Irakkriget lyft för amerikanska vapentillverkare
av Leif Bergström Forum 2007-06, sida 18-19, 18.06.2007
Taggar: Orter: Irak Teman: krig
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 6 2007
VARLDEN: USA
Irakkriget lyft för amerikanska vapentillverkare
De amerikanska vapentillverkarna har alltid dragit stor nytta av de krig som USA fört ute i världen. Många amerikanska vapen har blivit internationella bästsäljare tack vare publiciteten från krigen. Det utdragna krige i Irak har under de senaste åren dessutom garanterat åtgången av amerikanska vapen.
LEIF BERGSTRÖM TEXT
X Kostnaden för kriget i Irak bara stiger. Det har gynnat en sektor inom amerikanskt näringsliv - försvarsindustrin. Sedan krigets start den 19 mars 2003 har vapentillverkarnas aktier stigit i värde mer än det breda Standard & Poors 500-indexet.
Krigets kritikerframhåller också att lönernaför försvarsföretagens chefer stigit dramatiskt jämfört med situation år 2002. Och de pekar på att LOCKHEED MARTIN, RAYTHEON, UNITED TECHNOLOGIES, NORTHROP GRUMMAN och GENERAL DYNAMICS donerat miljontals dollar till president GEORGE w BUSH och politiska kampanjer.
Att den i opinionsundersökningar nu så impopulära presidenten ännu har anhängare inom sektorn är naturligt. BILL CLINTON kunde dra nytta av det kalla krigets slut och skar ner försvarsbudgeten från 310 till 266 miljarder dollar. Under George W Bush pekar siffran åter uppåt, till väl över 400 miljarder.
Försvarsbudgeten skulle sannolikt ha ökat efter terrorattackerna den 11 september 2001 oberoende av vem som varit president. Men en stor del av kostnaden går nu till kriget i Irak, som möter allt mer utbredd kritik. Ännu råder heller ingen enighet om hur stora krigets kostnader egentligen är.
Observatörer undlåter sig inte att påpeka att företrädare för Vita huset i krigets förberedelseskede framhöll att operationen till stor del skulle finansieras med Iraks oljeproduktion.
Men utvinningen i det krigsdrabbade landet har aldrig nått sin fulla potential och Bush-administrationen har helt slutat tala om irakisk hjälp för att bidra till de militära kostnaderna, Ett annat tidigt argument som tycktes göra hela krigsäventyret mer opinionsvänligt var talet om att säkra oljekällorna, vilket skulle bidra till lägre priser vid macken.
Vapentillverkarna enda vinnarna, Med undantag för den inledande fasen av konventionellkrigsföring, som snabbt krossade sApDAM HUSSEINS styrkor, har nästan samtliga av de ursprungliga planerna ställts på ända. USA fann inte de massförstörelsevapen som utgjorde motivet för kriget.
De relativt demokratiska valen följde religiösa och etniska skiljelinjer till den grad att det nu ser ut att vara blott de amerikanska ockupationsstyrkorna som förhindrar en splittring av landet. Och de forna exilirakier som Vita huset förlitade sig på visade sig nästan helt sakna stöd inom landet. Amerikanska soldater återvänder nui en relativt regelbunden ström hem i kistor eller på bårar.
Det är därför svårt att finna några vinnare på kriget- utanför försvarsindustrin, Lockheed Martin och BOEING har fått sina andelar av flygplansordrar. Northrop Grummans helikoptrar måste ersättas när sunnimuslimska
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2887
Försvarsindustrin klår börsens index i USA
UTVECKLING IPROCEN 18 16 150
USA inleder krigetilra 2002 200 motståndsgrupper skjuter ned dem. ALLIANT tillverkar ammunition och bomber, UNITED DEFENSE INDUSTRIES gör artilleripjäser, Raytheon robotar och bomber — och CARDINAL HEALTH levererar medicinsk utrustning.
Ändå menar försvarsexperter att effekterna av kriget hittills varit förhållandevis begränsade för sektorn.
Militära konflikter tjänar ofta som ett skyltfönster för nya amerikanska vapen. Efter det första gulfkriget hamnade den amerikanska luftvärnsroboten Patriot på många länders önskelistor. Det Raytheon-tillverkade vapnet sades ha försvarat såväl Israel som Saudiarabien mot Saddam Husseins Scudrobotar.
Samtidigt visade den snabba Abramsstridsvagnen från General Dynamics sin styrka och blev en bästsäljare internationellt.
Ingen storsäljare. Den här gången saknas lik 13 12 10 9 7 6 2004 200 nande exempel, enligt försvarsexperter. Den uppgraderade Patriot -missilens resultat är så oklara att oberoende bedömare ännu ifrågasätter dess effektivitet.
Det faktum att ingen avgörande seger ännu har vunnits gör inte uppgiften lättare för sektorns globala försäljningskår.
”Militära konflikter tjänar ofta som ett skyltfönster för nya amerikanska vapen.”
Till och med om krigets kostnader råder det delade meningar. De senaste anslagen gör att Irakkriget kan sägas kosta 100 000 dollar i minuten, minst. Förra året beräknade The Congressional Research Service att krigen 2006 2007
Irak och Afghanistan tillsammans kommer att nå en total kostnad av 811 miljarder dollar om man räknar med kostnaderna för ett tillbakadragande. Den siffran överstiger de 549 miljarder som Vietnam-kriget kostade. Men rapporten fick stark kritik från Vita huset som ansåg uppgifterna överdrivna.
Veteranvård kostar. Nobelpristagaren i ekonomi, JOSEPH STIGLITZ har dock tvärtom hävdat att dessa beräkningar äriunderkant eftersom de inte tar hänsyn till de framtida kostnaderna för vård av krigets sårade veteraner, eller för bortfallet av ett helt livs inkomst för var och en av de dödade soldaterna.
Förra året skrev Stiglitz, som är professor vid COLUMBIA UNIVERSITY, tillsammans med en kollega från HARVARD att kostnaden kommer att överstiga 1 000 miljarder dollar. Denna vår har han justerat upp siffran till mellan 1000 och 2 000 miljarder. m