Intresset ökar för Nordostpassagen

av Janne Salonen Forum 1992-14-15, sida 18, 12.11.1992

Taggar: Teman: expeditioner

Intresset ökar för NORDOSTPASSAGEN

Text: Janne Salonen

Nu är friherre A E Nordenskiölds upptäcktsresa längs Nordostpassagen år 1878 åter aktuell genom en nyutkommen bok, samtidigt som det politiska och kommersiella intresset för Nordostpassagen som trafikled starkt har vuxit under senaste tid.

rivkraften till de många vetenDsc expeditioner som i år hundraden sökte både Nordastpassagen och Nordvästpassagen — ofta med tragiskt resultat som i La Pérouses expedition till Nordvästpassagen 1788 — var strävan att hitta alternativa sjövägar från Europa till Asien och Stilla Havet. Från början har det således knutits stora förhoppningar till dessa sjövägars potential som farleder, men i det stora hela har denna potential hittills inte förverkligats, eftersom de klimatologiska hindren för en effektiv sjöfart har varit så formidabla. Nordvästpassagen är i det stora hela inte alls i bruk som en kommersiell trafikled. Det är däremot Nordostpassagen som redan i ganska många års tid har utnyttjats i sovjetisk, numera rysk inrikes sjötrafik. Passagens västra del, fram till Jenisej-flodens mynning, utnyttjas året om, medan passagen i hela sin längd är i bruk endast under de mest gynnsamma sommarmånaderna augusti —september.

Kortare sjövä Fjärran Östern Hela idén med Nordostpassagen är att den skulle förkorta sjövägen från Europa till Fjärran Östern norr om Hongkong t.ex. sjövägen mellan Hamburg och Yokohama med 4 800 sjömil. Problemet är givetvis fortfarande att passagens formidabla isförhållanden = förlänger restiden och negligerar den tidsvinst som annars funnes att uppnå. Därtill kräver passagen specialbyggt tonnage även under den gynnsammaste seglingssäsongen.

Det erforderliga tonnaget för sommartrafik finns redan: bestående av ryska atomisbrytare och tank- och fraktfartyg specialbyggda för arktisk trafik. Allt detta tonnage går nu i rysk inrikes arktisk trafik, och även i viss mån i övrig rysk transocean trafik. Det första steget för att öppna Nordostpassagen för världshandeln vore at 18

A E Nordenskiöld

Nordostpassageresa 1878 nya, ännu outnyttjade marinmöjligheter. A detta tonnage åtminstone delvis skulle ställas till utländska befraktares förfogan.

De ryska myndigheterna har uttryckt ett intresse att åtminstone använda sin isbrytarflotta till att assistera internationell sjöfart längs Nordostpassagen, givetvis mot betalning i hårdvaluta. Det ryska intresset för Nordostpassagens öppnande fär internationell trafik har syftet att generera valutainkomster till Ryssland.

Problemet är — tonnage!

Allmänt taget har det internationella ekonomisk-politiska — intresset — för Nordostpassagen ökat betydligt under senare år, dels till följd av de politiska förändringarna i Ryssland som har gjort att Nordostpassagen inte längre av strategiska orsaker är stängd för internationell trafik. De ryska myn a ER E sne i Nordenskiöld öppnade genom si digheterna har nämligen redan förklarat att Nordostpassagen är öppen för utlänningar: problemet är bara att ingen har erforderligt tonnage att utnyttja den.

Gas, olja intresserar

Det finns även andra motiv bakom det nyvaknade intresset för passagen: dels planerna på olje- och gasutvinning längs den ryska ishavskusten för export, t.ex. i Barents Hav eller Karahavet. Ett exempel på detta, kanske det främsta, är de västerländska planerna på att i ett joint venture med Ryssland bygga ut det stora Stockmanovskoyegasfältet i Barents Hav, ett företag där även finska storföretag (Neste, Imatran Voima, Metra) har omfattande intressen inom ramen för Finnish Barents Group. Inom ramen för detta projekt finns det ett stort intresse även för Nordostpassagen, dels för projektets egna behov av materialflöden, och dels för export av produktionen.

Det är även i stor utsträckning fråga om ett politiskt intresse för Nordostpassagen inom Nordkalotten, och i mindre grad i Fjärran Östern. med Korea och Japan som främsta intressenter. Inte minst Finlands utrikesminister Paavo Väyrynen, med lappländsk bakgrund, har ivrat för ett politiskt samarbete mellan de nordiska länderna och Ryssland för öppnandet av Nordostpassagen. De främsta nordiska intressenterna här är Norge och Finland.

Finskt arktiskt kunnande

Nordostpassagen är ett stort finländskt intresse, trots att Finland till skillnad från Norge inte har någon egen ishavskust. Det finska intresset kommer av att finländskt kunnande i arktisk teknologi därvid i stor utsträckning skulle anlitas, vilket skulle generera nyexport och sysselsättning.

fortsättning på sid 2 14-15/1992 FÖRUN