Internationellt tryck mot Finlands beskattning

av Max Arhippainen Forum 1998-06, sida 08, 16.06.1998

BH konjunktur e puls

EN SKATTEREFORM SKALL UTGÅ FRÅN VAD BORDE GÖRAS, INTE BARA VAD MÅSTE GÖRA är höga beskattning är utsat för ett sänkningstryck frå omvärlden. De offentliga ut gifterna och inkomstern kan inte i långa loppet vara helt i obalans. Därför måste utgifternas normalnivå anpassas till de befintliga resurserna. Ett offentligt sparbehov är i sig inget nytt. Hela 90-talet har präglats av nedskärningar, men en stor del av dem har gjorts mera av nödtvång med piskan på ryggen än efter en djupare analys av vad man egentligen vill.

Idag tycks däremot finnas ett välkommet ökat intresse att principiellt granska den offentliga sektorn. Finansministeriet gav nyligen ut en rapport om den offentliga sektorns utsikter och utmaningar (nr 3/98). Också VATT, Ekonomiska Rådet och arbetsgrupper inom flera partier har gjort eller kommer att göra egna utväderingar av den offentliga ekonomins ramar, förändringstryck och utvecklingsalternativ.

Finansministeriets publikation är en anmärkningsvärd överskådlig lägesöversikt. Några långt gående åtgärdsförslag presenteras inte, sannolikt avsiktligt. Kanske ministeriet denna gång resonerat att det är bättre att ge en så objektiv analys som möjligt och undvika tuffa policy-förslag. I politiken är det alltför lätt att skjuta ner en hel grundanalys ifall ett lösningsalternativ inte faller i smaken.

MYCKET MÅSTE GÖRAS… Finlands skattegrad är som känt mycket hög. Det totala skatteuttaget var 46,1 procent av BNP år 1995, då EU-ländernas medeltal var mer än 4 procent-enheter lägre och OECD-ländernas nästan 8 procent-enheter. Skattegraden steg ytterligare år 1996 till 48 procent - varefter den dock sjunkit igen. I figuren t.h. finns Finlands skatteuttag år 1995 jämfört med EU- och OECD-ländernas. Ministeriets rapport går systematiskt igenom vilka internationella tryck som möter Finlands skattesystem, och var

Kolumnisten är ekonomist vid PTT

Pellervo ekonomiska forskningsinstitut L det är nödvändigt att korrigera beskattningen. Som regel kan man säga att ju rörligare ett skatteobjekt är, desto svårare är det att hålla en högre skattenivå än omvärlden. De största trycken finns inom den indirekta beskattningen. Särskilt alkohol- och tobaksskatten kan inte upprätthållas på dagens nivå då dessa varor börjar få röra sig friare. Också bränsle- och mer allmänt vägtrafikbeskattningen är hög. Däremot bedömer inte ministeriet att momsen möter något direkta tryck.

Mest rörliga är kapitalet och företagens inkomster. På denna punkt är Finlands situation intressant, eftersom vi har en internationellt sett låg skattegrad. År 1995 ser det ut som om företagens erlagda inkomstskatt också skulle vara lägre än på annat håll. Men situationen har ändrats sedan dess. Företagen går bättre och den konkurrenskraftiga skatteprocenten gör att de faktiskt uppvisar vinster. I år torde företagens inkomstskatt i Finland ligga nära 4 procent av BNP, dvs. ett internationellt sett högt uttag den lägre skatteprocenten till trots.

Som potentiella växande skatteobjekt nämns skatten av förmögenhet, då särskilt fastigheter, samt eventueil endel miljöskatter. Möjligheterna bedöms dock som rätt små.

.. MEN ÄNNU MERA BORDE GÖRAS Kontentan av finansministeriets analys är att intäktsbasen i framtiden krymper. Detta uppställer begränsningar på de möjliga offentliga utgifterna.

Men räcker det att bara reagera på vad som MÅSTE förändras i skattesystemet? Jag tycker att den mycket tunga beskattningen av arbete är det mest anmärkningsvärda i skattejämförelsen nedan. Såväl de pålagor som hushållen betalar (inkomstskatt och socialskyddsavgifter), som de som företagen betalar (socialskyddsavgifterna) är klart högre än i EU och OECD i medeltal.

Arbetskraften är visserligen mindre rörlig än kapital och varor, varför det i princip är möjligt att ha en relativt större skillnad i skatteuttaget. En hög beskattning av arbetet leder emellertid till en mindre använding av arbetskraft i ekonomin och därmed högre arbetslöshet, samt till lägre tillväxt och därmed till mindre förutsättningar att upprätthålla välfärden. Utvecklingen av vårt skattesystem BORDE beakta detta och sänka skatteuttaget från arbete - och följaktligen anpassa utgiftsramarna till det. I skattepolitiken får vi inte bara reagera på internationella tryck, vi måste också agera utgående från inhemska behov. &

Max Arhippainen

FINLANDS SKATTEGRAD HÖGRE ÄN EU-SNITTET

Skattegraden 199 50

Finland EU

OECD

Bl öÖvrskatte [ET Övr.konsumtionssk. fä Ovs/Mom (0 Skatt på förmögenhet CC) Arb.giv. soc.sk.avg. BR Antag. soc.sk.avg. (I företagens inkomstsk. BI Hushållens inkomstsk.

Källa: Frnansrinisteriets uppställning av da från OECD:s Revenue Statistics

FORUM NR 6/98

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."