Inredningsskivor med många möjligheter

av Ragnhild Artimo Forum 1988-06, sida 10-11, 31.03.1988

Taggar: Bolag: Gyprocs Teman: byggbranschen

Interiör från en arkitektbyrå i Åbo. Inredningsskivor ger intressanta möjligheter att optimalt utnyttja tex vindsvåningan

Gyproc — nyckeldat € Gyproc Oy ägs av Oy Partek Ab och svenska AB Gyproc, 50 procent var. AB Gyproc ägs i sin tur av EUROC och British Gypsom Lid.

$ Gyproc Oy hade en omsättning på 157 Mmk 1987, bucget för 1988 är 162 Mmk.

e Antalet anställda är nära 140. Förutom fabriken i Kyrkslätt har bolaget säljkontor i fem städer.

e Årsproduktionen skivor 1987 var 16 miljoner m?. För 1988 räknar man med 18,5 miljoner m2 9 Huvudproduktgrupper: typgodkända inredningsskivor, vindskyddsskivor, akustikskivor, hårda väggskivor och saneringsprodukter.

9 Gyprocs marknadsandel då det gäller inredningsskivor för mellanväggar höghus är över 30 procent.

“VI föroackar gips: INREDNINGSSKIVOR MED MÅNGA MOJLIGHETER

Egentligen är det litet frustrerande at vår andel i arkitektoniskt lysande interiörer inte syns, suckar Nils Kämpe, Gyprocs VD. - Men vi är glada att våra produkter hjälper arkitekterna att förverkliga sin visioner.

rkitektur är liksom politik det möjligas Ales: Arkitektens uppgift är att sträcka sig längre än möjligheterna; byogmaterialproducenternas uppgift är att skapa och utveckla arkitekturens möjligheter.

Då Gyproc Oy:s VD Nils Kämpe lekfullt säger om bolagets strategi ”Vi förpackar gips”, är det en klar understatement. Men det kan han kosta på sig. Femtonåriga Gyproc, ägt till lika delar av Oy Partek Ab och svenska AB Gyproc (i sin tur ägt av EUROC och British Gypsom), är entydig marknadsledare med gipsskivor i hemiandet. Och inte nog med det: Gyproc-skivorna har också sakta men säkert erövrat mark från spånskivorna (i samma prisklass).

Kämpe medger att stormen kring formaldehyd var ägnad att skapa ett större intresse för de helt giftfria gipsskivorna. Att de typgodkända Gyproc-skivorna, som Statens tekniska forskningscentra! VTT kvalitetskontrollerar, också är höggradigt brandsäkra — antändningsklass 1 och brandspridnings 1 klass 1 — gör skivan attraktiv för byggare också med tanke på försäkringskostnader. — Det som kanske mest bidragit till den medvind vi har idag är satsningen på att utveckla nya användningsområden och tilllämpningar, säger Kämpe. — Utöver standardskivorna har välvda ytor, akustikskivor och produkter speciellt utvecklade för saneringsarbeten varit centrala element i många lyckade arkitektoniska lösningar. En aning om den arkitektoniska rörlighet gipsskivan ger får man genom bildverket Muoto vapautuu kahleistaan! (Formen bryter sina bojor), vilket liksom ett multivisionsprogram med samma namn är en 15-årsjubileumsproduktion. Boken visar en representativ kollektion interiörer förverkligade med gipsskivor, och innehåller ”arkitekturintervjuer” med bla Reima Pietilä, Kaisa Blomstedt, Alpo Halme och Jörn Donner.

Stark tillväxt

Under Gyprocs femtonåriga verksamhet

Text: Ragnhild Artimo

Gyprocs VD Nils Kämpe hävdar att tegel, betong och gipsskivor kommer att vara bestående byggmaterial också i framtiden.

Marknadsföringschef Heikki Kuhanen (nedan) säger att Finlands per-capita-konsumtion av gipsskivor är låg sett I internationellt perspekliv.

318870304 3 har försäljningsvolymen ökat från 3 miljoner rm? det första året till nära 18 miljoner m? senaste år — 1987 var hela volymen sålda gipsskivor 20 miljoner. Fabriken i Kyrkslätt — nära Finska Sockers året-om-hamn — utvidgades 1984, och nu ska Gyproc successivt öka produktionskapaciteten med nästan 50 procent, vilket betyder en investering på nära 50 miljoner mark. Från början av detta år har fabriken ökat kapaciteten med 20 procent genom övergång till fyrskiftsdrift — vilket innebar ett tiotal nya arbetsplatser. Gyproc har av Partek inköpt en 6 000 m? fabriksbyggnad som är belägen ett par hundra meter från Gyprocs nuvarande fabrik — nyförvärvet skall användas för lagring och efterbehandling av skivorna. Då naturgasledningen byggts ut till Kyrkslätt skall bolaget övergå till att använda naturgas I kalcinerings- och torkningsprocessen.

-— Omsättningen senaste år var 157 miljoner mark, och för innevarande år har vi försiktigt räknat budgeterat 62 Mmk, säger marknadsföringschef Heikki Kuhanen. — Någon väldigt dramatisk tillväxt kan det inte bli fråga om längre — vi är redan så dominerande på marknaden. Men naturligtvis finns det utrymme för en ökning sett i globalt jämförelseperpektiv: ”årskonsumtionen” gipsskivor per invånare och år är i USA och Kanada 7 m?, i Sverige 4,7 m?, och i Finland ännu bara 3,9 m2…

Inreaningsskivor är givetvis en typisk hemmamrnarknadsprodukt, men en liten del av Gyprocs produktion går dock på export, främst inom ramen för projektexport. Sålunda exporterade bolaget 800 000 m? till Sovjetunionen senaste år.

Idag är Gyproc störst på hemmamarknaden i bygsskivor, och enda tillverkare av denna typ av gipsskivor — för tre år sedan lanserade Saastamoinen en trägipsskiva, Sasmo-X, men den har tills vidare inte hotat Gyproc-edarnas nattsömn.

— Som enda gipsskivetillverkare här får vi se till att vi kan svara mot marknadens krav, annars kommer naturligtvis någon annan att vilja göra det, säger VD Kämpe realistiskt.

Ingen vila på lagrarna

VD Kämpe hävdar att tegel, betong och gipsskivor kommer att vara bestående byggmaterial också i framtiden -— de har en lång livslängd och har visat sig tåla tidens tand också tekniskt.

— Gipsskivorna har i princip tillverkats på samma sätt i åttio år, vad grundkonceptet beträffar. För en bibehållen eller stärkt marknadsposition krävs att man kontinuerligt arbetar på nya tillämpningar. En av våra innovationer är skivor för välvda ytor — appliceringstekniken baserar sig mycket enkelt på fuktning.

Förutom de gipsskivor, som redan i åratal varit på marknaden -— vindskyddsskivor, typgodkända inredningsskivor och Gyproc EK 13, en specialhård skiva för exernpelvis skolor och andra utsatta utrymmen — har

BIGGFORUMIS bolaget satsat på innertak och akustikskivor, massiva golvskivor och saneringsprodukter.

Det räcker inte med produkter och specialtillbehör för hela skalan arbeten; för en byggmaterialtillverkare är produktinformation och användarinstruktion — dvs ut bildning för dem som applicerar produkterna — en första rangens fråga.

— Utan effektiv information till återförsäljare och användare, och välorganiserad skolning av dem som på byggplatserna sätter upp väggarna, fungerar produkterna inte. I denhär branschen gäller verkligen tesen att man säljer resultat, inte enskilda produkter. Systemtekniken är en nyckelfaktor. Och arkitekterna är givetvis en mycket central infomålgrupp för oss — faktiskt är växelverkan med arkitekterna en kraft som driver vår egen produktutveckling framåt, säger Kämpe.

Importråvara — men altemativ på kommande?

Gipsen — kemiskt kalciumsulfat, CaSO, X2H,.O — importeras, främst från Spanien, i någon omfattning också från Sovjetunionen och DDR. Men slutprodukten är ändå ca 70 procentigt inhemsk.

— Idag går det inte att få tillräckligt ren gips härhemma, Den sk kemigipsen, ”avfallsgips”, som fås som biprodukt vid fosforsyretillverkningen duger inte, säger Kämpe, kemist till utbildningen. — Däremot är det inte uteslutet att vi i framtiden skall kunna använda inhemsk gips från en annan proCess — kraftverksgips, som uppstår vid rening av avgaser med kalk. /VO planerar att bygga ett kraftverk i Björneborg som skulle använda denna metod. [LJ

Gyprocs fabrik i Kyrkslätt växer med en 6 00 m? byggnad som bolaget köpt av Partek — belägen intill Gyprocs nuvarande feciliteter,

Interiör från Svenska Klubben i Åbo. Observefa takdetaljerna förverkligade med gipsskivor.

Gipsskivor lärnpar sig också för välvda ytor — denhär interiören är från Sibelius-Akademin. Tekniken baserar sig på fuktning av skivorna.

11