ja kunnossapito

Hammaspyörätekniikkaa tehonsiirtolaitteiston suunnittelijoille

INSKO:s kurser hösten 1970

Helsingfors

Otnäs Helsingfors

Saarijärvi

Kalajoki Helsingfors

Otnäs Helsingfors Tammerfors

Villmanstrand

Otnäs Otnäs Otnäs Helsingfors Helsingfors Helsingfors Otnäs Tyrväntö Otnäs Otnäs Otnäs

Abo Abo

Otnäs Vääksy

Otnäs

Helsingfors

Helsingfors

Jyväskylä Helsingfors Otnäs

Otnäs Vääksy

Karkku

Helsingfors

Ingenjörsorganisationernas

INSINGÖRIJÄRJESTÖJEN KOULUTUSKESKUS — Ingenjörsorganisationernas Skolningscentral ry

Forum 15/70

NU HÅLLER VI BK!

VARFÖR INTE ARRANGERA ERT MÖTE PÅ BÅTEN? BK. EN STRÅLANDE IDÉ. BK. TAG KONTAKT. BE OM OFFERT. SÖDRAKAJEN 8 HFORS 13, TEL. 10 901.

Ms FINLANDIA

FINSKA ÅNGFARTYGS AKTIEBOLAGE 43

FORUM: — Hur får Insko sina kursidéer — En av Inskos starkaste sidor är det kontaktnät ute i arbetslivet som vi har genom expertkommittéerna för olika ormråden, kurskommittéerna och genom kurslärare samt kursdeltagarna. Såsom av tabellen framgår är för närvarande 1300 personer engagerade i programmering och planering. Åtskilli i ocf =E 2 = - Då 22 8 [d 25 Ork issa ct > £ 23 ir: & 5 £Åå IFrd02g52A 5 a Expertkommittéer 42 7 5 19 19 17 4 “3 Kurskommittéer 174 32 8& 35 60 36 32 378 Föreläsare 302 68 52 103 133 93 59 810 Summa personer 518 107 65 158 212 146 95 1301 Yo 40 8 5 12 17 11 7 10 ga goda idéer kommer via kursdeltagarna, år 1970 ca 7 000 personer. Denna möjlighet att pejla. behov ger en flexibilitet som få skolningsinstitutioner har. För övrigt vill Insko inte institutionaliseras utan slår vakt om att hållas livslevande genom konkret feed back till människorna som är verksamma i företagsvärlden.

— En betydelsefull samhällstjänst innebär vår verksamhet genom produktionen av aktuellt tryckt informationsmaterial. Kurskompendierna används långt utanför kursdeltagarnas egen krets. Årsproduktionen uppgår för närvarande till över 10 000 trycksidor per år ny text med illustrationer, tabeller och diagram. :

FORUM: — Hur avgörs vilka kursprojekt som förverkligas — Det är en marknadsbedömning som fäller utslaget. T o m angelägna kursprojekt får falla om analysen ger vid handen att en direkt förlust uppstår. Insko är en non-profit organisation där utgifter och intäkter balanserar och en eventuell förlust måste täckas av medlemsföreningarna. Det har hänt att utlysta kurser inhiberats om intresset har svikit så att minimideltagarmängden inte uppnåtts.

— En väsentlig förutsättning för en utbyggnad och utveckling av verksamheten är att de ekonomiska resurserna förbättras.

FORUM: — Hur utvecklas ekonomin — Med nuvarande kursuppläggning är Insko helt självbärande, även om den inte förmår finansiera avgörande utvecklingsåtgärder. En mera djupverkande kursverksamhet och en tyngdpunktsförflyttning i riktning mot internatkurser kan inte förverkligas då nuvarande kursavgiftsnivå inte i så fall förmår trygga ekonomin. Möjligheterna att erhålla statsunderstöd har varit föremål för preliminära diskussioner, men frågan tarvar vidare utredningar. Frågan ansluter sig även till hur mycket de reguljära undervisningsinrättningarna engagerar sig i fortbildningen.

FORUM: — Vem betalar kursavgifterna — Arbetsgivarna erlägger i regel kursavgifterna. Här kan dock konstateras en klar differens mellan privata och offentliga sektorn. De stats- och kommunalanställda har direkta svårigheter att kunna delta i fortbildningen. Arbetsgivaren hänvisar till brist på anslag i sina budgeter.

FORUM: — Känner Insko av konkurrensen från andra kursarrangörer — Insko har från första början vinnlagt sig om att vara samarbetsvillig och strävat till att undvika konkurrenssituationer genom förhandlingar om arbetsfördelning. I fråga om kurser i teknologi har knappast någon konkurrens förekommit och i andra ämnen har gränserna klarlagts och jag tror att äve 4 framdeles kan dylika problem skötas till allmän tillfredsställelse. Det är givet att en ökad koordinering på fortbildningens område borde skötas effektivare än hittills.

FORUM: — Har Insko problem med lärarkrafterna — Företagen har på ett berömvärt sätt låtit sina experter fungera som lärare — uppenbarligen i medvetande om att även läraren lär sig. Ingenjörskårens egen benägenhet att ställa upp är fortlöpande exemplarisk. Vid behov utnyttjas utländsk expertis. Insko har gått in för att höja arvodena detta år i avsikt att trygga tillgången och främja kvaliteten.

— Ett svårbemästrat problem är att teknikerna i allmänhet inte är goda stilister och brister förekommer i muntlig framställning. En viss tröghet och avhållsamhet vad aktivt deltagande i diskussioner beträffar gör sig gällande i verksamheten. En hel del lärare har kritiserats för att endast läsa upp sina bidrag i kutskompendiet. Det vore ju mera ändamålsenligt att fylla ut och diskutera materialet.

FORUM: — Ser Ni en intressekonflikt i den omständigheten att arbetsgivarna i de flesta fall står för arbetstagarnas kursavgifter — Jag tror att en övervägande del av ingenjörerna och arbetsgivarna har gemensamma intressen vad kursverksamhetens innehåll beträffar. Situationen förbättras då ett planerat kunskapsservicesystem fås att fungera i näringslivet. Kort sagt en fungerande vuxenutbildning, i vilken de tekniska läroverken, högskolorna, fortbildningsinstitutioner, den företagsbundna kursverksamheten delar på ansvar och arbete i att fortlöpande aktivera människorna för sin yrkesverksamhet.

FORUM: — För vad kritiseras Insko — I början kritiserades informationssidan, men avsevärda förbättringar har åstadkommits. Mest kritik riktas mot ytlighet i kurstemats behandling, kursernas kortvarighet samt ojämn nivå mellan kursdelarna. Kortvarigheten kommer sig av arbetsgivarnas önskemål att kursdeltagarna inte kan vara borta från arbetsplatsen mera än 2—3 dagar åt gången. Ojämnheten i kvaliteten har självfallet många orsaker. Den främsta orsaken till problem är brist på ekonomiska utvecklingsresurser. — Då principen varit att Insko skall vara ekonomiskt självbärande har behovet att få pengar till att täcka utgifterna ofta varit ett avgörande argument i planeringen.

— Självkritiken har även bestått i att de många kurserna s a s representerar ett moln av dagsländor, i stället för att flere kurser tillsammans. skulle bilda ett paket, sammanbundna av en klar idé, ett skolningsprogram. I utvecklingen av verksamheten kommer vi att ta fasta på detta.

FORUM: — Används tentamensförfarande?

Då de ekonomiska förutsättningarna föreligger att förverkliga en djupgående och långvarigare kursverksamhet och företagsvärlden tillåter ingenjörerna att i en stigande grad delta i en fortlöpande utbildning, kommer frågan om kontroll av det inlärda naturligtvis att aktualiseras. I samband med korta, informativa kurser är tenterandet av mindre betydelse.

FORUM: — Vilka frågeställningar är aktuella I strävandena att utveckla kursverksamheten se Procentunderstöd från samhället.

e Arbetsfördelning inom vuxenutbildningen mellan det reguljära utbildningssystemet och fortbildningsinstitutioner av typen Insko samt den rent företagsbundna kursverksamheten.

e Ingenjörsvolymens snabba ökning i kombination med ökad kursdeltagarfrekvens/ingenjör.

e Undervisningsteknologins föga utvecklade stadium.

» Rent praktiska frågor om utrymmen för verksamheten.

Forum 15/70