ISDN rycker fram i Sverige
av Bjarne Nyman Forum 1988-10, sida 26, 02.06.1988
ISDN RYCKER FRAM I SVERIGE:
Text: Bjarne Nyman
Om ett är kopplas de första kunderna in
I Sverige kommer de första fältförsöken med ISDN i gång i början av nästa år, när de första ISDNcentralerna installeras i Stockholm och Göteborg. Försöksnätet byggs ut som ett separat nät utan fysisk kontakt med det existerande 64 kbit/s digitala nätet.
De första kunderna är man juni 1989.
veriges 64 kbit/s telenät täcker redan S nu praktiskt taget hela landet. Av de fem miljoner anslutningar som finns är cirka 1,5 miljoner anslutna till de AXEcentraler, som utnyttjas I det digitala nätet.
Det finns I dagens läge åtminstone en AXE-central per teleområde, och totalt cirka 80 stycken. I mars var de digitala centralernas andel 23,4 procent och de digitala förbindelserna totalt 34 procent av alla existerande.
De egentliga fältförsöken kommer Televerket dock inte att utföra genom att uppdatera stamnätet och de nuvarande AXEcentralerna enligt ISDN (Integrated Services Digital Network) -normerna, utan de skall genomföras i ett separat nät som byggs mellan Stockholm och Göteborg. I ett senare skede, kanske år 1990, kommer även en ISDN-central i Malmö att anslutas till försöksnätet.
Försöksnätet blir permanent — Vi valde en separat lösning för försöksnätet, därför att vi under inga omständigheter vill orsaka störningar för våra nuvarande abonnenter, säger Bo Hammarström, projektchef för svenska Televerkets ISDN-verksamhet.
— I det separata nätet kan vi fritt undersöka stabiliteten hos ISDN-faciliteterna och
Bo Hammarströ beredd att ta emot på samma gång ge utrustningsleverantörerna tillfälle att utprova sin teknik i verklig ISDN-miljö.
Det s k overlay-nät som används för experimenten blir enligt planerna permanent och de första kunderna kommer att kopplas in under andra halvan av nästa år. Utgående från de tre centralerna i Stockholm, Göteborg och Malmö byggs ISDN-nätet ut steg för steg, en central i taget. Först från och med år 1994 kommer Televerket enligt planerna att börja uppdatera AXE-centralerna och förbindelserna i 64 kbit/s stamnätet för ISDN-funktioner.
Enligt Bo Hammarströms uppskattning kommer antalet ISDN-förbindelser år 1990 att uppgå till ett hundratal, men marknadskrafterna avgör takten för utbyggnaden.
— Intresset på marknaden avgör nivån på våra investeringar och på basen av dem astställer vi ISDN-tarifferna. I praktiken kommer vi att ha tudelade tjänster paralallt, bastelefonservicen och avancerade [SDN-jänster. Priset för de sistnämnda kommer naturligtvis att vara högre, men ingen tvingas att använda dem, säger Bo Hammarström.
Ungefär år 1995 har utbyggnaden av [SDN-nätet nått så långt, att även vanliga teefonabonnenter förmodligen väljer ISONanslutning i stället för den ”gamla” anslutningen, i synnerhet i sådana fall där abonnenten vill ha fler än en anslutning och det inns enbart en fysisk förbindelse. ISDNanslutningen blir då förmånligare, eftersom den inte kräver installation av nya kopparedningar.
Till en början förväntas främst företagskunder koppla in sig på försöksnätet, som byggs mellan Stockholm och Göteborg. Från och med juni nästa år kommer företagens egna digitala centraler och lokala datanät att kunna anslutas. Den enda förutsättningen är att den utrustning som skall anslutas är försedd med ISDN-gränssnitt.
Utrustningsleverantörerna förväntas bli intresserade av ISDN på allvar år 1990, d till exempel tyska Bundespost och televerken i många andra europeiska länder övergår till CEPT-standarden. Enligt Hammarström är kraftiga satsningar från leveranstörernas sida en viktig förutsättning för att realiseringen av ISDN skall lyckas väl.
— Marknadens tillväxt ökar leverantörernas intresse för ISDN och därmed även konkurrensen. För televerken, teleföretagen och abonnenterna betyder normeringen och standardiseringen därför förmånligare utrustningar och tjänster, säger Hammarström.
Normer finjusteras
Enligt Bo Hammarström är det i detta skede för tidigt att tala om ett internationellt ISDN-nät, därför att utvecklingen framskrider på olika sätt i olika länder. Till exempel i Förbundsrepubliken Tyskland följer Bundespost i sin egen planering de ISDN-normer som definierades år 1984, medan exempelvis Sverige tillämpar de justeringar som gjordes år 1987.
Problemet är dock inte oöverkomligt. De olika uppfattningarna om sätten att förverkliga ISDN förenhetligas kontinuerligt inom ramen för CEPTsamarbetet.
Teleförvaltningarna | de nordiska länderna har redan kommit överens om att så långt som det är möjligt följa EG:s rekommendationer. Det innebär bland annat att minst fem procent av abonnenterna 1983 skall vara anslutna till ISDN-nätet år 1993. Enligt Bo Hammarström kan det bli svårt för Sverige att komma upp till fem procent på grund av den höga telefontätheten i landet, och nätets geografiska spännvidd.
— Vårt eget mål är att åstadkomma en geografisk täckning på 80 procent före år 1993 och ett så omfattande nät att vi kan erbjuda ISDN-tjänster till 80 procent av företagsabonnenterna, säger Hammarström.
Existensen av ett ISDN-nät betyder inte, att alla företag skulle skrota ner sina privata nät och i stället koppla in sina kommunikationsfunktioner på universalnätet. På samma sätt som i andra sammanhang är pengar och ändamålsenlighet avgörande.
Om till exempel ett företag har verksamhet över hela landet och ett fungernade separat nät, finns det kanske inte tillräckligt starka skäl för att överföra funktionerna på ISDN-nätet. Ett exempel på sådana företag kunde vara landets elproducent nummer ett, som har sin interna datakommunikation arrangerad i ett separat nät,
Enligt Bo Hammarström är det inte meningsfullt att överföra kommunikationen i ett sådant nät på ISDN. Däremot finns det i varje företag exempel på funktioner, förutom telefonkontakter, som kan förverkligas bättre i universalnätet.
ISDN-nätet kommer även att kunna användas för att binda ihop lokata datanät, under förutsättningen att näten har ISDNgränssnitt. Dylika nät kopplas idag ihop i paketöverföringsnätet med hjälp av nätprocessorer och multiplexorer. L 10/1988 FORUN,