Innovationer i kritisk belysning
av Rolf Törnkvist Forum 1971-03, sida 19-21, 17.02.1971
Taggar: Teman: innovationer
Innovationer i kritisk belysning
Av dipling. Rolf Törnkvist
Det färdigt etablerade tillgriper maktens uttrycksmedel till skydd mot nya tankegångar. Nyheter måste ha en stor genomslagskraft. Uppfinningar som saknar egenvärde seglar inte ens i medvind. Uppfinnare utan direkt tillgång till produktionsmedel har ingen chans.
Under historiens gång har förändringar hos de materiella tingen skett mycket långsatnt. Tekniskt framåtskridande har haft karaktären av jämförelse och urval, vilket lett till standardisering, Fantasin, kombinationsförmågan, leklynnet, upptäckarhågen fick sitt spelrum i konstnärlig utsmyckning som gav omväxling och liv åt eljes färdiga bruksföremål som sedan länge stagnerat i sin funktionella skapnad. Innovationer var ytterst sällsynta och fick länge bara lokal spridning.
En motsvarande ständardisering kan iakttagas också i våra dagar. Den berör dock endast våra tekniskt komplicerade bruksföremåls yttre form och den talar till människornas sinne för det estetiska och behovet av omväxling.
Modebetonad utveckling inte tekniskt nyskapande
Statustänkandet påverkar formen. Design är modebetonat och tom stilskapande. Men detta slag av utveckling är inte tekniskt nyskapande i egentlig mening. Det har få beröringspunkter med tekniska innovationer, ehuru modetrenden ofta finner sina impulser i innovationerna. Dess standardisering av linje och form utvecklas helt fristående från de fullgångna innovationernas tekniskt betonade standardisering av primära element, material, konstruktionsmetoder och system.
Tidsskalan är nu en alldeles annan. Skeendet är snabbare.
Det tekniska framåtskridandet sker i etapper. Innovationsverksamheten är kvantiserad till sin natur. En basuppfinning leder till följduppfinningar som fyller ut de rum för förbättringar som basuppfinningen skapar när den slår igenom. Men den tar tid både för dem som befinner sig i skeendets centrum och för iakttagare på olika avstånd att uppfatta vad som skett.
Utvecklings- och följdkurvor
Innovationernas utvecklingskurvor följes av i tiden eftersläpande kurvor, som visar hur den nya tekniken uppfattas: det är kännedom, uppskattning och snart nog kritik av det nya. Man vänjer sig vid detta nya och det ger näring åt fantasin. I den situation som uppstått i och med innovationen, föds nya tankegångar, det nya tomma rummet börjar fyllas med önskemål och idéer. Inom ett avgränsat område kan förloppet återges enligt fig. 1. Följdkurvan överskrider utvecklingskurvan, numera ofta tom innan innovationen mognat.
De allra flesta har ingen känning av det spänningstillstånd som nu utbreder sig och tilltar i styrka. Administratörer och kamrerare fortsätter att oberoende av denna växande potential
Forum 3/7 binda det förefintliga vid denv tasta rutin som utgör företagets organisation. Dethär är inget fel i och för sig, det är ett viktigt led i det kommersiella utnyttjandet av äldre och nyare innovationer, nämligen just det som utgör deras mål och syfte och som är deras enda berättigande.
Uppfinningar ligger i luften
Några individer är mera medvetna om spänningstillståndet och ett litet fåtal känner det så starkt att deras fantasi börjar spela. Har de dessutom en gynnsam bakgrund för sin kombinationsförmåga, utlöser sig spänningen i en idé, i en innovation. Den verkliga utlösningen brukar ha många förebud — uppfinningar ligger i luften.
1
Fig. 1. Den tekniska utvecklingens trappstegskurva. Följdkurvan antyder uppfinningspotentialen som utlöser innovationer.
Växelverkan på alla områden och mellan olika tekniska bran scher ställer uppfinningspotentialen mot en komplicerad bakgrund.
Industriföretaget en Faradays bur
Industrierna institutionaliseras. Trots att man gärna framhåller vikten av forskning och utveckling är det moderna industriföretaget som en Faradays bur söm utestänger uppfinningspotentialen. Därför är det mera sällan som verkliga basuppfinningar kommer till inom de väletablerade, de försiktiga stationära storindustrierna. Däremot står väl de starka industriföretagen för den största delen av följd- och förbättringsuppfinningarna och de är tongivande för det tekniska modet, för designen. Artikelunderlaget för industriell drift är ju i allmänhet endast till en del baserat på egna innovationer, Ett företag kan rätt länge fungera på kopierade artiklar som förbättrats och ändrats till sin yttre form. Eller man tillverkar på licens och följer med sin tid. En stor del av det tekniska framåtskridandet sker genom småförbättringar, löpande rationalisering och ingenjörsmässiga åtgärder.
Den främsta orsaken till att stora industrier ägnar sig åt innovationer är direkta beställningar. De väldiga investeringarna i nya vapen, atomkraft och rymdfart härrör till övervägande del av betalda forsknings- och utvecklingsarbeten. Stora statliga och kommunala projekt leder, också hos oss, till innovationsbetonade beställningar hos storindustrin. Mindre industrier tilldelas i allmänhet inte dylika order. Vänd 1 En bra » id blir e br sa underhandlingsperioden uppfinnarperioden
En bra idé fuskas bor =— uppfinningens egenvärde -—- uppfinnarens bedömning exploatörens finansiärens
Fig. 2—5. Fyra typiska händelseförlopp.
]bedömning
Det är vanligt att stora företag väntar tills en innovation förts fram till marknadsstadiet av ett mindre företag. Det lilla bolaget köps upp, vanligen i ett ekonomiskt utmattat tillstånd, och nu investeras i förbättringar och produktions- och marknadsåtgärder.
Innovationsmiljön bättre I små förhållanden
Man talar om innovationsmiljö. Den är tydligen bättre i små förhållanden där man tar risker och där insatsen är mera personlig och särnre i större förhållanden där den personliga insatsen, hur stort dess egenvärde än må vara, väger lätt i ett mekanistiskt organisationssystems tunga byråkratism.
Man skulle tycka, att någon kunde finna en formel för innovationsverksamheten, som förenar det stora företagets resurser med det lilla företagets bättre innovationsmiljö.
Skapande arbete är svårgripbart
För innovatören är en stor amplitud betydelsefull när tanken svävar kring innan den finner ett fäste. I detta fria sökande är omfattande allmänkunnande kring en stark kärna av fackmannainsikter till stor nytta. Datorernas metoder med sina logiskt svepande slingor påminner i mångt och mycket om innovationsprocessens förlopp, där man gång på gång rycker fram, bygger upp, jämför och kombinerar, bedömer, godkänner eller vrakar — och så gör en ny framstöt. Det hela upprepar sig, kanske nu på ett alldeles annat sätt. — Men det är kanske inte heller taget på kornet. En stark kärna av fackmannainsikter har gjort mången blind för näraliggande möjligheter. — Nej, skapande arbete är svårgripbart med analytiska medel.
Helt annorlunda är det med den etablerade verksamheten. Idealet inom företagsekonomi och industriell drift är rutin. Därför strävar man till att inordna alla aktiviteter inom företaget och alla förbindelser med omvärlden i ett organiserat fom som fungerar så automatiskt, så rutinmässigt som möjigt.
2 utvecklingsperioden
Kasta ej bort krafter på en odugli idé A
Uppfinnaren upphö ej att tr på en oduglig » idé 5
För den teknik som är i vardande, och det är väl alla uppfinningar, forskningen, innovationersa, är rutinen bleka döden. Inte så att tekniskt spekulativ verksamhet eller experimentalarbete skulle sakna metod, men organisationen kring produktutveckling når aldrig den skapande processens intuitiva och fantasikrävande kärna. Man har här att göra med två vitt skilda aktiviteter. Orsaken till att uppfinnare ofta bär sig så konstigt åt och att så många industrimän sköter innovationsfrågor så föga rationellt beror kanske främst på att man inte gjort den stora skillnaden klar för sig.
Uppfinningars egenvärde
Det är inte lätt att anlägga rationella synpunkter på idéers respektive uppfinningars praktiska värde. Jag föreslår det abstrakta tillvägagångssättet att uppfinningen på ett observerbart stadium inordnas i ett egenskapskomplex beträffande dess användbarhet. Detta egenskapskomplex mot vilket uppfinningen projiceras omfattar både den avsedda slutprodukten som sådan, dess tillverkning och dess marknadsegenskaper, allt detta efter en tänkt utvecklingsperiod, varvid man utgår ifrån att utvecklingsarbetet genomföres skickligt och oberoende av förefintlig utrustning och organisation.
Denna tankegång leder till att varje uppfinning vid varje observerbart stadium har ett egenvärde lika med användbarheten. Det är en kvalitet som existerar oberoende av om uppfinningen utnyttjas eller inte. och oberoende av hur den i verkligheten utnyttjas. Men ett resonemang av detta slag ger ingen uppfattning om storleken av detta egervärde och inte heller någon direkt vägledning om hur egenvärdet skall kunna fastställas. Låt oss säga att en uppfinning är bra om den har ett tillräckligt högt egenvärde. Ett nödvändigt villkor för att en uppfinning skall kunna exploateras är uppenbarligen att den är bra. Men tillräckligt är det inte. Om man med visshet kan påvisa att den strider mot naturlagarna är dess värde lika med noll. Andra kriterier på obefintligt eller otillräckligt egenvärde kan
Forum 3/7 uppställas. De kan beröra tekniska eller marknadsaspekter och andra omständigheter.
Frågan om en idé, ett initiativ, en uppfinning eller en innovation är bra, alltså om den har ett högt egenvärde, kan tydligen först då med visshet besvaras, när dess användbarhet praktiskt har påvisats. Om en innovationsprocess, som utgått från en uppfinning, har lett till positivt resultat kan man i efterhand konstatera att den var bra, men om innovationen misslyckades kan man inte med visshet säga att den inte var bra.
Förmågan att rätt bedöma egenvärdet hos en uppfinning är av grundläggande betydelse. Vem har denna värdefulla förmåga? Inte utan vidare den som besluter om innovationsobjekt och verksamhetens förlopp — om forskning, experiment och exploatering. Tyvärr är det så ofta som en beslutsfattare i primitiv maktfullkomlighet inbillar sig att han kan bedöma egenvärdet i en uppfinning.
Bilderna 2—5 antyder hur det kan gå till i verkligheten. Ovanom den horisontella linjen är uppfinningens egenvärde tillräckligt högt för att göra en innovation möjlig. Nedanom linjen är egenvärdet otillfredsställande. Då kan uppfinningen inte leda till en lyckad innovation.
Ur fig. 2 kan utläsas att uppfinningen i det tredje observerbara tillståndet är bra och att uppfinnaren själv har varit behärskat optimistisk beträffande sin andes verk. Han har vänt sig till en exploatör först sedan han personligen blivit övertygad om att uppfinningen är bra. Exploatören är intresserat reserverad, en förundersökning ter sig föga lovande, uppfinnaren sporras till nya ansträngningar att övertyga, på fabriken gör man grundligare undersökningar och slutligen besluter man sig att med full kraft ta itu med innovationen.
Antag att uppfinningens egenvärde uppstått på likartat sätt och nått samma nivå som i föregående fall och att uppfinnaren också nu har blivit övertygad om egenvärdet, fig. 3. På fabriken blir man entusiastisk, men snart dyker tvivlet fram man gör valhänta undersökningar som drar ut på tiden och meddelar slutligen att uppfinningen inte antas. Egenvärdet står sig, men uppfinnaren, som är en förnuftig man, avskriver projektet och en värdefull marknadsartikel har kanske därmed gått förlorad.
Figur 4 åskådliggör en svag uppfinning och visar att uppfinnaren till en början tror på sin sak och till en början är beslutsfattaren också optimistisk, men när uppfinningen utsättes för kompetent bedömning och det konstateras att dess egenvärde är otillfredsställande drar uppfinnaren den enda riktiga konsekvensen.
Det finns också uppfinnare, som lever på en illusion. Det är okunniga fantaster som är labila till sin natur. Figur 5 åskådliggör ett sådant fall. Den odugliga uppfinningens svaghet blottas snart av sakkunskapen, men detta sänker endast temporärt uppfinnarens envetna optimism och ju längre tiden lider dess starkare blir hans tro.
Bedömning av egenvärdet hos en uppfinning är den första åtgärden där förnuftig innovationsmetodik kommer till användning.
Behovet av innovationer
Behovet av innovationer är inte självklart. I ett överflöd av god, användbar teknik med ett stort urval av industriprodukter och flere alternativa lösningar på hart när varje tekniskt problem som kommet före och för varje konsumentbehov skulle man ju tycka att det borde räcka med det vi redan har. Innovationer kan dock ha en brännande aktualitet, men innovationer kan också bli ödesdigra. Det enda man med visshet kan säga är, att beslutsfattaren skall vara framsynt, både när det gäller om och när det gäller hur.
(Artikeln är ett avsnitt ur ett föredrag inför Svenska Tekniska Vetenskapsakademien i Finland.)
Nordiska Föreningsbanken Ab
BALANSRÄKNING DEN 31 JANUARI 1971
Kassa …sscosvs 86 907 942,95 Inhemska penning 10 592 411,95 Utländska fordringar:
I utländsk valuta ………ssssesssrr ers 149 583 197,08
I mark - ; 6 080 609,84
Växlar - 29 417 155,59 Inhemska fordringa 524 072 341,52 Inrikes växlar …. 759 161 347,32 Lån …….e> 2.193 302 884,91 Checkräkningar . 212 266 077,93 Obligationer 223 886 777,95 Aktier ……. 44 579 227,12 Bankfastigheter 86 222 534,01 Övriga fastigheter 80 477,85 Maskiner och inventarier 7 478 718,2 Övrigt lösöre ……-. 1,—
Betalningsförmedling 92.725 078,14 Övriga tillgångar …. 101 676 125,58 Skatter ….ssesr 33 680,66 Löner ….ss.sa 5774 980,80 Övriga kostnader ….ssseresessssarerrr rr 2168 065,2 mk 4536 009 635,6 «
För Direktionen:
Mika Tiivola Kalevi Tilii
Forum 3/71
Passiva
Depositioner = s.ssessrssrserr rise rer r een nt 2444 130 236,76 Checkräkningar 541 699 351,44 Finlands Bank ….ssssssesssersersererarrr 189 500 000,— Övriga inhemska penninginstitui
Depositioner : 1057 748,02
Checkräkningar ………- 136 962 122,44 Utländska skulder:
I utländsk valuta s.ssssessersssörsssrss 458 444 063,03
I mark sossssesrers errors er ar sas sa 32 550 567,23 Inhemska skulder i utländsk valuta 226 534 662,49 Betalningsförmedling …..s+++=>- » 119 226 512,12 Övriga skulder …….-+ 116 912 832,77 Räntor och provisioner . 25 905 120,80 Aktiekapital ……—– 112 000 000,— Aktieemissionsräkning 50 547 415,90 Reservfonder ……… 62 000 000,— Vinst från föregående år . 3 013 232,47 1970 åts vinst ……….+ 15 525 070,2 mk 4536 009 635,67
Ansvarsförbindelser ….sossesosssss0a mk 2971 441 423,32
För Förvaltningsrådet: Paavo Ravil 2