Jesuitiskt, men tvärtom

LEDARE 19. 6. 1974

Forum 11/74

Jesuitiskt, men tvärtom

RÄTTEN TILL MAT, kläder och bostad uppfattas alltmera som grundlagsenlig, och den rätten har presidenten nyligen förklarat vara hötad av inflationen.

HAR MAN ANALYSERAT ORSAKERNA, har man halva medicinen, sägs det. Alla analyser till trots låter inflationsmedicinerna emellertid vänta på sig Är den pågående världsinflationen en omyndighetsförklaring till den ekonomiska vetenskapen? Vad gör de ekonomiska teoretikerna med sina systembyggnader, hypoteser, modeller och styrmetoder? Alla- regeringar i alla länder tycks ha varit för korta i rocken i kampen mot inflationen.

Ekonomerna skyller på ”circumstances beyond our control”, omständigheter utanför deras kontroll. Det låter lite ihåligt, däri måste man ge presidenten rätt. Men bortförklaringarna är därför inte helt oriktiga.

TILL EN DEL beror svårigheterna på att inflationen borde stoppas på ett globalt plan. Dessvärre ännu i dag en orealistisk tanke. Till en annan del beror de på att lösningarna inte bara är ekonomiska utan i hög grad politiska. Och här blir det intressant.

PRESIDENTEN KONSTATERAR nämligen, att svårigheterna kan bero på systemet. Han säger att de socialistiska staterna lyckats bättre i kampen mot inflationen.

Det har spekulerats om hans tal ska tolkas så att vi bör vara färdiga att ompröva vår marknads/blandekonomi, därför att den inte tillåter tillräckligt omfattande statlig kontroll. Betyder ”grundlig omprövning” att vi ska vara färdiga att ge den på båten? En tolkning som kan leda till farliga slutsatser.

Att inflationen är ett reellt hot mot demokratin ville presidenten visa genom att referera ett påstående att av de 40 länder som under senaste årtionde hade en årlig inflation över 15 procent, endast två i dag har bibehållit sitt demokratiska samhällsskick. Det är ett samband som inte behöver vara entydigt.

Det går också att visa ett ovedersägligt statistiskt samband mellan exempelvis antalet cancersjuka och antalet hästar. Det finns flera cancersjuka ju färre hästarna är I ett land. En sådan tankebyggnad kallas i empirisk forskning skensamband. Gropen är lätt att falla i för vem som helst.

JESUITERNA PÅSTÅS HA SAGT, att ändamålen helgar medlen. I en demokrati är det ofta tvärtom: medlen kan helga ändamålen.

Man föredrar det västerländskt demokratisk sättet att nå målet även om det ibland är långsammare, slingrigare, mindre effektivt.

En sjuk ekonomi betyder inte att hela ”systemet” ska fördömas. Blandekonomin är ytterst flexibel,” ett system fyllt av pragmatiska lösningar och “framför allt ständigt öppet för kritik, Vi får hoppas att presidenten avsåg detta med sin uppmaning till omprövning. O

Kunskaper man inte klarar sig utan

Man torde kunna gå ganska helskinnad genom livet utan att ha läst ett enda ord exempelvis kyrkohistoria. :

Men kan man göra det utan att veta något om ekonomi?

Den mini-enkät som Forum gör i detta nummer med nägra av vårens studenter har naturligtvis inte en tillstymmelse till allmängiltighet. Men frågan kan ställas: borde de ha fått sin vita mössa först efter effektivare undervisning i ekonomi?

Kan de öppna en tidning eller lyssna på nyheter utan att stöta på ord som budget, inflation, skatter, ekonomi? Kan de arbeta, lyfta lön, göra skattedeklaration, ta upp lån, betala hyror och räntor, göra kalkyler om det lönar sig/inte lönar sig att skaffa bil; med andra ord, leva i ett” samhälle av vår typ, utan ekonomiska förkunskaper?

Det går kanske. Med improvisationer och dyra misstag. Ett tillräckligt mått ekonomisk grundskolning borde dock ges alla medborgare. Ett memento. till grundskolplanerarna. Oo 5