Kaj Andersson om ryska marknaden: ”Lätt är det inte, men dit ska man”

av Erkki Olin Forum 1995-04, sida 12-13, 23.03.1995

Taggar: Personer: Kaj Andersson Orter: Ryssland Teman: marknader

Kaj Andersson om ryska marknaden “Lätt är det inte, nen dit ska man”

Erkki Oli — Satsa på tålamod, tuffhet och yngre lokal arbetskraft, säger Kaj Andersson vid Tetra Laval i Svetogorsk,

Finländaren Kaj Andersson, ekonomichef på Tetra Laval Svetogorsk, tror att finländska företag helt enkelt är rädda för att etablera sig i Ryssland just på grund av den tålamodsprövande bristen på entydiga lagar och regler. Men oaktat detta, är det just nu enligt Andersson hög tid att söka sig till Ryssland, ifall man i något skede verkligen vill komma åt den enorma marknadspotentialen.

fter en tvåårig séjour i St. Pe tersburg tycker Kaj Anders son, som nyligen flyttat till Imatra, att det är naturligt för Finland att satsa på den nordvästra delen av Ryssland. Han är ekonomichef vid Tetra Laval Svetogorsk, och har själv varit med om att erövra åt Tetra Laval så gott som hela den nordvästliga ryska marknaden för mejeriutrustning och förpackningar och är nu engagerad i den kraftsatsning det svenska blue chip-bolaget som bäst gör på skogsindustrin i området. Kaj Anderssons arbetspiats ligger bara på ett stenkast från Imatra på andra sidan riksgränsen i staden Svetogorsk.

Tetra kontrollerar över 70 20 av Svetogorsk

Efter att Svetogorsk Beteiligungs GmbH, som är dotterbolag i Tetra Laval Holding GmbH, i slutet av februari ytterligare köpt 15 procent av aktierna i kombinatet Svetogorsk kontrollerar moderbolaget Tetra Laval AB över 70 procent av det senare. Man kommer nu att satsa 127 miljoner USD på en renovering av fabrikerna och stadens infrastruktur. Bl.a. skall det kommunala värmesystemet övergå till naturgasdrift. Svetogorsk byggdes i tiden av finländare.

Strid ström av lagar och påbud från Moskva

Andersson tycker att verksamheten för ett utländsk företag i Ryssland på sistone blivit svårare genom den anhopning av nya förordningar; lagar och påbud näringslivet har att rätta sig efter. Både företag och myndigheter kommer i kläm. De senare vet inte riktigt hur de ska tolka den strida ström av lagar och påbud som kommer från Moskva. Därför måste ett utländskt företag som slår sig ner i landet och expanderar dels vara berett på att lokala myndigheter ständigt är konfunderade över nya bestämmelse — och dels räkna med att lagar kan tolkas olika på olika orter.

Oftast är det omöjligt att få en enstaka tjänsteman att uttala sig i e fråga, säger Kaj Andersson, Allting behandlas i kommittéer. Därför klarar man sig vanligen inte i längden utan att anlita juridisk expertis — som då helst bör vara rysk.

Nappatag med ryska byråkratin är ett måst År det nyetablerade finländska företaget från början på det klara med att man i Ryssland kommer att råka ut för en mördande byråkrati så är mycket vunnet, säger Andersson. Den tvekampen — där det faktiskt gäller att stå på sig — gör en varm i kläderna då det är dags att börja koncentrera sig på ett annat kanske lika tidskrävande problem: nämligen finansieringsfrågan.

Marknaden är enorm och behovet av olika varor närmast gränslöst, men den kroniska bristen på pengar är en svår spärr för företaget att tas med. Särskilt för mindre och medelstora utländska företag tycks detta vara ett allt överskuggande problem, säger Andersson, Barterhandeln, en gammal bekant från sovjettiden, är en möjlighet som åter kommit till heders för många finländska bolag verksamma i Ryssland. Mycket kunde ytterligare åstadkommas på den punkten om man slog sig samman och koordinerat gick in för gemensamma aktioner. Ett av de företag som kunde tänkas åta sig den uppgiften är Gateway International Oy lett av VD Kai Besmond. Bolaget driver ett affärscentrum i St. Petersburg som specialiserat sig på byggnadsmaterial och inredning. Centret hyser redan 28 finländska företag som bl.a. bistås vid marknadsföringen.

Från skatteparadis till skattehelvet — Ifall Ryssland för fem år sedan var ett veritabelt skatteparadis, så har landet nu i stället blivit rena skattehelvetet, lyder Anderssons drasitiska påpekande på tal om höga trösklar för etablering, — Också detta är en följd av en minst sagt oklar lagstiftning, som kan leda till rena godtycke från skattmasens sida med konfiskatoriska skattepålagor som inte är av denna världen.

Ett företag som vill göra en större industriell satsning i Ryssland kan anhålla om skattelindring. Det riktiga är att först gå till de lokala myndigheterna och därefter till skattemyndigheterna med sin anhållan. Processen kan visserligen ta tid, men den lönar sig — som exempelvis i fallet CocaCol — säger Andersson, Den amerikanska läskdrycksjätten köpte en dyr tomt i St. Petersburg och får nu kompensation i form av nedsatt kommunalskatt, någonting som vore otänkbart i Finland utan en speciallag. Nyckelpersonen för skattefrågor i St. Petersburg är herr Anatolij Zelinskij. viceordförande i stadens finanskommitté.

Ryssar är intelligenta och sympatiska

Andersson säger sig med tiden ha fått ov att revidera de mer eller mindre negativa uppfattningar han hade om ryssar förrän han åkte till landet efter 20 år på Tetra Laval i Finland. Med iden har han skaffat sig många vänner, särskilt bland yngre ryssar.

Sina ryska medarbetare uppskattar han, och hävdar att de är både sympatiska, intelligenta och pålitliga samt ivriga att hugga tag i arbetsuppgifterna. Men detta gäller den yngre arbetskraften.

Ryssland har gott om välutbildat folk, trots att kunskapsbasen vanligen är smalare än i Finland. Många bland ryssarna har också utmärkta språkkunskaper. Men Andersson ger varningen — anställ ej personer över 30, hur diskriminerande och orättvist det än kan låta ! Sist och slutligen är det företagets bästa man alltid bör hålla för ögonen och har därför har man inte råd att vara storsint på den punkten.

— Följer man inte varningen, barkar det sannolikt åt skogen. De som är äldre än 30 är tyvärride festa fall “förstörda av systemet”, lyder Anderssons skoningslösa slutomdöme. 13