Inte lika pålitligt som i CSI
av Leif Bergström Forum 2009-03, sida 21, 26.03.2009
Taggar: Orter: USA Teman: teknik
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2089
VÄRLDEN: USA
Inte lika pålithgt som i CSI
LEIF BERGSTRÖM IH NEW YORK
På tv går det så bra: Po lis inkallar kriminaltekni ker som efter diverse tester av bevismaterialet finner brottslingen. Den enkla formeln för succéserien CSI har tjänat in miljoner i internationella syndikeringsavgifter åt tv-bolaget css.
I verkligheten har bevisen i hundratals fall visat sig fälla oskyldiga, och NATIONAL ACADEMY OF SCIENCE — den amerikanska Vetenskapsakademin - offentliggjorde nyligeni en rapport en svidande kritik av rättsväsendets användning av kriminalteknik och rättsmedicin,
CST har tillsammans med andra tv-serier och Hollywood-filmer glamoriserat kriminalteknikerna, och intresset har ökat antalet ansökande till kriminalvetenskapliga utbildningslinjer. Men verkligheten är enligt akademin en annan. Dess studie brännmärker det mesta av behandlingen av tekniska bevis som slapp, slarvig och ovetenskaplig.
Studien ifrågasätter det vetenskapliga värdet av alla kriminaltekniska metoder från fingeravtryck till analys av hår, fibrer, blodfläckar, bitmärken och ballistiska bevis. Enda undantaget är DNA-bevis, som und går akademins obarmhärtiga kritik. Anledningen, föreslår rapporten, är att just DNAtester utvecklats under vedertagna vetenskapliga krav av oberoende institutioner.
Bristande kunskaper. Övriga tekniker har ofta utvecklats inom rättsväsendet - med det enkla målet att finna en misstänkt och nå en fällande dom. I rapporten hävdar akademin att de andra metoderna lider av gammalmodiga och obevisade teorier, som ofta formulerats av analytiker som saknar bakgrund i vetenskap eller statistik. Rapporten - som kommer att leda till omfattande kongressförhör — föreslår skapandet av en ny offentlig myndighet för kriminalteknik: National Institute of Forensic Science, Akademin skriver att institutet måste vara fristående från justitiedepartementet, som nu granskar verksamheten.
Rapporten hävdar också att de laboratorier som testar bevisproven måste vara oberoende av polismyndigheter för att garantera ojävigt resultat.
Särskilt hård är kritiken av användningen av avtryck från bitmärken som bevis, en metod som rapporten hävdar aldrig har testats vetenskapligt.
Parallellt med kritiken kräver rapporten att större resurser avsätts verksamheten, Akademin fann att 80 procent av de kriminaltekniska laboratorierna är underbemannade och att väntelistan för behandling av bevis ökat 24 procent mellan 2002 och 2005. Den säger att många som arbetar inom fältet saknar nödvändiga kunskaper och att såväl advokater som domare sakna “Studien ifrågasätter det vetenskapliga värdet av alla kriminaltekniska metoder från fingeravtryck till analys av hår, fibrer, blodfläckar, bitmärken och ballistiska bevis vetenskapligt kunnande för att värdera bevisens tyngd.
Överklagar. Flera bedömare väntar sig en uppsjö av överklaganden av gamla domar, och väntar sig att försvarsadvokater, viftande med akademins rapport, försöker övertyga juryn att åklagarnas bevis inte är att lita på. Tendenser i den riktningen har redan tidigare ökat, 230 oskyldiga fångar har de senaste 20 åren återfått sin frihet tack vare DNA-tester.
The Innocence Project, som verkat för flera av dessa fångar, försåg vetenskapsakademin med domstolsdokument från 137 av dessa fall. I 60 procent av fallen fann aktivister falska eller missledande uttalanden om de tekniska bevisen. m
Annons Chili 1