Kabel-TV går starkt framåt
av Christer Ekebom Forum 1983-19, sida 26-27, 30.11.1983
poetvF RUN
Av Christer Ekebom
Kabel-TV går starkt framåt
EH I dagens läge kan man inte säga att ett kabelnät skulle erbjuda direkt avgörande fördelar framom de normala antennsystemen, utom i de fall då mottagringsförhållandena för exempelvis ett bosättningsområde är svåra. Men inom en nära framtid börjar det finnas en del intressanta TV-satelliter i den geosynkrona banan ovanför ekvatorn och signalerna från dessa satelliter är svåra att ta emot. Redan en mycket enkel mottagarutrustning för satellitsignaler kostar idag över tiotusen mark om man inte klarar av att bygga den själv… Finland ligger tyvärr geografiskt ganska ofördelaktigt vilket betyder att vi här måste använda relativt god mottagarutrustning med stora parabolantenner för att kunna erhålla en njutbar signal från dessa satelliter. Med tanke på att en parabolantenn med en diameter på några meter kostar flera hundratusen mark så är det helt klart att detta inte är någon varmans egendom. Här kan man emellertid dra nytta av ett kabel-TV-nät. Kabel-TVbolaget skaffar utrustningen och distribuerar = satellitprogrammen till de anslutna hushållen. Kostnaderna per hushåll blir då fullt överkomliga. Vi behöver emellertid inte gå så långt som till dessa TV-satelliter, det räcker med att vi önskar ta emot grannlandets TV-program. De första kabel-TV-bolagen i Österbotten grundades just precis för att möjliggöra god mottagning av Sveriges TV. ”På köpet” fick man sedan ett lokalt distributionsnät för egna program. Det är som känt förbjudet att idka rundradio- eller TV-verksamhet utan statsrådets tillstånd om man distribuerar programmen via etern, men det finns ingen lag som förbjuder kabel-distribution. Just detta faktum ledde till grundandet av de första kabel- TVbolagen för drygt tio år sedan och trots att verksamheten redan pågått över tio år har vi fortfarande ingen lag som reglerar denna verksamhet.
26
Laglös verksamhe “Laglösheten” är både en god och en ond sak. Det onda i det hela är att de verksamma kabel-TV-bolagen känner sig osäkra, man vet inte exakt vad framtiden kommer att föra med sig och därför vågar man kanske inte satsa så friskt som man annars kanske skulle göra och denna försiktighet hämmar sig i sin tur genom mindre annonsintäkter bland annat. Den goda sidan är naturligtvis att man den dag lagen stiftas har vi en relativt lång praktisk erfarenhet av verksamheten och förhoppningsvis innebär detta att lagen utfårmas så att den är ändamålsenlig och praktiskt tillämpbar.
Det väsentliga i en kommande kabel-TV-lag är givetvis att det inom lagens ram ges de förutsättningar som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett meningsfullt och ändamålsenligt sätt och att lagen beaktar de speciella möjligheter som detta medium erbjuder. I offentligheten har man hittills mest diskuterat de restriktioner som lagen ska innehålla, men man får hoppas att den praktiska erfarenhet man under åren har fått av kabel-TV-verksamheten = ska leda till en lag som lägger huvudvikten vid verksamhetsförutsättningar och utnyttjandet av möjligheterna och inte vid restriktionerna, De restriktioner som lagen innehåller bör inriktas på att förhindra osund verksamhet och uppenbart missbruk.
Tvåvägssystem öppnar nya möjligheter
De moderna kabelnäten för radio- och TV-signaldistribution är utformade så att de möjliggör sk tvåvägskommunikation vilket innebär att signaler kan sändas i båda riktningarna samtidigt. I dag har denna möjlighet ingen större prak Kabeldistribution av TV-program ökar snabbt i popularitet. Det minsta ”kabelTV-systemet” är det i höghusen använda centralantennsystemet, men det som vi vanligen avser då vi talar om kabel-TV är givetvis ett kabelnät där centralen består av ett storantenn-system och vanligen också någon form av programproduktionsenhet. De kabelnät som endast distribuerar program som är mottagna via en antenn kallas vanligen storantennsystem. De egentliga kabel-TV- systemen distribuerar normalt också egna program, dvs. program som inte kan ses av andra än dem som är anslutna till kabelnätet.
Parabolantennen är den stora stlötestenen vid stellitmottagning. I Finland kommer vi inte att klara oss med några små tallrikar utan det behövs rejäla don som den på bilden, Och priset är därefter .. Om vi inte får Nordsat förstås.
I princip kan vilken modem TV-mottagare som helst utnyttjas för satellitmottagning. Det behövs “bara” en antenn och i anslutning till den en omvandlare och en dekoder från vilken signalen förs som UHF-signal til TV-mottagaren. Satellitsändningarna sänds på mikrovågsomrädet.
Den finländska elektronikindustrin har kommit längt då det gäller mottagning av satellitprogram. Här en satellitmottagare från Salora.
tiskt betydelse och idag är kanske den mest sannolika användningen av denna möjlighet någon form av program beställning dvs mottagaren ger en impuls då den önskar ta emot ett visst program varefter en annan impuls ”öppnar” kanalen för mottagaren. Samtidigt taxeras mottagarens titartid och så småningom erhåller mottagaren en faktura vars summa är avgiften för tittartiden.
I framtiden då hemdatorerna börjar vara allmänna kan ran räkna med att detta tvåvägsnät får en ökad betydelse i och med att man via nätet kan få kontakt med allmänna register och exempelvis banker o d. Kabel-TV-nätet övergår då från att ha varit ett programdistributionsnät till att vara ett kommunikationsnät som är jämförbart med det nuvarande telefonnätet, men med utökade möjligheter.
Det är intressant att notera att bland andra Esbo stad har visat ett stort intresse för detta moderna - kommunikationsnät och staden verkar vara beredd att på kommunal bas grunda och driva ett kabel-TV-nät just för att i framtiden kunna utnyttja de möjligheter detta nät kan erbjuda och dessutom kunna garantera att alla stadens invånare kan anslutas. Oo
Satelliterna kommer
H Det talas idag mycket om de kommande satellitprogrammen från centraleuropa. På ett antal orter i Finland, bland annat i Helsingfors, kan man redan idag se engelska satellitprogram via kabel-TV. Det är fråga om det brittiska TVbolaget Satellite Television som distribuerar sina program via OTS, en europeisk testsatellit. Hur populära dessa satellitprogram är bland de finländska kabel-TV-tittarna är omöjligt att säga idag, men de som klarar av det engelska språket har säkert funnit er och annan godbit i dessa satellitprogram. Programmen textas ju inte på finska eller svenska. Troligen är språket en hämmande faktor ätminstone i vårt länd. Det stora flertalet av dem som talar och förstår ett främmande språk, behärskar just engelskan och därför kan man säkert dra slutsatsen att tyska eller franska program säkert kommer att röna ett ännu mindre intresse i vårt land.
Det är idag tämligen frukt BH Det är i dag ett faktum att kabeldistributionen av radio och TV-program breder ut sig med en tidigare oanad hastighet. Utvecklingen har i själva verket gått så snabbt framåt att till och med myndigheterna och de olika radiobolagen har blivit tvungna att inse att kabel-TV börjar bli en faktor att räkna med. Främst har detta börjat påverka planerna på TV-satelli ter. De flesta centraleuropeiska länder har redan långtgående planer på at sända upp egna TV-satelliter. Direktsändande sådana. Tele-X är en sådan. Den kommer, enligt dagens planer, att ha en sändare på 250 watt och sändningsfrekvensen kommer att vara 12 GHz (Cigahertz = 1000 Megahertz). Signalerna från dessa direktsändande satelliter kan tas emot av vem som helst med hjälp av en lämplig mottagare och en parabolantenn med en diameter på en dryg halv meter.
De direktsändande satelliterna kommer emellertid kanske aldrig att tas i bruk löst att spekulera i framtida gemensamma nordiska TVprojekt modell Nordsat. Det ser i alla fall idag ut som om den politiska viljan att driva saken framåt helt skulle saknas. Tele-X kommer visserligen också att kunna sända TV-program och dessa program kommer antagligen att till största delen bestå av rikssvenska program, vilket förefaller helt naturligt och berättigat med tanke på att Sverige står för den överlägset största delen av kostnaderna. Det innebär naturligtvis att åtminstone den svenskatalande befolkningen i Finland kommer at kunna se svensk TV via satellit.
Det som däremot står helt klart är att länderna i centraleuropa inleder satellitsändningar inom en inte alltför avlägsen framtid och att vi därmed också kommer att kunna se en del av dessa program hos oss. Ser man på saken på lite längre sikt, ett par årtionden eller så, kan man säkert förmo Kabel-TV påverkar satellitplanerna
Efterhand som = <kabelnäten breder ut sig kommer fler och fler hushåll in i dess storantennsystems verkningsområden och behovet av en effektstark satelli minskar. Det räcker i detta fall med en “liten” satellit i stil med den ECS-satellit som idag distribuerar bland annat Satellite = Televisions = program.
Man har dessutom beslutat att sändningarna från ECSsatelliterna inte ska kodas och därmed är det fritt fram för vem som helst att ta emot programmen (en kodning hade inneburit mottagning mot avgift). I praktiken innebär detta att vi redan i slutet av år 1984 också här i Finland har möjligheter att se flera europeiska TV-program via ECS. Via kabel-TV alltså.
En tanke bakom den direktsändande Tele-X och en eventuell kommande Nordsat har varit att skydda Norden från europeiska program då dessa skulle ha varit kodade och belagda med mottagningsavgifter. I och med att ECS-programmen blir “fria da att den generation som kommer att växa upp med dessa TV-program = säkert kommer att visa ett större intresse att lära sig främmande språk och i framtiden ökar därmed dessa programs popularitet också hos oss vilket eventuellt kommer att ha den ”nedtrampande effekt” på våra egna program som man ibland hör talas om. Ett nordiskt satellitsamarbete ungeför samtidigt med dessa andra satellitprogram skulle säkert ”kyla ner” ett spirande intresse för dessa europeiska satellitprogram och därmed kunde den nordiska kulturen ”bevaras” på ett säkrare sätt Ett avgörande i Nordsat-frågan ska pressas fram under 1984, frågan är bara: besluter man sig för ett satellitsamarbete, säger man nej, eller forsätterman att utreda saken igen. Utgående från de ställningstaganden man hittills har fått ta del av i offentligheten verkar de två senare alternativen mest troliga.
innebär det att Norden inte längre kan skyddas från dessa program och därmed blir såväl radiobolagen som politikerna i Norden också tvungna att ta ställning till hur vi egentligen ska ha det, och detta ställningstagande ska komma ganska snart. Så här ur en lekmans synvinkel sett kan resultatet av det hela knappast bli annat än ett kraftigt utökat programsamarbete, förmodligen en hela Norden täckande satellitdistribution av alla nordiska radio och TV-program. Då skulle det i alla fall finnas tillräcklig konkurrens mot de centraleuropeiska — programmen. Hur politikerna kommer att reagera inför kalla fakta är en annan sak. Hittills har man ju inte reagerat särskilt positivt.
Det finns idag i stort sett fastslagna planer på ett flertal satelliter för TV-distribution, men vi ska låta bli att publicera den listan här, den kan nämligen bli föråldrad snabbare än vi tror! mu——— — — — .— —— Sw ——..;2=—mmm 217