Jorvas Partners tar upp kampen där Ericsson slutade

av Bo Ingves Forum 1990-04, sida 14-15, 08.03.1990

Jorvas Parliners tar upp kampen där Ericsson slutade

Text: Bo Ingves

Vid årsskiftet bolagiserades L M Ericssons produktion i Finland. Produktionen av Ericssons telefoner och centraler fortsätter i summa utrymmen under namnet Jorvas Partners och med den gamla fabriksledningen som ägare. Ericssons övriga verksamhet fortsätter so förut.

et har blivit ganska vanligt att den D::: fabriksledningen köper verk samheten av sina forna arbetsgivare genom MBO, Management Buy-Out, Och tur är väl det, eftersom det innebär att verksamheten fortsätter på ett smidigt sätt.

Bakgrunden till Oy L M Ericsson Ab:s försäljning av sin produktionssida är att koncernen, som har 60 000 anställda runt om i världen, enligt sin 90-talsstrategi kon 1 centrerar tillverkningen till betydligt större enheter än vad det fanns möjlighet till i Finland.

Traditionerna förpliktar

Detta kunde alltså ha talat för mera drastiska förändringar gällande produktionen i Finland. Men eftersom L M Ericsson har fungerat över 100 år i Finland och hos sina kunder byggt upp en image av något bestående, kändes det rätt att kunna säkra kontinuiteten. Så när fabrikschefen Stefan Winquist och produktionschefen Roland Guillou i fjol höstas gav ett anbud på övertagandet av verksamheten slog Ericsson fast.

I avtalet ingår att produktionen för Ericsson fortsätter på basen av ett långtidskontrakt. För att trygga sin position gick Ericsson också med i företaget med en andel på 20 procent. Resterande 80 procent delades i lika delar mellan Winquist och Guillou. Enligt avtalet får det nybildade företaget Oy Jorvas Partners Ab under åtminstone 7 års tid hyra de nuvarande utrymmena i Jorvas-fabriken. Sammanlagt gör det ca 10 000 m”. Den budgeterade omsättningen för i år är 80 miljoner mark. Personalen uppgår till drygt 220 personer.

Telefonerna är tillsvidare Jorvas Partners viktigaste produktgrupp, konstaterar VD Stefan Winquist.

Produktionen av L M Ericssons telefoner och centraler fortsätter i samma utrymmen som förut i Jorvas efter bolagiseringen vid årsskiftet.

USER

Ericsson fortsätter i Jorvas med den verksamhet som det finska dotterbolaget har varit speciellt duktigt på, nämligen utveckling av mjukvaran för Ericssons NMT-syvstem runt om i världen.

Underleverantör och medarbetare

Affärsidén för Jorvas Partners är att på underleverantörsbasis tillverka elektronik åt andra företag.

— På det sättet kan våra huvudmän koncentrera sig på för dem strategiskt viktiga verksamheter. En viktig grundsten för vår verksamhet är givetvis avtalet med Ericsson, som för de närmaste åren garanterar oss en stor orderstock, säger WinQuist.

Han motiverar sin och Guillous satsning med att det moderna samhället kräver specialisering i allt högre grad. Därför finns en uppenbar marknad för kunniga underleverantörer.

— Det är ju onödigt att företag ödar krafter och pengar på sådan tillverkning som någon annan kan sköta effektivare och billigare, understryker Winquist.

Att det finns grund för dessa tankar visas av att de flesta av de stora finska elektronikföretagen redan är JP:s kunder. För Verksamheten är uppbyggd kring produkfionsgrupper som tillverkar produkten från början till slut.

Jorvas Partners står och faller på adbkunnandet, som möjliggör en kontinuerlig produktion av korta, kundanpassade serier.

4/1990 FRUN

EES

För testning av produkterna krävs investeringar i avancerad apparatur.

klaringen till den snabba frammarschen är att Ericssons produktionssida redan tidigare fungerade som underleverantör åt en del av dessa bolag.

— Ett faktum är att vi har fått god tid på oss att träna. Redan för tre år sedan avskiljde Ericsson en del av produktionen för externa kunder för att se hur bra man kunde fungera utanför koncernen. Därför var flera kanaler klara redan då vi tog över, berättar Winquist.

Kompanjonskap med kunderna

Men namnet Jorvas Partners. Betyder det kompanjoner lokaliserade i Jorvas — Den tolkningen är ett problem som vi nog har stött på, medger Winquist. Men avsikten med namnet är att poängtera att vi strävar till ett aktivt samarbete, partnership, med kunderna. Detta till skillnad från att kontakten med kunden inskränker sig till enbart stödtillverkning då den egna kapaciteten inte räcker till.

Egentligen märktes årsskiftet mycket lite inom fabriken. Ett par mindre affärsområden som inte passade in i JP:s struktur bolagiserades i sin tur. Men eftersom även dessa nybildade företag fortsatte verksamheten inom samma väggar, innebar omstruktureringen i praktiken ingen större skillnad för de anställda.

— Givetvis var personalfrågan en osäkerhetsfaktor, men som tur gick allt bra. Ett problem var t ex att en del av personalen bor i Ericssons tjänstebostäder. Men här gick koncernen till mötes så att hyresförhållandena inte sägs upp så länge de nuvarande invånarna bor kvar, berättar Winquist.

— Slutresultatet är i alla fall att det nu inom samma väggar fungerar fyra företag i stället för ett enda. Och jag vill understryka att ingen fick sparken vid ägarskiftena, säger Winquist.

Telefoner ännu viktigast

Den största produktgruppen är tillsvidare telefoner för den finska marknaden. Andra produkter är AXE-telefoncentraler, kraft- och medicinsk elektronik samt PCmoduler.

Nämnas kan att JP har gått in för freonfri lödning i sin lödlinje. Freon används a fortsättning på sid 27

FÖRUN, 4/1990

Kunskap… Kiv fortsättning från sid att anställningssituationen bör utnyttjas för utgallring av framtida problem. Sökandes anställningshistoria bör ägnas uppmärksamhet, likaså exempelvis långa vistelser utomlands. I ett litet land som Finland är det vanligen möjligt att via gemensamma bekanta eller bekantas bekanta kolla in om kandidaten är fågel eller fisk. Sedan finns det ju klassiska säkerhetskriterier, t ex familj och flera barn tolkas allmänt som höga säkerhetspoäng. Men hur människorna i organisationen beter sig sammanhänger också med det allmänna klimatet i organisationen. Anställda som har hög arbetsmotivation, får positiv feedback och trivs i organisationen är svårare att engagera i verksamhet riktad mot denna organisation än om andan är negativ och inte initierar vi-tänkande. Att bygga upp god anda i företaget eller inrättningen är en satsning också på säkerhet.

Skulle det värsta ändå inträffa, och ett dataläckage eller en illegal kunskapsöverföring ske med benäget bistånd av en av de egna, är det viktigt att minimera skadorna så gott det går — En bra princip vid uppsägningar är — om vederbörande är en person i sk ansvarsfull ställning — att avskedet blir omedelbart och att den uppsagda under uppsikt av sin egen chef samlar ihop sina tillhörigheter utan dröjsmål och överlämnar nycklar, elektroniska accesskort och liknande. Frestelsen finns att medföra informationsmaterial som kan gagna konkurtenter och andra intressenter.

Kunskap för miljoner — — för vem som helst?

VD Kivi betonar att en hög säkerhetsnivå och utvecklade säkerhetssystem med nödvändighet betyder en viss grad av friktion i den dagliga verksamheten. Ofta är iakttagande av föreskrifter och praxiser tidsödande och besvärliga. Att motivera personalen till dessa extraansträngningar kräver också en del finess i behandlingen av dessa känsliga frågor. Första steget mot bättre säkerhet är öppen och seriös diskussion om dem inom organisationen. LJ

Kunskap…

Kajander…

fortsättning från sid 1 sultorgan med råd om datasäkerhet mm.

Datacentralen, med sju anställda i Helsingfors och två vid Vasa-enheten. är Hankens servicepunkt gällande hela spektret ADB-frågor — anskaffningar, konsultationer, programfrågor, systemunderhåll, externa kontakter som till databaser etc. Centralen skall i ADB-frågor stöda undervisningen, forskningen och administrationen vid skolan, och även bistå forskarna vid databehandling av deras forskningsmaterial. Centralens direktör skall övervaka att gällande instruktioner, regler och stadganden iakttas, och övervaka utlämnandet av uppgifter ur register underställda sekretessbestämmelser. Datacentralen ansvarar självfallet också för att uppgifterna i registren skyddas tekniskt.

Centraldatorn, mikrodatorn med personregistret, nätverksservern etc täcks av ett säkerhetssystem som inriktas på fysisk och logisk säkerhet — Riskerna kan uppdelas i tre kategorier: risker i omgivningen, risker I systemet och den s k mänskliga faktorn. Den fvsiska kontrollen handlar rätt långt om låsnings- och passagekontrollsystem. Den logiska säkerheten inkluderar delfaktorer som administrativ kontroll, bl a regler för hur informationen skall behandlas, systemkontroll där flera tekniska möjligheter står till buds, bl a olika hierarkinivåer gällande access, lösenord, access till behandling av data, avstängda filer. Standardprocedurer är givetvis dubbelarkivering, säkerhetskopiering och andra åtgärder som syftar till att värna och skydda utfört arbete. För centraldatorn gäller också användar- och kontosystem och möjlighet att oavlåtligt inregistrera vem som är inloggad i vilka filer — vi kan när som helst konstatera: ”Nu är användare N.N. inne i studentregistret”. En uppgift som N.N. i så fall inte hittar där är information om underkända tenter… Men de ”positiva” prestationerna finns alltså i datorn. Ryktet berättar att man vid de tekniska högskolorna har varit tveksam att registrera in studieprestationerna, för att de bland studenterna har så många begåvade hackers!

Jan Kajander säger sig inte känna till några fall av databrott vid Hankens datacentral. Kunskapsstölderna vid högskolan är mer av det modesta slaget, och av den art alla högskolor har att dras med: böcker, dokument och rapporter försvinner från biblioteket. Det är mer en ekonomisk än strategisk fråga.

Mittemot Hanken, på andra sidan Arkadiagatan, finns finska kollegan Helsingin Kauppakorkeakoulu, med drygt dubbel studentvolym men samma operativa problem.

— Vi — handelshögskolornas dataenheter — har kollegialt utbyte av erfarenheter och skolornas nätverksutveckling går hand i hand, säger Kajander. — Hanken har tillgång till finska skolans tidskriftsdatabas för en avgift, givetvis. Vi diskuterar gemensamt också ny teknik på området. 15