Jorma Reini och de tekniska funktionärerna

Taggar: Personer: Jorma Reini

FORUM 10 : 75

Så ser de på saken:

JORMA REINI och de tekniska funktionärerna

Runt förhandlingsbordet under de kollektiva avtalsförhandlingarna återkommer nästan alltid samma ansikten år efter år. Nu har med kort mellanrum två nya gjort entre. Pekka Oivio som ordförande för Finlands Fackförbunds Centralorganisation, FFC, och Jorma Reini, ny ordförande för Finlands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, FTFC. Det är personer som sällan hinne samla sig till en mera omfattande intervju under den hetsig tid då avtalsförhandlingarna pågår.

Nu, då relativt lugn råder på arbetsmarknaden, har FORUM haft en pratstund med dem båda.

Här presenteras vicehäradshövding Jorma Reini, 32.

I nästa nummer är Pekka Oivio i turen. =

F: — NI övertar rodret i ett centralförbund som vuxit mycket snabbt. Har FTFC växtvärk?

R: — Det måste man väl nästan säga. Den lavinartade tillväxten börjad i slutet av 1971 då mejeriförbundet anslöt sig, genast åtföljt av faktorsförbundet, sedan av de statliga och kommunala tekniska funktionärerna och därpå av byggmästarna, allt inom några månader. Sånt känns i organisationen! De nya medlemmarna saknade dessutom gamla kontakter med arbetsgivarsidan. De måste skapas. Ibland gick det smärtfritt, runt ett förhandlingsbord. Iblan mindre bra. För de statliga och kommunalanställdas del ledde det till en strejk inom den offentliga sektorn våren 1973, liksom nu för datafolkets SEAL denna vår.

3 I

F: — SEAL-strejken har varit rätt svårtolkad. Vad beror rörigheten på? t

R: — Datafolket har varit frustrerat. För tio år sedan hade de ett välbetalt framtidsyrke. Idag har de ökat i antal och lönerna har blivit efter, med frustrationer och uppdämningar som följd. Då de började köra sina lönefrågor kunde TOC (tjänstemännen) där

Jorma Reinl, tidigare generalsekreterare I FTFC och Teknisten Liitto. Nyvald ordförande för FTFC.

10

FORUM 10 : 75

FORUM 10 - 75

FTFCs politiska utspel: Nyval i höst ock ett finger med i statsbudgete datafolket ännu för tre år sedan var organiserade, inte backa upp dem, För två år sedan grundades därför ett nytt förbund SEAL, som ett år senare godkändes som medlem av FTFC. Vi funderade på saken nästan ett år. Godkännandet förutsatte hos oss en omvärdering och liberalisering av begreppet ”teknisk funktionär”. Avgörandet föll på basen av vad vi väntade av den framtida utvecklingen. Vi tror att adb-tekniken om tio år kommer att vara utbredd på ett helt annat sätt än i dag.

— Majoriteten som stod bakom SEAL hade alltså ingen avtalsrätt, utan den höll TOCs minoritet fortfarande. Någon annan möjlighet än strejk fanns int i denna situation.

F: — Teknisten liitto har varit ett helt dominerande förbund inom FTFC. Har dess betydelse nu minskat, då det kommit till så många nya förbund?

R: — Jag skulle säga tvärtom. Teknisten liittos betydelse som förbund har hela tiden vuxit. Det är fortfarande det stora förbundet, och representerar över hälften av centralförbundets medlemskår. Men tillväxten har balanserat centralförbundet bättre. Tidigare stod det på ett ben, Nu går det framåt på två.

F: — FTFC har ett gammalt svenskt medlemsförbund, STAF. De hör till grundarna av centralförbundet. I senaste val blev de dock helt utan styrelseplats.

R: — Denhär frågan sysselsatte förbundsmötet i rätt hög grad, som naturligt är, när en av grundarna första gången ställs utanför styrelsen. Men verksamheten grundar sig benhårt på” representativ demokrati, och i det växande centralförbundet var STAFs medlemsantal inte längre tillräckligt för att berättiga till en plats.

F: — Men faktorförbundet, som är mindre än STAF, fick ändå en plats i styrelsen. Enligt stadgarna bör j styrelseplatserna ges enligt storleksordning.

R: — Ja, saken var inte så helt enkel. Faktorförbundets medlemsantal förutsatten inte heller en styrelseplats. Teknisten liitto förklarade sig dock slutligen efter långa diskussioner oc i viss mån efter påtryckningar från de övriga förbundens sida vara villig att avstå från en av sina styrelseplatser, men framförde i det sammanhanget som sin åsikt att det vore viktigt att den grafiska branschen då blev representerad (medan STAF redan har sina branscher representerade i styrelsen). Sålunda lät man bransch gå före språk.

— Å andra sidan tryggades de svenskspråkigas medverkan bla i nordiska och internationella sammanhang genom specialarrangemang. STAFs representant valdes bla in i internationella utskottet och fick härigenom en ständig plats i NAUs (Nordiska Arbetsledareunionen) styrelse.

F: — FTFCs nya principprogram godkändes också vid det senaste förbundsmötet. Ni sade att det utgör basen för en ny funktlonsram. Hurudan blir den?

R: — Tidigare baserade sig vår verksamhet på principbeslut som fattades av styrelsen. Några allmänna principer i skrift har inte existerat. Styrelsen har, om inte direkt improviserat, så i alla fall drivit verksamheten bara enligt vissa tänkta linjer.

F: — Med andra ord en ganska centraliserad styrning?

R: — Javisst, och ganska så i strid med demokratiska tankegångar. Principprogrammet innebär att linjedragningen inte längre ligger i några få händer, utan att hela fältet känner till förbundets linje.

— Det här programmet har ynglat av sig, För tillfället utarbetas ett tiotal delprogram. För löne-, bostads-, skolnings- och socialpolitik, för företags demokrati, finanspolitik, jordbruks-, inkomst- och konsumentpolitik osv.

F: — I principprogrammet berör man också andra krävande frågor, såsom miljöskydd och slöserlet med naturtillgångar. Det här är frågor som hänger nära ihop med frågan om den ekonomiska tillväxten. Skall vi dämpa den?

R: — Nog torde vi i Finland ännu ha möjligheter att öka produktiviteten, också om kanske inte i lika hetsig takt som hittills, Och utan att bygga vårt välstånd på utländska billiga råvaror och leva över våra tillgångar.

— Man borde söka områden där man kan spara kraftigare än hittills, t ex inom statshushållningen. Socialpolitiken har sannolikt byggts ut alltför snabbt.

F: — Är då löntagarna inom FTFC beredda att vid minskad tillväxttakt pruta av på en snabb lönetillväxt, om produktiviteten blir långsammare?

R: — Jag tror nog att det ännu kan överföras pengar till löntagarsidan. Om vi börjar bromsa löneutvecklingen hos oss alltför mycket, så börjar folk titta på grannländerna med andra ögon. Utflyttning har vi inte råd med.

F: — FTFC och TOC gjorde nyligen ett nytt avtal om arbetarskydd. FFC sade däremot upp sitt avtal. Hur kommer det sig?

R: — Så gick det verkligen. Men egentligen gäller det två skilda avtal. FTFC hade varit med om ett trepartsavtal med FFC och AFC, om arbetarskyddet på produktionssidan. Det var det avtalet: som uppsades av FFC och hos oss på fältet lämnade våra tekniker på produktionssidan helt utan avtal. Enligt den nya lgstiftningen skall arbetarskyddet täcka hela industrin och den khickan håller vi på med att fylla.

— På skontorssidan saknade man dock helt avtal för arbetarskydd, och avtalet mellan oss och TOC är avsett att täcka just detta område.

F: — Vilka nya frågor tror Ni kan dyka upp I arbetsmarknadsförhandlingarna på tio års sikt?

R: — Det viktiga kommer nog att förbli pengarna — lönen. Men sedan som första fråga säkert företagsdemokratin och faktorer som inverkar på det mänskliga psyket.

— Under detta decennium händer dock knappast något avgörande på dessa fronter, Det måste först bli generationsskifte och en ny insikt framför allt på arbetsgivarsidan. Dethär blir 80-talets frågor.

F: — Det finns ett färdigt betänkande om företagsdemokrati. Av någon anledning har det inte lett till något lagförslag.

R: — Det är svårt att säga vad betänkandets egentliga linje är. Alla har sina åsikter, arbetsgivarna, Liinamaa, löntagarna som helhet och i olika grupperingar, Men — oberoende av vilken linje man besluter följa, så vore det ändå ett steg framåt.

T [ved [5] m > rr

Privatanställda Byggmästar så & 35 23 oc

HX ZE vh TE cE Do ET Ox SE [CRS

Metsäalan Teknisten

Oo 2 = I c v Hu > T 2 TD 2.500 4.450 180 2.500

F: — Har FTFC politiserats under senaste tid?

R: — Åtminstone har centralförbundet skapat sin egen politik! Och med stöd av principprogrammet har FTFC nog effektiverat sina kontakter med partierna liksom med hela samhället.

I ingen händelse kan vi dock binda oss vid något enskilt parti.

F: — Det var inte riktigt det jag menade. Utan om partipolitiken i FTFCs interna verksamhet börjat spela en större roll. Som tex inom FFC.

R: — Konstellationen i FFC är en annan, Nomineringen av kandidater inom fackcentralen sker t ex helt partipolitiskt. Hos oss sker den inom de enskilda medlemsförbunden och deras valförbund och inte med partipolitiska förtecken. Det är en central skillnad.

F: — Ett aktuellt politiskt ställningstagande från er sida var att regeringsskifte och nyval ganska snart vore

FTFC

Finlands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbun + o T cc 3 2 2 :S 2 o 2 hå TT 2 [2 2 o å 2 «

T € Cd il

Suomen Konepäällystöliitto Teknisten Liitt c [= - o =E a = ku = X o c Xx 2 «0 Ö (TN Fr v 3 d E c o ö 3 > [1g Lf 1.900 4.000 2.200 45.00 till fördel för nästa års arbetsmarknadsförhandlingar.

R: — Ja, ordinarie riksdagsval råkar infalla vid en mycket olycklig tidpunkt ur avtalsförhandlingssynvinkel. En del av valkampanjen kommer att föras ute på arbetsmarknaden och det blir rena auktionen. En ny regering i höst skulle. hinna förbereda marken bättre inför nästa års förhandlingar.

F: — Såmarbetet mellan den nuvarande regeringen och arbetsmarknadsorganisationerha har i allmänhet fått gott vitsord. Finns det ändå önskemål om förbättring i det här avseendet?

R: — Ja, framför allt att organisationerna på arbetsmarknaden skulle kontaktas i god tid när statsbudgetförslaget skall utarbetas. Nu hänvisar man till budgetsekretessen. Men inte skvallrar organisationerna bredvid mun. Och det vore viktigt att lägga grunden till avtalsförhandlingarna redan här. över 80.000 medlemmar i april 197 o E 5 n e E Dn 3 EE cc e Xx d c

Kuntien Teknilliste . Keskusliitt cc o 2 2 = Xx Ö F c 2 = CC o 2 EE v 3 X [7] CH vx

Rakennusinsinööriliitt = 2 e = £ Oo 2 2 > 2 ö X >

Yksityistoimialoje 900 3.600 4.500 9.500