”Intelligenta” byggnader — eller bara ”automatiserade”?
av Ragnhild Artimo Forum 1987-07, sida 14, 16.04.1987
flyr hemmets överstimulerande under hållningsmiljö (trettioåtta kanaler) för en kreativ kväll på kontoret med nyaste motivationsstyrningsprogrammet. Den massiva Sjuttonvåningsbyggnaden är en av tjugo som präglar Gumbostrands skyline. Inga problem att hitta en parkeringsplats denhär tiden, fast Blomqvist har kod C.
Blomqvist trycker pekfingret mot dörrens viso-ID-skiva och knackar samtidigt in sitt socialsignum, 231147-509B på keyboarden — dubbelcheck efter klockan 18. Dörren glider åt sidan. Han går in, tar hissen ner sju plan, och går genom en korridor och ett fönsterlöst kontorslandskap — passerande totalt nio laserövervakare — till sin arbetsmodul. Den känns sval, men inte länge: samma WOMB-system som tänt och släckt belysningen under hans vandring i byggnaden, höjer på några minuter temperaturen i modulen samtidigt som luftkonditioneringen börjar spinna sövande.
Karl-Erik Blomqvist känner sig lugn, nästan glad.
I en modul på VTT:s (Statens tekniska forskningscentrals) samhälls- och byggnadsplaneringslaboratorium i Otnäs sitter arkitekt Pär Silén, forskare vid byggnadsplaneringssektionen, framför sin nyinstallerade Macintosh. En välanvänd handdrejad katfemugg står på bordet. Det lilla rummet är fyllt av mappar från golv till tak; gutenbergska eran är inte helt över.
Det är tydligt att denna VTT-byggnad hara är måttligt intelligent: intervjuaren slank in samtidigt som en annan gäst gick ut (tursamt, ty ingen ringklocka stod att upptäcka), och centraldatorn har fortfarande ingen aning om besöket. Däremot är samtliga anställdas rörelser in och ut, ävensom klassificerade orsaker till trafiken, elektroniskt dokumenterade.
Tie kväll, 1999. Karl-Erik Blomqvist
Storebror bara betjän — Att tala om intelligenta byggnader är missvisande och emotionellt laddat, säger Pär Silén. — Det skapar en vision av att byggnaden kan tänka självständigt, och på orwellskt vis övervakar dem som vistas, arbetar eller bor i den. Ingenting kunde vara felaktigare: i en elektroniskt ”fullt utbyggd” byggnad med komplexa system, är systemen bara väldresserade betjänter som gör vad de blivit programmerade att göra. Minutiös fydnad är inte synonymt med tankeverksamhet.
1 ”Intelligenta” byggnader eller bar ”qutomatiserade”?
Intelligenta byggnader. Tänkande byggnader. Hi-tech-byggnader. Automatiserade byggnader. Är de principiellt så mycket mer avancerade än porkeringsgrotorna, dör en automat vid infaren spottar ut ett kvitto med tidsstämpel åt användaren?
Silén anser det korrektare att tala om exempelvis automatiserade byggnader. I Japan används bla termen high tech buildings, Också definitionen elektroniska byggnacer förekommer — och kan härledas till Tofflers framtidsvision av hem/kontor, the electronic cottage.
När är en byggnad intelligent? En definition på en intelligent kontorsbyggnad är att de tre centralaste faktorerna i dess elektroniska infrastruktur — nämligen reglagesystemet, datakommunikationen och databehandlingen — är toppeffektiva.
— De första sk intelligenta byggnaderna uppfördes i USA och Japan redan i början av detta decennium. Idag finns det ett hundratal IB i hela världen — men i Europa har man inte ännu kommit igång, även om intresset för framför allt intelligenta kontorsbyggnader är stort.
Silén berättar att intelligenta byggnader för Finlands del först kan tänkas bli aktuella i samband med förverkligandet av Nordsjöområdet och Gräsviksprojektet i Helsingfors.
Byggnadens nervsystem
Fördelaktigast och tekniskt effektivast är att i byggnadsskedet utrusta byggnaden med erforderlig substruktur för den mångfald elektroniska funktioner som planeras, eller som kan bli aktuella i framtiden.
— Datatekniken befinner sig ännu helt på ”T-Fordsstadiet", och dess utvecklingskurva kommer att vara extremt progressiv, säger Silén. — Trenden mot allt kompaktare lösningar betyder att den substruktur nya byggnader förses med idag mycket länge kommer att tillgodose tillväxtbehovet genom att data och nätverk kan packas allt tätare.
Datakommunikationen kan lösas med digitalt telefonnät, med närnät eller med en kombination av dessa. De nya digitala telefoöncentralerna förenar ljud- och dataöverföring. Nästa utvecklingsfas för närnäten blir troligen ISON-nätet — se Forum 15/86.
— Nyckelfrågan är inte vad vi kan förverkliga av nya möjligheter, utan vad som är vettigt och verkligen behövs, säger arkitekt Pär Silén.
”Intelligens” sparar energi, ger säkerhet
Intelligensbehovet i byggnader har olika ut gångspunkter: för kontorsbyggnader domi nerar datakomaspekten, då det gäller bostadshus är optimal bekvämlighet en nyckelfaktor. För bägge kategorierna är också säkerhet och energisparande väsentliga frågor.
Pär Silén räknar upp några av de fördelar intelligens i byggnader erbjuder 9 automatiserade reglagesystem, som täcker uppvärmning, luftkonditionering och belysning — situationsanpassad förbrukning betyder stora kostnadsinbesparinga & elektronisk tillträdeskontroll, som ger ökad säkerhet och minimerar övervakningskostnaderna — systemen kan också inkludera t ex arbetstidskontrol $ alarmsystem som bl a skyddar personal och anläggningar mot brandskado $ datakom — ljudöverföring, telex och telefax, tillgång till databaser och övriga on-line-tjänster, dokumentöverföring, elektronisk post, centraldatortjänster, textbehandling, arkivering etc Inom en inte avlägsen framtid ger intelli genia byggnader nya, välkomna möjligheter att lösa det ökande behovet av åldringsvård — både öppen och anstaltvård — med avancerade funktionsövervakningssystem i kombination med alarmcentraler, därifrån hjälp automatiskt tillkallas då avvikelser registreras. Också inom sjukhustekniken kan applicerandet av ”byggnadsintelligens” underlätta det redan oroande arbetskraftsunderskottet.
Hem, ljuva sensornät
Det intelligenta hemmet — när finns det? — När någon har råd med det, säger Silén. — Det är självklart att stora enheter blir mest kostnadseffektiva, och det intelligenta hemmet kräver samma integrerade dataöverföringsnät. Redan nu är en stor det av hemmen ”prylmässigt” intelligenta, men koordinerade funktioner som säkerhetssystem och energiförbrukningsreglage etc — och dessutom avancerade tillämpningar som övervakning av spädbarns andning och hjärtverksamhet, ”matlagningsintellifortsättning på s 3 7/1987 FORUNA