Inomhusklimatet
av Christer Ekebom Forum 1986-20, sida 23, 18.12.1986
Hur står det till med inomhusklimatet?
Inomhusklimatet är ett fenomen som idag ä förem för en livlig diskussion. Folk må dåligt inomhus. Den täta huskroppen för vanligen böra hundhuvudet för oetto, men töta konstruktioner orsokar I sig inte dåligt inomhusklimat. Det åstadkoms av dåli ventilation.
Forum har vi då och då beskrivit nya metoder att förbättra inomhusklimatet. Ett av dagens slagord lyder: människa kan inte bo i en plastpåse. Varför inte? För att luften inne i påsen snabbt försämras. Men om luften regelbundet byts ut, borde boendet i en plastpåse inte leda till problem.
Med plastpåse menas i detta fall den fuktspärr av plast som omsluter en modern bostad, om huset är byggt i trä. Denna fuktspärr är i de flesta fall nödvändig, eftersom moderna isolationsmaterial inte förmår binda fukt — de är inte hygroskopiska. Gammalt hederligt sågspån hade denna förmåga och därför uppstod i allmänhet inga fuktskador i äldre hus. Se också Forum 12/86! Om den varma inomhusluften under en kall vinter fritt får tränga ut i väggen, kommer dess relativa fuktighet snabbt att stiga till 100 procent, dvs fukten kondenserar inne i väggen.
Därför har vi en fuktspärr i ytterväggarna.
Ventilationen kräver aktiv hjälp Av energiekonomiska skäl har vi numera också tätat fönster och dörrar så att praktiskt taget ingen luft kan komma in den vägen. Luftväxlingen inomhus är därför helt beroende av de ventiler och ventilationsanläggningar som huset är beskaffat med. Och i synnerhet i småhus är den sk naturliga ventilationen idag helt otillräcklig, utom möjligen under den kallaste vinterperioden.
Luften inomhus blir stillastående, eller växlas mycket långsamt. Resultatet blir att luften snabbt blir förorenad. Människan förorenar sin luft helt enkelt genom att finnas till, för utandningsluften innehåller en hel del sk slaggprodukter. Men såväl byggnadsmaterialen som möbler och andra inredningsdetaljer avger olika produkter i gas- eller pantikelform till luften. Dessutom finns det alltid bakterier, virus och svampsporer i luften.
De täta och dåligt ventilerade småhusen, som oftast dessutom byggts direkt på marken, är också ibland utsatta för radongas.
Luften nu undersök vvS-aboratoriet vid statens tekniska forskningscentral har tillsammans med ett antal
FÖRUN 20/198 andra organisationer och företag, utfört en omfattande undersökning om inomhusluftens kvalitet. Resultatet av undersökningen är inte speciellt överraskande: fackfolk konstaterar att detta har man kännt till redan länge, men nu är sanningen definitivt dokumenterad.
Undersökningen slår också fast att det enklaste och definitivt också effektivaste sättet att förbättra inomhusklimatet är att ordna en ändamålsenlig ventilering av huset.
Tyvärr har det visat sig att i synnerhet småhusägare är mycket benägna att spara på den punkten: varför duger inte konventionell ventilation idag då den tidigare har fungerat?
Och om man har maskinell ventilation, kör man den på minimal effekt för att spara energi.
Den aktuella undersökningen visar att de flesta problem kan lösas med en ventilationsgrad som dessutom är energibesparande. Den maskinella ventilationen växlar luften året om lika effektivt, men under den varma årstiden förorsakar detta naturligtvis inga energiförluster. Och på vintern, då den naturliga ventilationen till och med kan fungera ”för bra”, sparar den maskinella venti lationen energi genom att luftflödet hålls under kontroll.
Ventilera inte åt kråkorna
Den maskinella frånluftsventilationen kan mycket enkelt kompletteras med en värmeväxlare, som tar tillvara en stor del av den värmeenergi som annars skulle blåsas ut med frånluften. Därmed kan energin sparas aktivt. Den tilläggskostnad som värmeväxlaren medför, sparas in i form av lägre uppvärmningskostnader under några få år.
Med värmeåtervinnande ventilation ordnas också tilluftsflödet på ett ändamålsenligt sätt. Den maskinella frånluftsventilationen förorsakar ett undertryck inomfus och därmed sugs ny luft in via ventilerna. På vintern kan denna luft vara mycket kall, —20 grader och en så kall luftström, också om dess hastighet inte är speciellt hög, kan lätt upfattas som drag. Om den nya luften först passerar värmeväxlaren, värms den upp till en temperatur som vanligen ligger över O grader och dessutom kan den fördelas på ett lämpligare sätt, så att tillflödet blir dragfritt.
Undersökningen av inomhusluftens kvalitet slår också fast att om det trots ändamålsenlig ventilation finns otillåtet mycket föroreningar av något slag i inomhusluften, bör man försöka åtgärda föroreningskällan, i stället för att öka luftväxlingen. Normalt räknar man med att det räcker med att bostadens halva luftvolym byts ut per timme, men i en bostad där en eller flera personer röker, kan denna ventilation vara för snålt tilltagen. En cigarrett kräver ett luttombyte på minst 100 m? för att inte förorsaka en kraftig försämring av luftens kvalitet.
Avslöjande sniffning
Det finns ett enkelt och effektivt sätt at kontrollera om ventilationen i bostaden fun gerar: bostaden bör vara luktfri. När ma kommer in i bostaden efter att ha vistats ut omhus en tid, ska man inte känna några sk fortsättning på s 26
Olika föroreningar och symtom påverkas olika av den relativa luftfuktigheten. Diagrammet visar i vilken mån olika faktorer uppträder vid olika fuktighetsgrader(bild: Olli Seppänen).
Linjens tjocklek proportionell mot graden av påverkan imal nivå
Bakterier Virus Svampsporer
Dammlus Infektioner i luftvägarna Allergier Utsöndringar från ’ byggnadsmaterial Dammpartikeltäthet
Opt
Relativ fuktighet, Y 23