Utgiven i Forum nr 2008-11

Järnvägssatsning ska ge lyft åt norra Sverige

av Henric Borgström Forum 2008-11, sida 24-25, 27.11.2008

Taggar: Orter: Sverige Teman: järnväg

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2088 FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11

VARLDEN: NORDEN

BN

Järnvägssatsning ska ge lyft åt norra Sverige

Sverige förnyar under de närmaste åren en betydande del av järnvägarna i de norra delarna av landet. Investeringarna underlättar också järnvägstrafiken mellan Finland och Sverige.

HENRIC BORGSTRÖM IH ÖRESUND

X De stora svenska järnvägssatsningarna längs kusten i övre Norrland väntas få en avgörande betydelse för godstransporterna till och från Nordkalotten söderut. Den tunga trafiken från Sverige till Finland och Ryssland underlättas högst betydligt, särskilt för skogs-, stål- och gruvindustrin. Dessutom dras persontrafik via järnväg i gång mellan kuststäderna.

Satsningarna har dock väckt kritik i södra Sverige där befolkningstätheten är avsevärt större. Men de senaste årens allt högre malm- och stålpriser med åtföljande omfattande gruvprospektering i övre Norrland har tystat kritiken. Detta sedan det nordligastelänet, som under nästan hela efterkrigstiden var ett krislän, nu visat upp den högsta regionala tillväxten i Sverige.

Lite längre söderut på gränsen mellan Västerbotten och Västernorrland invigdes i oktober i år en helt ny järnväg som en del av Botniabananlängs Bottenvikens kust, den26 kilometer långa sträckan mellan Örnsköldsvik och Husum med en fyra kilometer lång avstickare till M-REALS massa- och pappersbruk. Därmed knyts en totalt 190 kilometer lång järnvägssträcka ihop från Nyland och Kramfors i söder till Umeåinorriförsta hand för godstransporter.

Arbetet startades 1999 och hela sträckan invigs i augusti 2010. Förseningar och fördyringar har uppstått efter hand vilket dock

Ny bana Haparanda— Kalix-Boden

Upprustad/ Haparandabanan 16 ny YE kilometer, varav 4 kilometer ny bana mellan Kalix och (m) Haparanda, klar 2012.

Luleå-Umeå Norbotniabanan 270 kilometer, klar cirka 2020.

Umeå-Nyland Botniabanan 190 kilometer, klar 2010.

Nyland-Sundsvall Ådalenbanan 180 kilometer, klar 2011.

är normalt i liknande stora projekt. Menidet här fallet är det huvudsakligen en tidsödande miljöprocess med överklaganden gällande spårdragningen genom Umeå som förorsakat problemen.

Färre lastbilar. Betydligt lättare var det att få opinionen med sig på att dra den nya järnvägen rakt genom staden Örnsköldsvik där det finns en entusiastisk befolkning som nu får betydligt bättre kommunikationer.

190 års tid har bruket i Husum utanför staden hoppats på en järnväg och det var också vid M-reals fabriksportar som invigningen skedde när första timmertåget anlände. Till en början blir det två sådana tåg i veckan in till bruket, vilket beräknas minska behovet av 7 500 tunga lastbilar till bruket årligen.

Samtidigt pågår upprustning av Ådalsbanan söderut från Nyland och Kramfors söderut ned till Sundsvall och norrut till Långsele. Där tar den gamla stambanan mellan södra och norra Sverige vid. Den har vid 1900-talets början byggts ett hundratal kilometer innanför kustremsan av militära säkerhetsskäl. Men under de senaste årtiondena har en omfattande koncentration av befolkning och näringsliv skett i kustbandet, vilket skapat behov av de nya och nygamla järnvägslinjerna.

Ådalsbanan är 180 kilometer lång och två tredjedelar av denna har ansetts nödvändig att rusta upp för en kostnad av cirka 0,7 miljarder euro, ett arbete som väntas bli klart 2011. På banan väntas uppemot 60 tåg per dygn, av vilka omkring 20 är godståg.

Järnväg mellan kuststäder. Norrut från Umeå är det tänkt att Botniabanan ska få en fortsättning längs kusten i Norrbotniabanan till Luleå. Denna beräknas kosta cirka 2 miljarder euro för 270 kilometer ny järnväg. Den gamla stambanan inne i landet är både kurvig och backig. Med ökad vikt för ett tåg från i dag 1100 till 1600 ton kan kostnaden för godstrafiken minska med cirka 30 procent när en ny kustbana står färdig för både tyngre och längre tåg. Dessutom kan regional tågtrafik då inledas mellan kuststäderna Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå.

Byggstarten för första etappen på Norrbotniabanan beräknas till 2010. Men färdigställandet kan dröja ända till 2020 på grund av de många delbeslut som måste fattas.

Däremot är beslut fattat om upprustning och delvis nybyggnad av Haparandabanan österut från Luleå, vilken beräknas stå klar 2012. Den tidigare sträckningen mellan Boden och Haparanda byggdes för hundra år sedan och äri så dåligt skick att godståg endast kan köras i cirka 40 km i timmen. Järnvägslinjen saknar signalsystem och el, och ka därför endast trafikeras med diesellok. Kostnaden beräknas till 0,3 miljarder euro.

Haparanda prioriteras. En ny sträckning går från Kalix vid kusten via Karlsborgs massaoch pappersfabrik (ägare börsnoterade BILLERUD) till Haparanda. Där ska tågen kunna anpassastill ny spårvidd för att möjliggöra tågtrafik från Ryssland och Nordkalotten ned via Torneå till Haparanda.

Haparandabanan tillhör de pågående järnvägsprojekt som påskyndas för att öka sysselsättningen när lågkonjunkturen nu slår till överraskande hårt och snabbt. I södra Sverige tidigareläggs också flera projekt till åren 2009-2010, till exempelmellan Emma MERA RÄLS.

Efter att järnvägsnätet i Norrland byggts ut väntas godstransporterna påräls öka märkbart inom skogs-, stål- och gruvindustrin.

boda ned till hamnstaden Karlskrona i Blekinge, varifrån färjan går till Gdynia i Polen.

I den borgerliga regeringens förslag till riksdagen ingår en hel serie planer för järnvägsnätet: utredning om nya höghastighetståg ska vara klar sommaren 2009, flaskhalsar i storstäderna ges hög prioritet eftersom de ger effekt för järnvägsnätet i hela landet, 4 500 kilometer järnväg ska rensas från träd som riskerar att falla ned över spåren vid storm, medfinansiering från näringslive ska kunna ske vid nybyggnader samt ökad konkurrens på spåren för både person- och godstrafik.

Men framför allt står många fler nybyggnader av järnvägssträckor i tur.

Utgiven i Forum nr 2008-11

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."