Nya tekniska lösningar tillämpas i metrobygget
av S J Forum 1975-10, sida 43-44, 28.05.1975
FORUM 10 : 75
De tre turerna i världshandelns långdans
Det tre dagar långa ministermötet i Tokyo hösten 1973 slutade i en rad ståtliga önskemål om att en ny GATT-rond skulle leda till en ytterligare frigörelse av den internationella handeln, att de återstående tullarna skulle sänkas, att de tekniska handelshindren skulle avlägsnas och att allt det här slutligen skulle öka välståndet i alla världens länder.
Sedan hände ingenting synligt på: 18 månader.
Man väntade på att de amerikanska förhandlarna skull få fullmakter av kongressen.
Arbetsgruppern yÖ I februari i år möttes sedan de 90 GATT-länderna i Geneve, där man tillsatte fyra arbetsgrupper för att ytterligare reda ut vad frågan egentligen gällde och vad man på olika håll menade med framsteg i GATT-ronden.
I minnet hade man den S50-procentiga (på sina håll) tullsänkningen på industrivaror uppnådd under den föregående GATT-ronden, den så kallade Kennedyronden ett antal år tidigare. Bara för att någon inte skall tro att GATT-förhandlingarna då var eller nu blir en enkel match må här påminnas om att det hela höll på att sluta synnerligen illa för de nordiska länderna, och för skogsproducerande Finland i synnerhet: inte förrän de nordiska länderna tillsammans bildade ett förhandlingsblock lät de amerikanska och centraleuropeiska länderna sina förhandlare gå med på resonliga villkor.
Ingen väntar att de fyra arbetsgrupperna som Geneve-mötet i februari tillsatte, skall bli färdiga med sitt arbete förrän tidigast i mitten av år 1976, Det skulle i så fall falla samman med de första väntade signalerna på en uppgång av konjunkturerna i en rad viktiga industrioch handelsländer.
De tre alternativen nästan som villkor
Västtyske förbundskanslern Helmuth Schmidt — en framstående ekonomist själv — skrev i Foreign Affair redan i fjol om en ganska litet uppmärksammad ‘men viktig meningsskiljaktighet mellan EG och Förenta staterna samt mellan de olika länderna inom EG. Tvisten gäller hur man kunde kombinera de multilaterala handelsförhandlingarna som började i Tokyo och den värtade internationella valutareformen. Frankrike krävde från början, skriver Helmuth Schmidt, att den nya GATTronden skulle få vänta tills man på nytt etablerat fasta valutakurser. De övriga EG-länderna å sin sida krävde att man skulle gå in för åtgärder som skulle liberalisera världshandeln och samtidigt sträva till en stabil valutasituation. USA för sin del syntes vara färdig att stöda det senare alternativet endast på villkor att det väntade nya valutasystemet också skulle medföra ändringar i den kommersiella politik de olika länderna förde.
Inflationen rullar
Så ordnades alltså Tokyo-konferensen, men ingen väntade sig några märkbara resultat innan man löst den nästan akademiska tvisten om tågordningen. Nu ser det dessutom ut som om det ingenting skulle bli av valutareformen så länge inflationen rullar vidare i otakt i alla de länder som har ett starkt förhandlingsläge.
Det råder väl numera en allmän uppfattning, att den nuvarande inflationsvågen inte enbart är ett resultat av att oljepriset fyrdubblats på en kort tid. Den allmänna prisnivån på råvaror började stiga kraftigt redan ett par år innan oljekrisen startade, och det var den som satte inflationsvågen i rullning. Naturligtvis gav oljekrisen sedan fart åt den internationella inflationen, men man kan också se saken så, att det var den internationella inflationen söm till en del orsakade oljekrisen.
Oljepriset
Sedan har oljeprisen stadgat sig, men många varnar för att de inte kommer att sjunka i någon nämnvärd grad. Åtminstone inte förrän den internationella inflationen stännat av.
Den här tankegången baserar sig på det faktum att de oljeproducerande länderna med förgrymmelse såg hur inflationen åt upp deras oljeinkomster, medan inflationen bara gynnade de stora internationella oljebolagen och hur de oljekonsumerande ländernas regeringar uppbar allt större skatter på oljeimporten. De största oljeproducenterna inom OPEC har en liten befolkning, och kan därför med lätthet hålla priset på den nuvarande nivån genom att inskränka produktionen.
De övriga råvarornas priser har tom sjunkit, men man skall inte för den skull tro. att kurvan kommer att vända nedåt för gott.
Värre här hemma
Ohefdirektör Mauno Koivisto sade i sitt anförande inför Industriidkarnas Förbunds 30-årsmöte nyligen, att det tvärtom är ganska troligt, att råvarupriserna kommer att stiga på nytt så fort en märkbar förbättring av den ekonomiska aktiviteten i industriländerria inträder. Koivisto konstaterade, att Finland egentligen hittills klarat sig rätt så bra, men tillade varnande att våra hittillsvarande svårigheter är ingenting jämfört med de svårigheter vi har att vänta.
Men för att ännu återgå till valutareformen, stod det redan vid Nairobimötet före oljekrisen klart, att det gamla Bretton Woods-systemet inte skulle gå att lappa ihop. Man måste med andra ord gemensamt avgöra om systemet med fasta växelkurser sist och slutligen är så önskvärt, om inte de rörliga växelkursernas av valutorna ändå kan utgöra et mer lockande alternativ. :
Fasta eller rörliga?
Svensken Johan Myhrman skriver i Veckans Affärer, att den ekonomiska Vänd!
OY FINLAYSON AB
BALANSRÄKNING 31. 12. 1974
Aktiva Passiva . Finansieringstillgångar Främmande kapital Kassa och banktillgodoha- Kortfristigt Vanden sosssesreer er 1.105.712,54 LeverantörFörsäljningsfordringar 73.551.900,94 skulder .. 45.481.494,87 Lånefordringar ….. 2.018.033,29 LeverantörFörskottsbetalningar . 667.806,65 skulder imResultatregleringar … 4.001.403,— portkredit. 58.160.058,47 Övriga finansieringstillgångar 3.700.839,13 85.045.695,55 jar regleringar … 19.043.714,24 FinansieOmsättningstillgångar ringsMaterial och förnödenheter . — 35.094.616,43 växlar … 54.269.020,— Hel- och halvfabrikat… 123.607.277,57 or tiga vriga omsättningstillgångar , 291.580,— 158.993.474,— skulder — 19.757.801,44 196.712.089,02 | Långfristigt Lån av penAnläggningstillgångar och övriga ningsinrättutgifter med lång verkningstid ningar 12.567.696,— Jord- och vattenområden .. 88.294.913,67 PensionsByggnader och konstruktio- ån ..see+ 39.299.405,31 Ber snaran seerena ene 41.754.593,50 änplistiga Meier ec och inv fr ef skulder + -4.370.239,07 — —56.237.340,38 = 252.949.429,40 Immateriella rättigheter … 61.090,75 173.362.837,41 = Reserveringar ……ss.sese> > 2.404.002,94 — Eget kapital Aktiekapital ….cssssse » 63.360.000,— - Övrigt eget kapital …… 98.583.634,30 Övriga långfristiga placeringar 3.831.115,55 Räkenskapsperiodens vinst . 3.936.055,87 165.879.690,1 me PI23.02A
Räkenskapsperiodens vinst ..
mk — 421233.122,51
Ställda panter ……….s..e 12.603.717,06 — Inteckningar till säkerhet fö lån sossssssssseirs er es oe 24.759.865, ‘Ansvatsförbindelser . . 8.923.578,46 varav solidariska 5.284.873,04 Skr sosserrer era 1.000.000,— US$ ooosoosaos 146.341,47
Växelförbindelser 11.187.126,56
Ansvar för pensionsförpl
SÖ meeseese raser rer rer åns ed 9.508.407,—
Pensionsstiftelsernas ansvarig hetsunderskott ….ssesess » 11.470.911,99
RESULTATRÄKNING 1.1. 1974—31. 12. 1974
Försäljningsintäkter …….« 402.550.506,45 — Avskrivningar
Försäljningens korrektivposter — 27.119.754,27 Byggnader ..sssssesessra 2.337.718,—
Omsättning ……sseeeserrr 375.430.752,18 Maskiner och inventarier .. 15.030.225,—
Rörliga kostnader Övriga utgifter med lång Material och förnödenheter 255.772.947,97 verkningstid ………«s–> 7.293,— — 17.375.236— Löner c<ssssosssosessrore 63.445.813,12 Rörelsevinst =. ……sssersre 10.976.110,78 Övriga rörliga kostnader .. 39.096.572,44 Övriga intäkter och kostnader Förändring i lager - — 92.924.304,20 —265.391.029,33 Bäntelntäkter sresesserr ra FIS Ta a ividendintäkter .. 14320,
Försäljningsbidrag «…s:.e+- 110.039.722,85 Övriga intäkter … 7.993.431,96 LÖNer osseesererrsrrerrd 34.183.861,84 Övriga kostnader — 451979 + 8.665.910,66 Hyror sosicsseoserses 917.498,35 19,642.021,44 Övriga fasta kostnader . 46.587.015,88 — 81.688.376,07 Qkning av reserveringar era — 43 007233 i 1 äntekostnader ….ossse=e> — a RN
Driftsbidrag ……scsses0rs 28.351.346,78 Direkta skatter oo l lll I ”1940.575 8 3.936.055,8 historien talar för rörliga valutakurser. Han relaterar först den inneboende önskan att ha stabilare relationer till omvärlden, att kunna förutsäga villkoren för internationell handel med relativt stor säkerhet.
— Ett andra skäl att förvänta en återgång till fasta kurser är att ett system med rörliga kurser under relativt lugna förhållanden kommer att leda till gans ka stabila växelkurser. Steget till fasta kurser ser då frestande litet ut, vilket emellertid är fel, eftersom stabiliteten i den faktiska kursutvecklingen beror på stabiliserande privat valutaspekulation.
Östhandel?
Sen återstår bara att understryka, at det amerikanska villkoret för världshandels ytterligare liberalisering ‘är ”fungerande” valutasystem, inte fasta kurser. Detta vill däremot fransmännen ha, och de har visat sig kunna vara ihärdiga förr.
Den nya aspekten i det hela kunde vara östhandeln, som den sovjetiska utrikeshandelsministern Patolitjev nyligen förklarade i en artikel. (R E)