ISDN-universalnätet ersätter dagens telefonnät
av Bjarne Nyman Forum 1986-15, sida 22-23, 09.10.1986
Taggar: Teman: telekommunikation
TELETEKNISKT FRAMTIDSPERSPEKTIV:
ISDN-universalnätet ersätter dagens telefonnät
Integrated Services Digital Network (ISDN) eller enklare universalnätet är framtidens melodi inom telekommunikationen. Det innebär framför allt att samtal och data effektivt kan överföras i samma nät. Dessutom kommer nya teletjänster att kunn erbjudas konsumenterna.
Hos oss tas den första ISDN-centralen i bruk på
Nr + oa o prov I juni nästa är. dag är huvuddelen av världens telefonnät analoga, trots att näten började digitaliseras för över ett decennium sedan. Hos oss har digitaliseringen pågått ungefär lika länge och år 1990 väntar man sig att 30 procent av telefonnätet skall vara fullständigt digitaliserat. Digitaliseringen är en förutsättning för nästa fas i utvecklingen, som innebär integrering av olika teletjänster i samma telenät. Det låter sig göras när såväl centralerna som förbindelserna mellan centralerna och abonnentanslutningarna är digitaliserade.
Stort antal tjänster
När universalnätet är klart kan vilken abonnent som helst via nätet kommunicera helt digitalt med omvärlden över en vanlig ledning. Fördelarna med ISDN är att nätet kan bära ett stort antal tjänster som dagens telenät inte är kapabla till. Nya tjänster kan dessutom, sedan nätet en gång för all existerar, tas i bruk utan betydande nyinvesteringar i grundsystemet. Uppkopplingen av linjer mellan två abonnenter blir mycket snabb, nästan ögonblicklig, vilket allmänt förväntas skapa ett nytt kommuniktionsbeteende mellan människor (instant communication). Ett digitalt nät bereder också väg för telefaxapparater av grupp 4, som skickar över en A4-sida på 4 sekunder från sändande till mottagande part.
Från ISDN-nätet går det också att komma över till dagens olika nät för dataöverföring. På sikt kommer dessa datanät högst antagligen att försvinna och deras roll övertas av det heltäckande universalnätet.
Omfattande standardisering
Men för att åstadkomma ett fungerande universalnät behövs omfattande standardisering. Detta arbete påbörjades för något år sedan i CCITT, en kommitté som är underordnad Internationella Telekommunika Universalnätet innebär ny elektronik i centraler, växlar och terminaler. Den långtgåend 2 banknäten, databastillämpningar och elektronisk post, säger direktör Kurt Nordman vid HTF.
tionsunionen. Så långt har man kommit i standardiseringsarbetet, att telesystemleverantörerna redan håller på att utveckla elektronisk standardapparatur för nätet.
I Finland har normeringsarbetet påbörjats i samarbete mellan post- och televerket och de regionala teleföretagen. Samarbetet är av nöden påtvingat, eftersom det rent tekniskt sett är mycket krävande att förverkliga ett telenät av denna typ. Den tidtabell som fastställts följer ganska exakt planerna i andra europeiska länder. De första utbyggnadsarbetena sker under åren 1986—89.
Enligt DI Kurt Nordman, VVD och teknisk direktör vid Helsingfors Telefonförening och den ena av planeringskommitténs två ordföranden, är ett fungerande samarbete viktigt i detta fråga.
— Vi vill undvika en situation där de olika parterna börjar bygga upp isolerade ISONnät, säger Nordman.
Hastigheten 64 kbit/s
Som ett första steg har man i kommittén kommit överens om att införa en ny trafikal funktion i det finländska telenätet. Det är fråga om att överföra tal och data med hastigheten 64 kbit/s över valbara förbindelser, från abonnent till abonnent. Utrustning för ändamålet har redan installerats i Tammerfors och Helsingfors. Över fjärrnätet mellan dessa städer löper 64 kbit/s-trafiken sedan ett par veckor.
Den första egentliga ISON-centralen tas i pilotbruk av HTF i juni nästa år och den tekniska utvärderingen skall vara avslutad därpå följande år.
En grupp som med stora förhoppningar ser fram mot det kommande universalnätet är de företag som levererar teleutrustning. Tack vare standardiseringsarbetet på det internationella planet befinner sig tillverkarna nu för en gångs skull på en gemensam plattform. Standarderna dirigerar tillverkar 15/1986 FORUN nas utvecklingsarbete i samma riktning.
Enligt Kurt Nordman har standardiseringskommittån CCITT medvetet strävat till denna situation. Man räknar med att universalnätet skall kunna växa snabbare när alla nätegenskaper är standardiserade.
En faktor som även inverkar på tillverkarnas intresse för universalnätet är att den nya tekniken tvingar fram ett nytänkande beträffande arbetsfördelningen mellan statliga och regionala monopol å ena sidan och privata intressen å andra sidan. Det är inte självklart, att de avancerade teletjänster som ISDN-nätet kan bära i alla situationer bör tillhandahållas av de bolag som äger nätet. Också utomstående har i princip möjlighet att sätta upp tilläggstjänster i universalnätet, t ex för informationshantering och datalagring.
Liberalisering?
I den stundvis hektiska konkurrensen mellan post- och televerket och de regionala teleföretagen har ett friare grepp på teletjänsterna inte kunnat realiseras. Men i och med ISDN finns det nya möjligheter att föra liberaliseringen vidare. Användarna, antinge enskilda människor eller företag, kan skapa system och delnät både för eget och kommersiellt bruk.
Det är främst fråga om datorbaserade tjänster, där universalnätet utgör basresursen. Kurt Nordman nämner t ex banknäten, resebyråernas specialtjänster, databastillämpningar och elektronisk post.
Aktivt televerk
Enligt direktör Heikki Hakalin vid post- och televerket, ISDN-placeringskommitténs andra ordförande, ligger Finland i jämförelse med andra europeiska länder i täten när det gäller att förverkliga universalnätet. Snabbheten är delvis en följd av den konkurrenssituation som råder mellan postoch televerket och de regionala företagen.
— Teleförvaltningen i Finland har god beredskap för ISDN. Den digitaliserade delen av fjärrnätet, som har överföringshastigheten 64 kbit/s existerar till stora delar redan nu, uppger Hakalin.
Denna hastighet kan t ex företag utnyttja för dataöverföring redan idag.
Även vid post- och televerket är man medveten om att ISDN-nätet skapar en n konkurrenssituation, där privata intressen kan komma med i bilden på ett annat sätt än tidigare.
— Vi erbjuder fjärrförbindelser med hastigheten 84 kbit/s och är inte intresserade av vad som rör sig längs linjerna, säger Hakalin. men naturligtvis är vi inte speciellt förtjusta i företagare som kan tänkas köpa nätkapacitet till partipris och sälja den vidare.
Direktör Hakalin tror dock inte på konkurrens av denna typ. Post- och telestyrelsen kommer att hålla sina tariffer på så låg nivå att den konkurrensen knappast blir lönsam.
Optisk överföring Trots digitaliseringen kommer det analoga nätet att finnas kvar tills de sista analoga terminalerna, dv s telefoner och tex TVapparater, tas ur bruk. Den tidpunkten ligger flera decennier framöver. Universalnätet i den form det nu börjar realiseras i vårt land är inte det sista steget i långdansen. Det hägrande målet som kan realiseras någon gång under nästa sekel är ett multiservicenät med optisk bredbandsöverföring från abonnent till abonnent. Bjarne Nyman 9
SPERRYS NYA ARBETSMYRA
Sperrys nykomling i PC-familjen kallas arbetsmyran. Härmed åsyftar man det faktum att datorn kan utföra uppgifter som den rimligtvis inte borde klara av, precis som den vanliga arbetsmyran.
en nya medlemmen i familjen är båD de yngst och minst, i själva verke den minsta i sitt slag på marknaden. Minst vad gäller fysiska dimensioner, således. Dess “mentala” kapacitet låter emellertid inte påskina att datorn skulle vara speciellt liten. Centralenhetens processor, en 16 bits Inte! 80826 mikroprocessor, klarar av en klockfrekvens på hela 8 MHz utan wait state. Den här höga arbetshastigheten kunde självfallet medföra problem i de fall där datorn ska samköras med andra system. Det problemet löses emellertid genom en enkel omkoppling. Med en kontroll kan man nämligen ändra klockfrekvensen till 7,16 eller 6 MHz vid behov, varvid apparaten anpassar sig till andra datorers arbetshastigheter.
Anpassningsbar
Den nya Sperry PCimicrolT är i själva verket en föregångare i många avseenden. Den är mycket anpassningsbar genom att den har flera olika parallella in- och utgångar som gör att den kan arbeta tillsammans med andra anläggningar med olika standard. Det här är uppenbart en finess som kommer att finnas i de flesta mikrodatorer så småningom. Problemet på mikro FÖRUN 15/198 marknaden är som känt frånvaron av standarder, även om vissa tillverkares normer och kopplingar i endel fall har uppnått status av internationell standard.
IBM är idag mycket dominerande också på detta område och det börjar bli ett måste för mikrotillverkarna att konstruera datorer som är ”IBM-kompatibla”, eller som det också brukar heta: anpassde till industristandarden. Sperry har självfallet byggt upp sin nya PC så att den kongruerar med indus tristandarden. Men den klarar också andra konfigurationer. Man kunde kalla den en multistandard-mikro.
MultistandardPC
I det här sammanhanget kan man dra paralleller till TV-industrin. Det finns idag ute i världen flera olika sändningsstandarder. En TV tillverkad för en viss standard kan inte ta emot signaler enligt en annan standard. Problemet har varit brännande, men håller i praktiken på att lösas genom att den moderna digitaltekniken gör att en normal TVmottagare antingen automatiskt eller manuelit enkelt kan kopplas om för flera olika standarder. Samma sak håller således nu på att hända på mikromarknaden och Sperrys arbetsmyra är härvid en av föregångarna.
Apparaten kräver en bordsyta på bara 38 Xx 38 cm. Den är som sådan en fullödig mikro, men vid behov kan den förses med en mängd extra finesser, som kopplas in som enkla kretskort utan att grundkonfigurationen behöver ändras. Dess centralminne är normalt 512 kbit, men kan enkelt utökas till 1,5 Mbit. Med ett tilläggskort kan det ytterligare utökas med 2 Mbit.
Mikron kan förses med antingen hårddisk eller normala diskettstationer, eller en kombination av båda. Till datorn kan anslutas en hel mängd olika periferianläggningar såsom skrivare o d. Basversionens pris är under 40 000 mark.
Christer Ekebom 23