Inte ekonomin, inte aktiviteten men återväxten bekymrar byggmästarna

av Maria Planting Forum 1981-05, sida 16-17, 18.03.1981

Taggar: Teman: byggmästare

Inteekonomin, inte aktiviteten men…

Återväxten bekym

Skinn på näsan, det är vad dagens byggmästare behöver! Byggmästareförbundets ordförande Leo Mattfolk lägger ut texten om sitt skrå: De finlandssvenska byggmästarna verkar gå en ljus framtid till mötes, efterfrågan på tvåspråkiga byggmästare är stor. Men samtidigt höjer han ett varnande finger och pekar på återväxten, om inte förbundet och de redan verksamma byggmästarna gör någonting för att trygga den, är de finlandssvenska byggmästarna snart ett hotat släkte.

Ö Byggmästareförbundet valde senaste höst ny ordförande. Efter två års ordförandeskap = efterträddes Torsten Eriksson av Leo Mattfolk från Vasa. Maufolk är en lugn och förtroendeingivande österbottning, med ständig humoristisk glimt i ögonvrån, som sett det mesta av byggmästarnas vedermödor under de otaliga år han aktivt verkat för sitt skrå.

Det behövdes lite övertalning innan Leo Mattfolk tog emot posten — dock inte för att han skydde ansvaret. Det var ”allt det andra” som tyngde. En man som han har många järn i elden och det är lätt att förstå att han tog sig en ordentlig funderare innan han accepterade och tog emot jobbet. För honom innebar det ett uppdrag till. ett uppdrag som också det skulle skötas med all den entusiasm som en föreningsaktiv eldsjäl kan uppbringa.

Idag leder Leo Mattfolk sitt förbund med fast hand.

Byggmästareförbundet i Finland rf med sina ca 600 medlemmar kämpar idag med ekonomiska problem och vikande medlemsaktivitet. som så många andra ideella föreningar.

Det är nog inte pengarna som är huvudproblemet, framhåller Mattfolk. — Hade vi en massa pengar skulle vi knappast vara lika aktiva som vi nu är. utan risken för att förbundet skulle ligga på lagrarna skulle vara uppenbar.

• Vikande medlemsaktivitet är inte heller det värsta, det finns ju tack och lov eldsjälar som alltid ställer upp. säger han.

Det som mest bekymrar ordföranden är aterväxten. T ex vid Tekniska skolan 16

Leo Mattfolk.

Vasa finns detta läsår ingen första årskurs som studerar till byggmästare.

— Den verkliga faran ligger i att vi på svenskt håll inte kan trygga återväxten!

För nägra ar sedan upplevde Finland en skrämmande åderlåtning av nyutexaminerade byggmästare till Sverige. Finlandssvenska byggmästare. tom hela årskurser. tog sig till Sverige efter avslutade studier och en tid var arbetskraftsbristen på denna sektor uppenbar hos oss. Mattfolk tror dock att det häller på att jämna ut sig nu, en del av dem som flyttade till Sverige för fem, sex ar sedan häller på att återvända och utvandringen av nyutexaminerade byggmästare är inte lika markant idag som då.

Intressant yrke

Leo Mattfolk talar varmt om byggmästaryrket och dess fortbestånd. Det är visserligen samt att han är något bekymrad för återväxten, men samtidigt ser han optimistiskt på förbundets möjligheter att påverka utvecklingen i en gynnsam riktning. De fimlandssvenska byggmästarna har en ljus framtid. om Leo Mattfolk får bestämma.

-—- Dethär är ett intressant yrke för den som har skinn på näsan, säger han. — Ån så länge har den maskulina dominansen hållit i sig. men det finns redan några banbrytande flickor som är utbildade byggmästare.

Skinn på näsan — det är det som behövs av dagens byggmästare, oberoende av kön - Dethär är ett yrke där man allti — Finlandssvenska byggmästare är ett hotat släkte om v byggmästarlinjerna i landets tekniska skolor. framhåller Byggmästareförbundets ordförand inte far fler elever til lämnar nagot synligt efter sig. framhåller Mattfolk. — Vi far ta emot skällorna först av alla da gammal och fin bebyggelse förstörs eller renoveras fult. Da gäller det att halla huvudet kallt. sällan är det ju byggmästarens fel trots att det är han som far bära hundhuvudet. Fast han kan ju nog vara medskyldig. skrattar Mattfolk försiktigt.

Intormationskampanij

Konkreta åtgärder som Byggmästareförbundet för närvarande sysslar med är bl a planering av en omfattande informationskampanj med mal att intressera unga. lovande krafter för byggmästarSamtidigt haller man på att gu inom vilka sektorer och branscher byggmästarna idag jobbar. Faktum är nämligen, att väldigt få av dem mera aterfinns på fältet i traditionella uppgifter.

Dagens byggmästare är försäljare, de sitter på byggnadskontor som planerare eller på ritkontor som rådgivare. ger Mattfolk som exempel. — Det är ett faktum som förbundet mäste anpassa sig efter och om vi också i fortsättningen vill verka som samlande organ för byggmästarna måste vi kunna erbjuda givande aktiviteter åt dem alla. oberoende av var de utför sin dagliga gärning.

Sa fort kartläggningen är klar strävar förbundet att lägga upp nya skolningsprogram, kurser och seminarier. för sina olika medlemskategorier. Skolning är redan nu en av förbundets huvudsakliga verksamhetformer, men i fortsättningen

FORUM 5/81

Tour & Andersson OJ :.cumv vill man ännu bättre än förut anpassa utbildningen efter medlemmarnas-behov och önskemål.

Det samarbete Byggmästareförbundet har med sin moderorganisation, Rakennusmestarien Keskusliitto (RKL), har varit fruktbart bl a just med tanke på kursverksamheten. RKL:s kurser har i många fall översatts och anpassats till de finlandssvenska byggmästarnas behov och sälunda har man kunnat utnyttja RKL:s avsevärt större resurser också på svenskt håll på ett tillfredsställande sätt.

För närvarande planeras en kurs om grundreparationer som kommer att arrangeras på olika håll i landet så fort materialet är sammanställt och lärare finns att tillgå.

Traditionellt ger också Byggmästareförbundet ut den s k Byggnadskalendern årligen. Den 50:e upplagan har nyligen utkommit efter en ofrivillig paus på ett är.

Vi har haft problem med kalendern, främst ekonomiska svårigheter som gjorde att vi inte kunde publicera den planenligt. medger Mattfolk. — Från och med i är strävar vi dock att igen ge ut den varje år.

Byggarkalender är inte vilken kalender som helst. Den är en diger bok — ett mastigt tegelstensverk —- på 1150 sidor och som sådan mycket mer av ett uppslagsverk än en kalender. Den innehaller byggteknisk information. lagar och förordningar. byggkunskap. tabeller.

råd för egnahemshusbyggar mm och används bl a som lärobok vid landets tekniska skolor vid utbildningen av byggmästare.

-= De tekniska skolorna och läroanstalterna behöver den i sin undervisning och vi har sökt statligt stöd för att kunna utge den varje år. men har fått back. Motiveringen har varit att vi tillåter annonsering i kalendern, berättar Mattfolk. — Men utan annonser skulle vi aldrig ha möjlighet att utge den! Vi lever från hand till mun också när det gäller finansiering av kalendern och målet är bara att få den självfinansierande.

Vårt byggande — för vem?

Från Byggmästareförbundets dagliga verksamhet och framtidsplaner Myter samtalet så småningom in på principiella frågor om byggande och miljö — frägor som Leo Mattfolk i alla tider varit engagerad för. Han nämner bl a arkitekturtävlingen ”Den nya österbottensgården” som nyligen avgjordes utan egentligt segrande förslag.

Det var ett fint initiativ, men tävlingen kom tio år för sent och resultaten var kanske inte så goda som man väntat sig, anser Mattfolk. — Meningen är väl att tävlingsresultate skall vara rådgivande, inte styrande, fö byggandet i Österbotten. Men det är synd alt den inte utlystes för tio år sedan, då hade den kanske spelat en verklig roll i att ange ny kurs för det österbottnisk > boke byggandet på landet.

Vem skall vi egentligen anpassa byggandet efter? Det är en relevant fråga. Är det den gamla. romantiska men försvinnande bebyggelsen som skall vara normerande? Eller borde normen utgöras av den nya, ”lådaktiga”, bebyggelsen som redan dominerar alltför många vyer i Österbotten och andra delar av den finländska landsbygden?

Utan att ge något direkt svar på frågorna, sysselsätter Leo Mattfolk tankarna med byggandets principer samtidigt som han bestämt varnar byggarna för en alltför pessimistisk framtidssyn. Han är utled på allt tjatande om de stundande daliga tiderna, det har gått till överdrift, säger han.

-— Alt tiderna inte är lika bra som för ett år sedan märks naturligtvis också i byggnadsaktiviteten och i arbetslösheten bland byggnadsarbetare i Österbotten. Men så däligt som politikerna och massmedia vill göra gällande att det skulle vara, är det inte. Ingen gagnar någonting på skrämseltaktiken. understryker han.

Byggnadsindustrin är som känt känslig för konjukturväxlingar. Men de finlandssvenska byggmästarna har all orsak att se framtiden an med tillförsikt. med samma oförtrutna optimism som sin ordförande. Det har visat sig att de har sitt på det torra. Trots arbetslöshet i byggnadsbranschen visar efterfrågan på tvåspråkiga byggmästare ingen avmattning.

Maria Planting

EN 21 PB 36 00621 HELSINGFORS 62 TEL 799 622