IT-branschen behöver fler kvinnor
av Lena Barner-Rasmussen Forum 2011-11, sida 40-43, 24.11.2011
Flickor är vana med datorer och spel precis som pojkar, men ändå är kvinnor inte särskilt väl representerade inom ICT-branschen. Och ju högre upp i organisationen man kommer, desto färre blir kvinnorna.
Teknologiindustrin har låtit undersöka varför kvinnor inte intresserar sig för ICTbranschen och vad som kan göras för att öka intresset.
”I början av 2000-talet ansågs ICT vara mycket attraktivt vilket ledde till brist på duktig personal. Men allt sedan it-bubblan sprack har branschen haft svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Vi vill visa att branschen kan erbjuda också kvinnorna bra möjligheter”, motiverar ordförande Ari Rahkonen studien.
Enligt Susanna Bairoh, som utförde studien, har ICT-branschen ett imageproblem. I undersökningen svarade största delen av alla flickor i åldern 10–17 att de inte ser ICT-branschen som intressant. Även om de flesta aktivt använder informationsteknik ser endast en liten del branschen som ett tänkbart studiealternativ.
Flickorna tror att studierna är för svåra och att jobbet inte är socialt.
”Myten om nörden som pynjar framför datorn håller i sig”, konstaterar Bairoh.
Dessutom finns det fördomar om att branschen är allt för mansdominerad och att det är svårt att kombinera jobb inom ICT med familjeliv.
I Bairohs undersökning intervjuades 20 kvinnor som jobbar inom ICT och de kunde omkullkasta de flesta av dessa fördomar.
”Faktum är att branschen är mer jämlik än många andra”, säger Bairoh.
Till exempel är kvinnans euro inom ICT-branschen 93 cent medan den bland ekonomer är 85 cent.
Dessutom är arbetstiderna ofta mycket flexibla och det finns goda möjligheter att distansjobba, vilket gör det lättare att kombinera karriär med familjeliv.
Kvinnorna i undersökningen uppskattade också att branschen erbjuder mångsidiga och intressanta arbetsuppgifter, att man har goda möjligheter att lära sig något nytt, och att lönerna är förhållandevis goda.
Viktigt med mångfald. Men trots att det finns många goda sidor står kvinnorna inom ICT endast för 20 procent av totala arbetskraften.
Det här är problematiskt, konstaterar Susanna Bairoh.
”Informationsteknik blir en allt mer integrerad del av vår vardag och därför skulle det vara bra om också kvinnor var med och planerade system. Ju större mångfald bland människorna som gör det här jobbet, desto bättre lösningar.”
Också Ari Rahkonen, som är vd på Microsoft i Finland, skulle gärna se flera kvinnor i branschen. I och för sig tycker inte Rahkonen att det här handlar om jämlikhet. Snarare är det fråga om att få fram alla begåvningar som finns, oberoende av kön.
Och för tillfället lyser kvinnorna med sin frånvaro.
”Vi går miste om en stor kunskapspotential då kvinnornas kunnande inte utnyttjas till fullo”, säger han.
Om det finns förhållandevis få kvinnor inom informationsteknik överlag, så blir det ännu glesare ju högre upp i organisationen man kommer.
”Om man tittar på till exempel ledningsgrupper och kvinnor som leder affärsenheter så är det mycket glest”, konstaterar Susanna Bairoh.
Men frågar man Ari Rahkonen beror det snarare på att kvinnor inte söker sig till topposterna inom branschen.
”Kvinnor sätter större press på sig själva än vad män gör. Män verkar ha lättare för att kasta sig ut i det okända och ta risker.”
Enligt honom måste man redan i ett tidigt skede planera sin karriär. Manliga chefer kan underlätta det här genom att se till att kvinnor redan i ett tidigt skede får erfarenheter av att lyckas i chefspositioner.
Svårare med familj. Också familjelivet spelar en stor roll. Susanna Bairoh ser som en orsak till att kvinnor ofta inte avancerar längre än projektchef att man i den åldern börjar bilda familj.
”I befattningar ovanför projektchef blir ansvaret betydligt större och dagarna oftast längre. Då blir det också svårare att kombinera karriären med ett fungerande familjeliv.”
Men både Rahkonen och Bairoh är överens om att man måste börja forma flickors bild av ICT-branschen i ett mycket tidigare skede.
”Ännu i lågstadiet hyser både flickor och pojkar lika stort intresse för matematiska ämnen. Men i högstadiet händer något. Flickors intresse för informationsteknik falnar och i gymnasiet är kort matematik mycket vanligare bland flickor”, säger Bairoh.
Bearbeta lärare. Ari Rahkonen anser att man måste börja med att bearbeta lärare och rektorer så att de i sin tur kan förmedla en mångsidigare bild av hela branschen till eleverna.
”För tillfället ordnar Teknologiindustrin evenemang för rektorer för att de ska kunna föra budskapet vidare i sina skolor.”
Och som vd för Microsoft har Rahkonen sett till att de elever som kommer till företaget för att få sin praoerfarenhet också har möjlighet att senare komma tillbaka till företaget som praktikanter.
”Kvinnor ska stödja varann”
Mikaela Runeberg är direktör på IT-konsultföretaget Aravea. Hon har över tjugo års arbetserfarenhet inom branschen. Henne behövde ingen övertala till att välja bana: hon önskade sig räknehäften redan som femåring.
Mikaela Runeberg har inte ångrat att det blev tekniska högskolan. Även om Runeberg studerade elteknik har hon under hela sin karriär sysslat med it, som både konsult, projektchef, förman och försäljare. Hon kan omkullkasta de flesta fördomar kvinnor kan ha om it.
”Det är en väldigt rolig bransch. Man får inblick i hur samhället fungerar och får hitta kreativa lösningar. Det är roligt att bygga något nytt och konstruera nya verktyg”.
Även om det lätt blir generaliseringar tycker sig Runeberg ha märkt att kvinnor ändrar på dynamiken i teamet.
”Det blir kanske mindre tävlingsinriktat. Kunderna är också kvinnor i högre grad än tidigare så i vissa fall kan det vara lättare att få kontakt med de kvinnliga kunderna.”
Jobbar man med försäljning kan man vinna mycket på att kunna lyssna och vara lyhörd.
”Många manliga kolleger har frågat mig: hur har du lyckats få reda på det där av kunden?”, säger hon.
Då runeberg började studera fanns det sex kvinnor bland hela årskursen på 150 personer. Mot den bakgrunden tycker hon att det i dagens läge finns relativt många kvinnor inom it. Hon tycker att branschen är förhållandevis jämlik jämfört med andra mer traditionella ingenjörsbranscher.
”Eftersom IT-branschen är relativt ung finns där inga ingrodda brödraskap.”
Enligt henne blir det glest först då man kommer högre upp i organisationen.
”ICT är en jämlik bransch upp till en viss nivå. Men att som kvinna avancera högre än projektchef är svårt. Där börjar glastaket.”
Runeberg såg gärna att kvinnor skulle stödja och stötta varann mera än de gör.
”Kvinnors samhörighet bygger på gemenskap. Om någon avancerar till chefspost kan det uppfattas som om hon har svikit gemenskapen. Som chef kan man som kvinna vara ganska ensam och sakna stödet från sina underställda.”
Hon har flera gånger varit i situationen där hon blivit chef för sina arbetskamrater, och hon tycker sig skönja en märkbar skillnad i hur de manliga kollegerna respektiva de kvinnliga har behandlat henne.
”Övergången till de nya rollerna har inte alltid varit lätt med de kvinnliga kolleger”
Också mentorer behövs, just för att man som kvinnlig chef i branschen kan vara rätt ensam. Själv har runeberg haft tre kvinnliga chefer under sin karriär.
”Två av dem var jättebra.”
Men även om Runeberg talar varmt för jämlikhet tycker hon att man ska akta sig för att se jämlikhetsproblem vid alla motgångar.
”Om man skyller allt på jämlikhetsproblem så blir man oemottaglig för all kritik.”
Barn inget hinder
43 åriga Elina Liehu är VD på programmeringsföretaget Codebakers. Att jobba med IT var inte ett medvetet mål.
Elina Liehu har studerat international business i Frankrike, och har jobbat på ett läkemedelsföretag i Finland och med marknadsföring i Ryssland. Men då hon återvände till Finland i slutet av 90-talet var det inom IT-branschen det mesta hände.
Liehu började jobba på ett personaluthyrningsföretag och blev uthyrd till datorförsäljningsföretaget Scribona. Där blev en position som produktchef lediganslagen. Först tänkte Liehu att hon inte kunde söka eftersom hon trodde att hennes IT-kunskaper inte räckte till.
”Jag jämförde mig med mina två bröder som båda är i branschen och tyckte att jag nog inte alls kan tillräckligt.”
Men hon sökte ändå platsen och fick den. Och kunde snabbt inse att hon inte behövde kunna allt om IT så länge hon kunde ställa rätt frågor och ta reda på vem som kunde ge mer information.
”Inte kunde jag heller allt om morfin då jag jobbade på läkemedelsbranschen”, säger Liehu.
Jobbet som produktchef var avgörande för henne.
”Jag insåg att det inte var något speciellt svårt med datorer. Teknik behöver inte alls vara så komplicerat.”
Sedan dess har hon i jämn takt klättrat uppför karriärstegen. Det faktum att hon är kvinna har inte påverkat hennes karriär drastiskt i varken den ena eller andra riktningen, tycker hon.
”I försäljningsarbete är det kanske en fördel för att man helt enkelt skiljer sig från mängden, men annars har jag aldrig ägnat det en tanke”, säger hon.
Hon skriver inte under att kvinnor sku-le tillföra något speciellt mervärde till organisationen.
”Alla människor är olika oberoende av kön och kan bidra på sitt eget sätt.”
Beror på en själv. Liehu upplever inte att hon skulle ha stött på något glastak, men framhåller att hon alltid jobbat i små organisationer. Att det inte finns så många kvinnor i toppositioner inom IT anser hon att snarare beror på kvinnorna själva.
”Om man vill något tillräckligt mycket så gäller det att göra någonting för att uppnå det också. Ju mer erfarenhet desto mer möjligheter får man att göra olika saker.”
Men hon håller med om att familjelivet kan inverka på karriären.
”Det är klart att småbarn inverkar direkt på hur mycket tid du kan sätta ner på ditt jobb.”
Men Liehu, som själv har en ettårig son, tycker inte att barn behöver inverka negativt på karriären.
”Man måste bara se till att båda föräldrarna deltar lika mycket i att få vardagen att fungera. Och det någon annan kan göra, som till exempel städning, ska man utlokalisera!”