Ishockeyklubbor exporteras för 10 miljoner mark om året

Taggar: Teman: export

Ishockeyklubbor exporteras för 10 miljoner mark om åre 9 Direktörerna Kari Aro och Rauli Virtanen, chefer för Koho-Tuote Oy i Forssa, vill inte sammanblanda idrott och politik. Däremot blandar de gärna samman idrott och handels politik.

9 Företaget är idag Europas största tillverkare och exportör av ishockeyklubbor, sannolikt det mest använda redskapet i idrottsvärlden just nu. Men ändå är det inte särskilt många personer utanför idrottskretsarna som vet vad bolaget sysslar med, inte heller att företagets export i år uppgår till nästan 10 miljoner mark, att företaget har eget dotterbolag i USA där de största marknaderna finns.

Rauli Virtanen och Kari Aro räknar in ett parti ishockeyklubbor som går på export till New York.

18

Och ändå ges det en hel del gratisreklam. Hurså? Varje år ordnas världsmästerskap i ishockey och den turneringen televiseras Över så gott som hela världen. I nästan varje bild under de tiotals timmar ni följer turneringen ser ni firmanamnet på de klubbor som spelarna använder, Det är ingen smygreklam, firmamärket bara står där och kommer in i publikens medvetande.

— Vi sysslar inte med annonsering av våra varor i samma bemärkelse som andra försäljare, berättar Rauli Virtanen, ansvarig för marknadsföringen. Vi ser i stället till att våra varor är så högklassiga att de främsta spelarna i världen spelar med våra klubbor, våra utrustningar och handskar. Det är de herrarna som syns — i TV och i tidningar — och i och med att de syns så syns också vi. En närbild från utvisningsbåset i en VM-turnering är bättre reklam för oss än en helsidesannons i en stor dagstidning.

Men jag poängterar: Det krävs också förstklassiga varor. Skulle vi till en förening av misstag prångla ut ett knippe klubbor vars kvalitet inte är den bästa, så sprider sig ryktet som en löpeld och då tar det massor av tid att jobba upp sig. Tro gärna att konkurrensen är hård. Enbart i Finland har vi fyra konkurrenter, i Sverige flera och i USA och Kanada är konkurrensen mördande hård.

Företaget har turen att i ledning ha två fd aktiva spelare, just Aro och Virtanen, båda tidigare landslagsmedlemmar. Tack vare sin personliga sakkunskap om både klubbor och spelare har de tämligen lätt att komma i kontakt med sina köpare. Företaget har också satsat på personlig kontakt vid större turneringar, att sälja sin utrustning åt framträdande utländska stjärnor som sedan introducerar märket vidare i sina kretsar. På så sätt har man småningom fått order på tiotusentals klubbor per gång, från USA, Kanada och Sverige.

Såhär ser exportsiffrorna ut 1965 100 000 mark 1966 155 00 1967 260 00 1968 650 00 1969 1760 00 1970 3 595 00 1971 6 335 00 197 beräknad 9590 000

USA, Kanada och Sverige köper 75 2/0 av hela exporten som går till sammanlagt 19 länder. Sovjetunionen är också en marknad som bolaget kommit in på och där förutsättningarna är enorma. I dagarna har de första provsändningarna gått till Kina. Hemmaförsäljningen är bara 17 9/9 av omsättningen som uppgår till 11,5 miljoner mark.

Siffrorna har naturligtvis satt spår i kapacitetsutvidgningar: Yrjö Sartokaris företag för trähandarbeten, som startade tillverkningen av klubbor i Helsingfors, flyttade år 1964 till Forssa och med Kari Aro som verkställande direktör. Med detta bolag fusionerades Rauli Virtanens bolag i samma bransch, Maila-Tuote Oy, följande år. Härmed började samarbetet Aro—Virtanen. Efter en lugn ökning var man 1968—

Vänd!

Forum 19/1972