Jätteprojekt - jätteresultat?
av Katarina Koivisto Forum 1990-18, sida 22, 22.11.1990
Taggar: Teman: miljöforskning
Ö
Text: Katarina Koivist eprojek jätteresultat? |
Silmu tar vid där Hapro slutade. För att kunna göra någonting åt utsläppen i vårt land måste vi först ha grundliga kunskaper om dem. Det handlar om miljöforskning i Finland.
augusti presenterade miljöministerie gigantrapporten Hapro, en rapport o försurningen i våra skogar. Det är en rapport som fått biologer och vetenskapsmän att sätta sig på tvären. Också om Hapro kartlägger försurning av sjöar och marker och kartlägger tillståndet i våra skogar, måste det mera till än en rapport för att hjälpa upp situationen anser de.
— Hapro-rapporten ger en för positiv bild av läget i våra skogar. säger professor Pekka Nuorteva vid institutionen för miljövård vid Helsingfors universitet. — Rapporten har överhuvudtaget inte tagit hänsyn till det faktum att de finländska skogarna växer i ett klimat där de tål betydligt mindre föroreningar än t ex de mellaneuropeiska skogarna.
Nuorteva får stöd av t ex Sköldvikröreltsen, som försöker motverka Nestes utsläpp från oljeraffineriet i Sköldvik. Borgå Ik. Det är bara att gå ut i skogen i närheten av Neste och se sig omkring, det behövs inga vetenskapliga bevis för att man skall se att skogen mår illa, hävdar rörelsen.
Bevis för att skogar, vatten och luft mår illa samlar alltså nu finländska vetenskapsmän och institutioner med hjälp av gigan 2 tiska forskningsprogram. I Hapro-projektet deltog över 200 vetenskapsmän och det kostade ca 50 miljoner mk.
I Silmu, det finska atmosfär- och klimatforskningsprojektet, kommer ca 150 forskare att delta, projektet spänner över flere år, fram till mitten av 90-talet, men forskaranslag för 21 miljoner har nu fördelats inför den mellanrapport som skall vara klar 1992.
Finland står själv för merparten av det svavelnedfall som faller i södra Finland. och nedfallet kunde minskas. hävdar Hapro. Redan nu är försurningen utbredd och den ökar allt mera. trots att svavelutsläppen redan minskat från nivån i mitten av 80-talet. Men skall den finska skogen klara de kritiska gränserna. måste både de egna och grannstaternas svavelutsläpp ytterligare ned de kommande tio åren.
Kvävenedfallet i Finland är inte så stort att det har blivit ett problem. Enligt Hapro skulle skogen fortfarande kunna binda kvävet i luften. Både svavel och kväve orsakar i ett första skede ökad tillväxt, de fungerar som gödningsämnen. Men det gödande stadiet är förbi och det skadliga stadiet nått, skriver rapporten.
Men skogen har inte alls lyckats binda kvävet tillräckligt bra, anser för sin del professor Nuorteva. Skogen blir i och med utsläppen allt känsligare för olika sorters angrepp från insekter, svampar, och också frost.
— Det är bra att Hapro får en uppföljning, utan en sådan kunde vi råka ut för tråkiga överraskningar, säger Nuorteva. — Ur en miljöbiologs synpunkt är Hapros resultat alarmerande, de borde väcka till allmän eftertanke. Silmu skall inte lika direkt koncentrera sig på konkreta försurningsfenomen i skogar och sjöar som Hap10, utan mera penetrera förändringar i atmosfären, undersöka klimatförändringar och också utöka det internationella samarbetet mellan finländska och utländska forskare på det området.
En stor del av Silmu-forskningen kommer att vara koncentrerad kring Helsingfors universitet. Men det internationella samarbetet är samtidigt också en av nyckelfrågorna, det behövs samarbete över gränserna för att komma tillrätta med hörn i Silmu — vattnets kretslopp mellan hav. jord och atmosfär påverkar stort både miljö och klimat.
Det internationella samarbetet nu välkomnas av Nuorteva. Han anser att man tidigare inte i tillräckligt hög grad tagit vara på forskningsresultat i andra länder. Man har nu här fört diskussioner som redan för tio år sedan fördes ute i Europa, hävdar Nuorteva. L 18/1990 FORUN