Utgiven i Forum nr 2008-02

Isländsk dynamik ger framgång

Forum 2008-02, sida 16-17, 28.02.2008

Taggar: Personer: Johan Hultkrantz & Stig Dahlström Orter: Island Teman: ekonomi

EH PORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2088

DEBATT

Kommentera debattartikel genomatt skicka mej till adressen: feedbackOforum.fi.

Isländsk dynamik ger framgång

X Trots att Island är en nordisk granne och Reykjavik ligger på samma breddgrad som Vasa är det ett land som de flesta finländare känner dåligt till.

Fisket utgör bara 5 procent av ekonomin och antalet turister som besöker ön per år är större än antalet islänningar! Bankerna har vuxit sig allt större genom att de har lånat billigt i euro och köpt upp bolag i euro.

Den stora frågan som de flesta spontant ställer sig är hur det är möjligt att ett land med lika få invånare som det finns finlandssvenskar kan köpa så stora mängder aktier i så många utländska bolag. Var kommer pengarna ifrån och hur länge kan islänningarnas framfart pågå? Vi beslöt att åka till Reykjavik för ett par dagar för att ta reda på hur de ekonomiska fundamenten ser ut.

Banker dominerar börsen. Den isländska börsen ICEX grundades år 1986. Börsen har endast 26 företag med ett totalvärd på 22 miljarder euro (5.2.2008), vilket motsvarar Nordeas börsvärde. De 15 största bolagen bildar ett index som heter ICEX 15 som utgör cirka 90 procent av det totala marknadsvärdet.

Fyra bolag, samtliga verksamma inom finanssektorn, utgör hela 61 procent av den isländska börsen; Kaupthing, Glitnir, Landsbanki samt Straumur. Värt att notera är att dess fyra bolag har verksamhet i Finland med totalt cirka 700 anställda.

Det är självklart att denna koncentration leder till risker: alla är verksamma inom samma bransch och dessutom handlar det om endast fyra företag. Lägger vi dessutom till FL-Group (som äger 12 procent av Finnair) och Exista (som äger drygt 15 procent av Sampo) står sex bolag för cirka 73 procent av marknadsvärdet!

Hela 82 procent av den isländska aktiebörsen består av bolag som ingår i finanssektorn. Man kan därför lugnt påstå att ICEX är ett ”bankindex! Tittar vi på den historiska risken (‘volatiliteten”) har den pendlat mellan 17 och 24 procent de senaste sju åren. Lägger vi förstoringsglaset på de senaste tre åren har volatiliteten legat på 21-22 procent, vilket kan jämföras med Helsingforsbörsens 15 procent. Med andra ord är den matematiska risken” hela 45 procent högre på ICEX.

Den som har placerat på ICEX har ändå blivit kompenserad: 22 procent per år under de senaste 15 åren och 31 procent per år de senaste 6 åren. Motsvarande siffror för den nordiska börsen är 17 procent samt 18 procent per år. ICEX har därmed utklassat övriga Norden, men riskerna är som sagt större. ICEX ligger nu ungefär på samma nivå som för två år se ”De flesta frågar sig bara hur ett land med cirka 300 000 invånare kan nå så långt och drar slutsatsen att någonting måste vara konstigt.”

Johan Hultkrantz och Stig Dahlström besökte under början av februari 2008 Reykja vik för att ta reda p om de isländska bankerna tar så stora risker isin internationel la expansion som det påstås i nordiska medi er. Resan bekostades av

Johan Hultkrantz

Stig Dahlström

Föreningen för sparande och placerande. Hultkrantz arbetar som placeringsrådgivare och Dahlström som bokförare och revisor.

dan, och sedan 2007 har börsen sjunkit med hela 45 procent. Den nordiska börsen har gått upp med 35 procent under den senaste tvåårsperioden, och har backat med endast 7 procent sedan i somras.

Stor personal i Finland. Kaupthing, Glitnir och Straumur har tre saker gemensamt; företagenär isländska, de driver bankoch fondverksamhet och de har köpt upp en befintlig verksamhet i Finland. Kaupthing köpte bankirfirman Sofi, Glitnir köpte FIM och Straumur köpte EQ.

Vi träffade representanter för dessa bolag personligen i Reykjavik i början av februari, precis efter att bankerna hade gett ut sina årsrapporter för 2007.

Det är viktigt att framhålla att prislappen på FIM och EQ ”bara” uppgår till cirka en tiondel till vad de isländska bankerna är värda (se nedan). 300 miljoner euro är inte någon ‘gigantisk” summa för dessa isländska banker.

Kaupthing (grundat 1982) är den klart största aktören med ett börsvärde på knappa 6 mil jarder euro och 3 300 anställda. Kaupthing köpte bankirfirman Sofi i Helsingfors redan år 2001 och har i dag 120 anställdai Finland. Kaupthing bedriver verksamhet förutom på Island och i Finland även i Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien och Luxemburg. Mindre verksamheter finns även i USA, Dubai och Belgien.

I februari 2007 köpte Glitnir (före detta fslandsbanki med rötter i ”Fiskeribanken’ från 1905) upp FIM. Glitnir är betydligt mindre än Kaupthing; marknadsvärdet ligger på 3 miljarder euro och antalet anställda uppgår till 2 500. Däremot är Glitnir med 350 anställda betydligt större än Kaupthing i Finland. Glitnir bedriver sin huvudsakliga verksamhet i Island, Finland, Norge, Danmark, Sverige och Ryssland.

Straumur köpte finska EQ Bank i april 2007. Straumur var tidigare ett investmentbolag men har i allt högre grad övergått till investment banking/ corporate finance. Straumurs marknadsvärde är cirka 1,5 miljarder euro och antalet anställda är närmare 500, varav 193 arbe FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 208 tar på EQ Bank i Finland. Straumur har sin huvudsakliga verksamhet i Island, Finland, Storbritannien och Tjeckien.

Är dessa tre bolag dyra? Många talar om att isländska före tag är riskfyllda och dyra. I och med att de tre nämnda bolagen har minskat i värde med 30-40 procent sedan sommaren 2007 kan man nu säga att värderingarna är ’normala” i jämförel se med övriga nordiska banker. P/E-talen (priset i förhållande till vinsten) ligger på cirka 9 vilket kan jämföras med Nord ea och Danske Bank vars P/Etalligger på 8 (teoretiskt sett lite billigare).

P/B-talen (priset i förhållande till bokföringsvärdet) ligger för den isländska trion runt 1,35 och för Nordea och Danske Bank på 1,4 (en aningen dyrare rent matematiskt). Kaupthing har 2,6 miljarder euro i kassan, motsvarande siffra för Glitnir 4,9 miljarder euro och för Straumur 430 miljoner euro. Trots sämre läge på aktiemarknaderna och en allmän finansiell oro uppvisade Kaupthing en nettovinst på 799 miljoner euro för år 2007. Glitnirs nettovinst uppgick till 315 miljoner euro och Straumur gjorde en nettovinst på 163 miljoner euro.

Denna trio har ingen koppling till bostadslånemarknaden i USA och är i grund och botten ute efter samma kunder som de övriga storbankerna i Norden. Glitnir har en kapitaltäckningsgrad på 11,2 procent och Straumur 23,7 procent. Myndigheternas krav internationellt är att banker måste ha en kapital täckningsgrad som överstiger 8 procent.

Varför denna hysteri? På sist tiden har Island tagit emot hård kritik från företagsledare och medier i Finland, men också övriga Norden. Vår uppfattning är att det ganska långt handlar om okunskap; ytterst få journalister har besökt de isländska före tagen på plats och ställt djupgående frågor. De flesta frågar sig bara hur ett litet land med cirka 300 000 invånare kan nå så långt och drar slutsatsen att någonting måste vara konstigt. Själva anser vi att det finns några aspekter som är bräckliga med den isländska ekonomin: » Räntenivå på 14 procent. » En valuta som ena året kan var 30 procent mer eller mindre värd än andra året. » En allmän överhettning tack vare (inte på grund av) den långa ekonomiska tillväxt landet har haft. Bostadspriserna i Reykjavik är cirka 80 procent av prisnivån i Helsingfors -vilket innebär att nivån i Reykjavik är på samma nivå som vi hade i Helsingfors 2004-2005. » Vissa bolagsresultat för år 2007 är betydligt sämre än året innan 5) Marknaden kräver den riskfria räntan plus 4-6 procent för att försäkra sig mot kredit förluster på lån till de isländska bankerna. Motsvarande siffra för våra storbanker är knappt 0,5 procent.

Lång process. Vi frågade de islänningar vi träffade vad de snabba framgångarna beror på. Svaret var entydigt: ”Även om framgången har kommit över en natt är det åratal av tufft och framgångsrikt arbete som ligger bakom?”

Banksektorn liberaliserades i början av 1990-talet (till och med öl var förbjudet fram till år 1989) och bolagsskatten har gått från 55 procent ned til 1EDELT;

Limma ningarna ar ar AL”

ICEX-15 (inklusive dividender jan98 jan00 jan0 18 procent. Eftersom Island rent historiskt sett har varit bland de fattigaste länderna i Europa så är det nu en första generationens rikedom som skapas. Detta medför extremt mycket dynamik och positivt tänkande som gamla rika länders medborgare ofta saknar.

Islänningarna är ett välutbildat folk där de flesta som arbetar inom finansbranschen har fått hela eller delar av sin utbildning i Norden, USA, eller iLondon/Paris. Island har en del gemensamt med Åland; man måste klara sig och överleva på en ö med begränsade resurser. Detta skapar ett visst klimat och vissa attityder att själv kunna ansvara för sin utkomst.

På Island är närmare 40 procent av befolkningen aktieägare vilket kan jämföras med att Åland är den del av Finland där aktieägandet är mest spritt. En annan jämförelse med Åland är att ålänningarna måste tänk jan04 jan06 jan0 på att ha svenskar och finländare från fastlandet som kunder; för islänningar räcker det inte med cirka 300 000 invånare på den egna ön. Man måste tänka nordiskt eller europeiskt i ett tidigt skede för att nå en större målgrupp.

Vidare är beslutsprocesserna snabba och det är oftast ganska korta beslutsvägar eftersom vi talar om ett fåtal personer som är inblandade. Hela 85 procent av kapitalet på börsen på Island ägs av islänningar, motsvarande siffra för Finland är 50 procent.

Vissa verkar tro att det är riskabelt att sätta in pengar på konton eller fonder i en bank som ägs av islänningar. Staten garanterar dock kapitalet upp till 21-25 000 euro (beroende på bankens hemort). Dessutom är ett fondbolag alltid frikopplat från själva moderbolaget.

Det börjar bli dags för media att sluta oroa sig, åtminstone är vi inte oroliga …m

Utgiven i Forum nr 2008-02

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."