Ingman Foods: Innovation och tradition

av Anette Bernas Forum 1998-07-08, sida 38-40, 27.08.1998

Taggar: Teman: företag

Ingman Foods: Innovation och tradition

INGMAN FOODS ÄR ETT INITIATIVRIKT FÖRETAG SOM VÅGAT TA RISKER. MED ETT BRETT SORTIMENT OCH EN AKTIV PRODUKTUTVECKLING ÄR FÖRETAGET KONKURRENSKRAFTIGT PÅ EN MARKNAD SOM STÄNDIGT FÖRNYAS.

9” en affärside som har ur kristalliserats under 90-ta let är att erbjuda handel ett brett sortiment, egent ligen allt av mjölk”, konstaterar Robert

Ingman, som verkat som VD för Ingman

Foods i drygt ett år. ”Ingman Food försöker hålla sortimentets bredd p samma nivå som marknadsledarens, dvs. Valios”, tillägger han.

Mjölken är koncernens viktigaste råvara och utgör stommen för produktionen. Till sortimentet hör glass-, mjölk-, mejeri och kylprodukter. Ett brett sortiment är en klar konkurrensfördel. ”Butiker, i synnerhet mindre, har inte möjlighet att ta allt av många leverantörer. Dessutom uppvägs konkurreos om en produkt av en annan som går bättre”, påpekar Ingman.

Att kombinera ett brett sortiment med en effektiv produktion är en ekvation som är svår att få att gå ihop. ”För att uppnå en effektiv produktion med små marginaler borde man i princip ha långa serier, men när sortimentet växer blir serierna i praktiken ofta kortare. Det är en evig kamp mellan att minska och att öka”, suckar Ingman.

Innovation

För Ingman Foods är en aktiv produktutveckling ett av de viktigaste konkurrensmedlen. ”I den här branschen är det ytterst svårt att konkurrera bara med pris. Det är så små marginaler att det ger liten nytta och konsumenten bryr sig inte om det överhuvudtaget”, påpekar Ingman. Han ser produktutvecklingen som en del av marknadsföringen. “Ingman Foods verkar på en marknad som egentligen inte växer. Däremot förändras och utvecklas sortimentet kontinuerligt, endel produkter faller bort och fya kommer istället. Det gäller att följa med i trenderna och anpassa sina produkter efter marknaden”, konstaterar han.

broduktionsanläggningen i Söderkulla,

Extra slagkraftiga nyheter är nödvändiga då utbudet av produkter är mycket brett och konkurrensen ökar. ”Nya produkter uppstår från behov på marknaden. Olika trender ger idéer”, berättar Ingman. ”En trend är att produkterna blir allt mer fettfria. På kommande är funktionella produkter, dvs. livsmedel som befrämjar hälsan.” Två trendiga produkter som lanserades förra året var den kolesterol- och laktosfria växtfettbaserade sojaglassen Tofu Ice och den funktionella RELA-serien. Hälsoeffekten i RELA-serien baserar sig på Lactobacillus reuteri, en mjölk syrebakterie det har forskats mycket kring.

När konsumenten har fler produkter än någonsin att välja mellan har ett starkt varumärke stor betydelse. Ingman Foods försöker att inte ha alltför många olika märken. ”Färre märken ger en klarare bild, konsumenten vet vems produkten är”, framhåller Ingman. Mycket marknadsförs direkt under varumärket Ingman, som mjölk och fil. Ett etablerat varumärke garanterar också en bättre genomslagskraft för nya produkter.

Trots den skärpta konkurrensen på

FORUM NR 7-8/9 marknaden under 90-talet har Ingman Foods lyckats vara konkurrenskraftig genom att koncentrera marknadsföringssatsningarna på de märken som säljer bäst. ”På reklam satsas det litet mera hela tiden”, menar Ingman.”Reklammässigt satsar Ingman Foods mest på glass. Glass säljs via reklam - mjölk säljs inte alls på samma sätt” Glassen är den av Ingman Foods produkter som har största marknadsandelen. Många kända glassmärken kommer från Ingman, t.ex. Jazz, Jättis, Mövenpick och Kingis, som är Finlands populäraste glasspinne.

I Finland konsumeras ca 70 miljoner liter glass per år. Valio leder glassmarknaden med en andel på drygt 40 procent. Ingman Foods kommer tvåa med en andel på närmare 35 procent.

Sommaren avgör om det blir ett bra glassår, då ungefär hälften av årets glassförsäljning sker. Årets kalla sommar har bromsat försäljningen av pinnar och strutar, men hemförpackningarna har sålt desto bättre Trots ett kallt juni ökade Ingman Foods glassförsäljningen med 4 procent jämfört med förra året, medan den sjönk med 30 procent för Valio och 23 procent för GB Glace, som har en marknadsandel på 9 procent.

Fusion med Hemholmen

Företagets historia går tillbaka till 1929. Då började Hjalmar Ingman, den nuvarande verkställande direktören Robert Ingmans farfar. tillverka fil i sin bastu i Sibbo. Hjalmar åkte med båt till huvudstaden, där han sålde filen vid salutorget. Efter kriget fick Hjalmar inspiration av karelska inflyttare, vilket ledde till att sortimentet utökades med rysk kvark, smetana och färskost. I början av 60-talet grundade han sitt första mejeri.

1969 for sonen Carl-Gustaf Ingman till Schweiz för att lära sig tillverka yoghurt. Yoghurten blev en succe i Finland och kring den började företaget verkligen växa. Sedan C-G, som hade stora ambitioner, började leda företaget kom det med på nya marknadsområden.

1988 fusionerades Ingman med ett annat företag med stark finlandssvensk jordbrukarbakgrund, Hemholmen Ab. ”Fusionen mellan Hemholmen och Ingman var den verkligt stora händel FORUM NR 7-8/98

Hälsoeffekten i den funktionella RELAserien är baserad på mjölksyrebakterien Lactobacillus Reuteri.

sen i det nuvarande företagets historia”, kommenterar Robert Ingman,

Hemholmen grundades 1907 som Jordbrukarnas Mjölkcentral.Verksamheten omfattade mejerier, bagerier och en glassfabrik. Hemholmen och Ingman var ungefär lika stora företag, vilket enligt Robert Ingman gjorde att de konkurrerade mycket mera med varandra än med Valio som var störst. ”Båda hade dessutom gamla fabriker och betydande investeringar i nya framför sig. Funderingar kring en gemensam investering mognade så småningom till ett beslut att fusioneras”, berättar Ingman. Det nya företaget fick namnet Oy Hembolmen-Ingman Ab, av vilket Ingman och Hemholmen ägde lika stora delar.

För att utvidga glassverksamheten köpte Hemholmen-Ingman 1991 Apetit Pakaste, tillverkare av glass, djupfrysta bär och grönsaker. Både Ingman och Hemholmen var redan före fusionen med på glassmarknaden. ”Vi var redan starka på glass och ville bli ännu starkare”, kommenterar Ingman. Efter fusionen kunde företaget satsa mer på produktutvecklingen och ta upp kampen med Valio som då dominerade glassmarknaden med en marknadsandel på 50 procent.

Efter fusionen beslöt HemholmenIngman att bygga en ny produktionsanläggning i Söderkulla, Sibbo. ”Oturligt nog kom bygget igång under en högkonjuktur och blev klart under en lågkonjuktur, något som ledde till att företaget hade några kärva år under lågkonjukturen i början av 90-talet”, konstaterar Ingman. Den nya fabriken blev en investering på mer än hälften av företagets omsättning. ”Vi slutade räkna vid 400 miljoner”, citerar Robert Ingman sin far C-G som svar på hur stor investering nybygget slutligen blev.

Den nya fabriken blev klar 1991.Till nybygget flyttade Hemholmens anläggningar i Helsingfors, Ingmans gamla fabrik i Sibbo och Apetits verksamhet.

All verksamhet, både huvudkontor och produktionsanläggning, samlades under ett tak, med undantag av grönsakssidan i Åbo och smältostfabriken i Lappträsk.

I samband med flyttningen till nybygget bytte koncernen namn till det internationella Ingman Foods. Med det nya namnet ville man markera att man stod inför en internationalisering. Det kom också att markera att familjeföretaget hade vuxit till en av Finlands ledande livsmedelsindustrikoncerner med en omsättning kring 700 miljoner mark, men ledde till att varumärket Hemholmen försvann ur gatubilden. Hemholmens bageri såldes till Fazer 1990, medan mejerierna fortsatte som en del av koncernen.

Sedan 1995 har Ingman koncentrerat sig på mjölkbaserade produkter. Åbo-enheten för djupfryst (varumärkena Apetit och Kesän merkit) såldes 1995 till Lännen Tehtaat. Glass av märket Apetit har Ingman fortsatt att tillverka. ”Vi köpte Apetit för glassens skull. Grönsakerna passade illa i det mjölkbaserade sortimentet. Ingman Foods vill hålla en klar mjölkstrategi, den enda produkten som egentligen syndar mot den är juicen”, påpekar Ingman.

Till koncernen Ingman Foods hör förutom moderbolaget med produktion i Söderkulla och Lappträsk, mejeridotterbolag och samarbetsmejerier på ett flertal orter. Mejeridotterbolagen står för produktionen av mejeriprodukter, medan kylprodukter och glass tillverkas i Söderkulla.

I fabriken i Söderkulla används 50 miljoner liter mjölk per år. Den egna mjölkinsamlingsorganisationen insamlar en tredjedel av denna mängd. Samarbetsmejerierna runt om i landet insamlar 200 miljoner liter mjölk per år.

Inom tekniken har det hänt en hel del sedan Jordbrukarnas Mjölkcentral startade mjölkdistributionsverksam Den nya produktionsamläggningen i Söderkulla, Sibbo togs i bruk 1991.

BRETT SORTIMENT KONKURRENSKRAFTIGT

Omsäåttningens fördelning 1997

Mjölk 4 20 Övrigt

Mjölken som är koncernens viktigaste råvara utgör stommen för produkttonen.

heten 1907. Den nya fabriken är modern och rymlig. I andra våningen sker tillverkningsprocessen. Produktionen är långt automatiserad och datorstyrd. Man ser inte ett skymt av glassen under hela proceduren. Processerna styrs och övervakas från två maskinrum med hjälp av datorer. Förutom i maskinrummen behövs just ingen personal på fabriksgolvet.

På första våningen där förpackningen av produkterna sker är det mera liv och rörelse. Paketeringen sker halvautomatiskt så, att en eller flera operatörer arbetar ihop med robotar.

Kvalitetssystemen är långt utvecklade. Ingman Foods är mån om att bibehålla den höga finländska kvalitetskulturen. I fabriken tillämpas det europeiska kvalitetsstandardet 150 9001. För tillfället arbetas för att få miljöcertifikatet ISO 14001.

Finlands störst glassexportör

Efter att den nya fabriken blev klar hade koncernen kapacitet att satsa mera på exporten än tidigare.

Exporten ökade explosionsartat i och med omstruktureringen i öst. 1994 var exporten 33 procent av omsättningen. ”Den ryska industrin var i botten 1994. Mat behövdes och allt i livsmedelsväg köptes. I slutet av året började det egna fås i skick och tillståndet normaliserades snabbt”. kontstaterar Ingman.

Exporten är idag kring 15 procent av omsättningen. Två tredjedelar går till Ryssland. Resten går till Baltikum och västerut, bl.a. till Sverige Tyskland, England och Grekland. Ingman Foods är Finlands största glassexportör me €xporterar också kyl och mejeriprodukter. I Litauen är Ingman Foods majoritetsägare i en glassfabrik.

Enligt Ingman är marknadsandelarna i utlandet obetydliga. Han uppskattar att exporten kommer att förbli kring 15 procent av omsättningen i fortsättningen. ”Exporten kommer säkert att vara ett tilliggsstöd, men vår huvudmarknad är den inhemska”

När Finland anslöt sig till EU måste företaget anpassa sig till endel förändringar. Förutom att den öppna marknaden ledde till ökad konkurrens och lägre prisnivå, satte EU igång en omstrukturering, som gjorde att många mjölkproducenter lade ner sin verksamhet. 1995 handlade det mest om att hålla näsan ovanför vattenytan.

Året efter kunde företaget börja arbeta sig uppåt. Enligt Ingmar kom företaget först 1997 lönsamhetsmässigt upp till vad han anser vara en normalnivå för ett företag med en omsättning på drygt 1 miljard mark. 1997 var vinsten efter finansnetto 34 miljoner mark, vilket var dubbelt mera än året innan. ”De svåra åren är helt klart bakom, soliditeten närmar sig 60 procent”, betonar Ingman.

Under 1998 väntar sig Ingman att lönsamheten stannar på samma nivå som förra året trots att försäljningen ökar inom alla produktgrupper, eftersom konkurrensen på hemmamarknaden kommer att skärpas ytterligare och prisnivån sjunka.

En eventuell fusion mellan Arla och Valio ser Ingman inte som något hot. Tvärtom kan Ingman Foods dra nytta av fusionen. ”Ingman Foods kommer

Ingman Food 1997 grundades Hemhalmen Ab under namnet Jordbrukarnas Mjölkcentral 1929 inledde Oy Hjlngman Ab sin verksamhet.

e Hj.lngman och Hemholmen fusionerades till Oy Hemholmen-Ingman Ab 1988.

e Ledning: styrelseordförande: Carl-Gustav Ingman, VD Robert Ingman.

‘& Omsättning 1997: drygt 1 miljard mark. Vinst: 54 miljoner.

e Soliditet: 60,5 H « Personalstyrka: 600 personer, varav 250 i dotterbolag.

& Ägoförhållanden: drygt 500 aktieägare. 80 4 av aktierna ägs av familjen Ingman

INGMAN FOODS:

Oms. och vinst före extraord, poster 1992-97

Efter några kärva år I början av 90-talet har koncernen arbetat sig uppåt.

att kunna profilera sig mycket starkt som branschens största inhemska koncern. I synnerhet inom mejerisektorn har det ett mycket starkt värde att vara inhemsk”, poängterar han.

Ingman Foods har drygt 500 aktieägare. Av koncernens aktier ägs drygt 80 procent av släkten Ingman. Största delen är fördelade på endast fyra personer: YD Robert Ingman, hans far styrelseordförande C-G Ingman och farbröder Lars och Hans Ingman.

A-aktierna har noterats på mäklarlistan på Helsingfors Fondbörs. I år valde koncernen att lämna mäklarlistan. ”Vi såg överhuvudtaget inga fördelar med att vara på börsen med en aktie som inte omsätts där. Aktieägarna är en stabil grupp och handeln med aktierna liten”, motiverar Ingman beslutet.

Ekonomiemagistern och diplomingenjören Robert Ingman tog i maj förra året över posten som VD för Ingman Foods efter sin far C-G Ingman. Med tanke på att företaget haft några hårda år, tycker han det första året som VD har gått förvånansvärt bra och ser positivt på framtiden, Robert kan inte hitta några nackdelar med att basa över familjemedlemmar. Enligt honom är en Ingman lugn som en filbunke. Alla kör samma kurs och har en gemensam strävan till målsättningarna, Arbetat i företaget har Robert gjort sedan 1986 och efter fusionen med Hemholmen 1988 har han verkat som ekonomidirektör.

För Robert som har växt upp i direkt anslutning till fabriken, har en karriär inom familjeföretaget alltid varit ett självklart alternativ. Viljan att företaget ska förbli ett familjeföretag är stark. ”Inom mejeribranschen finns inte många privatägda företag, på den punkten är Ingman Foods rätt unikt”, påpekar han. & Anette Bernas

FORUM NR 7-B/98