Internationella standarder främjar industri och handel

Taggar: Teman: internationella standarder

Internationella standarder främjar industri och handel

Vid en internationell katastrofhjälpaktion för ett par år sedan visade det sig att syrgasutrustningen inte kunde användas. Behållarna och andningsmaskerna hade donerats av olika länder, och kopplingarna följde respektive nationella standarder. Maskerna och behållarna kunde inte sammankopplas. Hur många liv detta kostade är inte bekant.

Exemplet — ett av många — visar vikten av välordnad information om nationella och internationella standarder.

WÖ” Standardiseringen är ett internationellt språk, som möjliggör — och är en följd av — internationellt varuutbyte. Standardiseringen är också en förutsättning för såväl internationella som nationella flerföretagsprojekt, Bilindustrin är ett typexempel: bilar har ofta delar tillverkade av flera tiotal underleverantörer i olika länder.

Nationella standarder började utvecklas för 50-—60 år sedan. Internationella standarder är en yngre företeelse, som tagit fart bla genom ECE. Den snabba teknologiska utvecklingen har ökat behovet av standarder.

ISO (International Organization for Standardization) är det internationella standardiseringsorganet grundat 1947, ett slags FN på detta område, och räknar med färskaste medlemmen, Folkrepubliken Kina, 86 medlemsländer. Finland har varit ISO-medlem sedan 1947. De internationella standarderna (för närvarande ca 3 500) utformas i 170 tekniska kommittéer, som täcker alla nuvarande områden. Betecknande för den accelererade utvecklingen är att över hälften av dessa standarder tillkommit under de senaste tre åren. Totalt finns det idag över en halv miljon standarder i hela världen. Många av dem står i konflikt sinsemellan. ISONET är ett centralt system som utvecklats för att förse I5Omedlemmarna med uppgifter om alla ikraftvarande standarder i hela världen. ISONET matas med data från medlemsländerna.

Det andra internationella standardiseringsorganet är IEC, som utarbetar elektrotekniska standarder, och grundades redan 1906; regionala or 2 gan är CEN, EEC:s och EFTA:s standardiseringsorganisationers samorgan, som publicerar EN-standarder för organisationens medlemsländer; samt CENELEC, som är den CEN-underställda organisationen för elektrotekniska standarder. INSTA-avtalet, INternordisk STAndardisering, ger riktlinjer, för det nordiska standardiseringssamarbetet. Finlands Standardiseringsförbund (SFS) har också bilateralt samarbete med bla Sovjetunionen och DDR.

INF =

Skostorlekarna har omgivits av en alldeles egen mystik: varje skomakare hade sin metod. de PArmessins gravering från 1700-talet visar specialisten i sino prydno. Mondopointsystemet kommer att göra skoinköpen enklare för gemene man — och göra det lättare för exportörer.

Service och nyskapande

SFS är en serviceinrättning: förbundet publicerar finländska standarder, säljer finländska, utländska och internationella standarder, tillhandahåller biblioteks- och informationsservice och representerar Finland (och finländska intressen) i det internationella standardiseringssamarbetet.

— SFS har hittills publicerat nära 2000 standarder, varav 277 senaste år, berättar förbundets VD Kari Kaartama. Produktionstiden för en standard är vanligen ca 2 år. Standarden utarbetas vid våra branschorgan (se listan) av deras experter.

Av förbundets årsbudget — 5 miljoner mark i år — står handels- och industriministeriet för en tredjedel. Resten utgörs av intäkterna från försäljning av standarder och publikationer. Rätter att använda SFSmärket på en produkt (som alltså då måste fylla de krav standarden förutsätter) kan kosta 700—5 000 mk per år. Kostnaderna för sammanställandet av standarder har beräknats uppgå till 1000 mk per sida, och det pris som debiteras konsumenten är mk 3,50 per sida. Man opererar med tre huvudtyper av standarder: grundstandarder (hit räknas bla SI-enheterna), produktstandarder och metodstandarder (bl a testmetoder).

SFS personal uppgår till 35 personer.

Förbundets verksamhet baserar sig på standardiseringslagen av år 1942, men SFS grundades redan 1924 som en självständig icke-statlig organisation, och fungerar idag som centralorganisation för de nationella standardiseringsorganen (de 35 branschorganen).

FORUM 15/78

Handelspolitik genom standarder

Standarder kan i princip användas som ett handelspolitiskt vapen, men en kraft föder alltid en motkraft.

— Det har debatterats en hel del om de nationella standardernas betydelse som protektionistiska slagträn, säger Kari Kaartama. — Onekligen är det möjligt att genom nationella standarder skydda den inhemska industrin mot utländsk konkurrens genom nationella standarder som avviker från de internationella. Men då möter man på svårigheter på exportmarknaden i stället: det blir nästan omöjligt att finna avsättning för produkter tillverkade enligt standarder som totalt avviker från andra länders standarder. Det är endast de verkligt stora industriländerna med en tillräcklig inhemsk marknad som kan kosta på sig den sortens krigföring. Små industriländer, i all synnerhet de u-länder som bygger upp sin industri, är som regel inställda på att utforma sina nationella standarder i största möjliga samstämmighet med riktlinjerna i andra länder.

Det är handelspolitiskt också viktigt att ”hinna med” i koordineringen mellan olika länders standarder.

— Protektionism eller inte, om tex Finland som sista land i Europa fastställer tekniska standarder för vissa produkter, betyder det i praktiken att ingenting hindrar exportörer av undermåliga varor att som sista avsättningsmöjlighet sälja dem hit — om de inte har egenskaper som direkt strider mot våra lagar. Standardiseringsarbetet har alltså också en konsumentskyddande funktion.

— Lyckligast är om den finländska industrin själv tar initiativ till

VD Kari Kaartama.

SFS branschorgan

Gratiska Centralförbundet

Kemiska Centralförbundet Centraliaboratorium Ab Kontorsrationaliseringsföreningen Glaskeramiska Industriförbundet I Finland

Medicinalstyrelsen Naturgasnämnden

Metallindustrins Standardiseringscentral TES

Tryckkärlsnämnden Processindustrins Standardiseringscentral Byggnadsämnesindustriföreningen Bygginformationsstiftelsen Nämnden för explosionstarliga ämnen Finlands Elektrotekniska Standardiseringsförening

Föreningen för textilstandardisering TEVASTA

Finska Betongföreningen Samfundet för litteraturtjänst i Finland Finlands Kvalitetskontroliförening Finska Plastindustriförbundet Finska Förpackningstöreningen Finlands Brandvärnstörbund Bankföreningen i Finland

Fintands Träskiveindustriförbund Finlands Byggnadsingenjörers Förbund Finska Sågverksägareföreningen Strålsäkerhetsinstitutet

Centralen för teknisk terminologi Tekniska Inspektoratet

Finska Dataförbundet Arbelarskyddsstyrelsen

Statens lantbrukskemiska anstalt Forskningsanstalten för lantbruks- och skogsmaskiner

Statens tekniska forskningscentral Vaitenstyrelsen

Oljebranschens Centralförbun nya standarder. Ett exempel på det är plaströrsindustrin. De finländska standarder för denna produktion som trädde i kraft i början av 70-talet togs som modell för de internationella standarderna, och detta har i hög grad underlättat vår plaströrsexport…

Standard påverkar vår vardag

Standardisering är ett delmoment i systematisk rationalisering. Genomsnittskonsumenten har en hel del nytta av standardiseringen utan att alltid vara medveten om det. Standarder anger varors och tjänsters egenskaper och kvalitativa nivå, och möjliggör kommunikation över språkgränserna — t ex trafikmärken. I många fall tar standarderna sikte på att skydda konsumentens liv och hälsa.

Förvånande nog finns det många branscher där standardiseringen låtit vänta länge på sig. Skodons- och konfektionsbranschen är ett par exempel. Genom att internationella mått saknas är det fortfarande säk SFS-servic «+ SFS-tiedotus (tidskrift om standardiseringsnyti), SFS-kataIog (ikraftvarande SFS-standarder, priser och leveransvillkor, data? om copyright etc e försäljning av inhemska, utländska och internationella standarder (adress och teleton nedan e abonnemang garanterar mottagaren Kontinuerlig information om nya standarder branschvi e SFS-handböcker (branschvisa standardsamlingar i lättillgäng- lig form) V e SFS-bibliateket omfattar standarddokurment, -publikationer bibliografier och tidskrifter och är kostnadsfritt öppet för allmänheten under tjänstetid, adress Bulevarden 5 A, 00120 Helsingfors 1 « SFS egna experter står till tjänst “med informationsservice — postadress SFS, PB 205, 00120 Helsingfors 12, tel 64 56 01

Standardiseringsdag

Internationella Standardiseringsdagen firas den 12 oktober.

rast att prova — också om designen redan åstadkommit ett köpbeslut.

Det medeltida storlekssystemet för skodon — som varierade från mästare till mästare -— kommer småningom att ersättas av det principgodkända ISO-systemet Mondopoint, som baserar sig på det metriska systemet. Det kommer dock att dröja innan effekten kan noteras i affärerna. Mondopoint-systemet har redan presenterats på internationella skomässor.

— Också ett numreringssystem för konfektionsvaror är under arbete, berättar Kari Kaartarna. — Det föregås av ett digert mätarbete. Figurtyperna i olika länder -— också i Finland — kartläggs för att man skall kunna fastslå vissa generella storlekar. Man hoppas få till stånd internationella storlekar inom två år. Detta kommer att ha en enorm betydelse inte endast för fabrikörerna, som får det lättare med exporten, utan i all synnerhet för konsumenterna, som slipper pinsamma överraskningar.

21