Kalkning av jorden nationalekonomiskt viktigt

Taggar: Teman: jordbruk

Kalkning av jorden nationalekonomiskt viktigt

Jorden i Finland hör till de suraste i Europa. Användningen av konstgödsel försurar jorden ytterligare. Kalkning av åkrarna balanserar upp pH-värdet och gör att vissa för växterna oumbärliga mineralsalter löser sig i en lättare upptaglig form. Kalkning är en billig metod att förbättra avkastningen. Parteks femte kalkmjölsfabrik kör igång produktionen nästa år. Dolomitkalkfyndigheten i Siikai beräknas räcka 10—15 år.

WW” Siikais-kalkfyndigheten uppdagades inte av en slump, utan som resultat av en malmletningstävling — som i sin tur utlystes genom att det fanns behov av lokal kalkproduktion på området.

— Parteks dolomitkalkfabrik i Siikais kommer i främsta hand att betjäna jordbrukare i Satakunta, södra Österbotten, Pirkanmaa och en del av Egentliga Finland, berättar produktchef Lars Wikström på bo lagets Helsingfors-kontor. — Genom att råmaterialet är billigt och produktionsprocessen enkel — malnin rätt och slätt — har transportkostnaderna en avgörande betydelse för de slutliga kostnaderna, och därför är det viktigt att jordförbättringskalk kan produceras geografiskt möjligast splittrat.

Parteks nuvarande jordbrukskalkfabriker är belägna i Pargas, Loukolampi, Vindala och Villmanstrand. Förutom av Partek produceras jordförbättringskalk också av Lohja — som vid årsskiftet tar i bruk en ny dolomitfyndighet vid Tytyri — Rauma-Repola, Ruskealan Marmori och Karl Forsström, Parteks marknadsandel är idag ca 60 procent, men kommer möjligen att öka i och med den nya fabriken.

Dolomit — kalkstensmjöl

Både dolomitkalk och vanligt kalkstensmjöl används för jordförbättringsändamål, men de senaste åren har dolomitkalkens andel ökat, genom dess överlägsna egenskaper och magnesiumhalt. Alla organismer, såväl växter som djur, behöver magnesium, och det är knappast någon tillfällighet att hjärtdödligheten i Norra Karelen har varit landets största, samtidigt som åkrarnas magnesiumsituation varit en av de sämsta. Magnesium behövs för bildande 1 av kolhydrater och äggviteämnen. Hos mänskor yttrar sig magnesiumbrist bl a som ökad retlighet.

Jordens magnesiumhalt bör vara 200-—400 mg/l, medan det nuvarande medeltalet i Finland rör sig kring 180 mg/l. Vid kalkning med 5 ton dolomitkalk per ha tillförs jorden ca 350 kg magnesium per ha, samtidigt som pH-värdet höjs. Genomsnittliga surheten hos jorden i vårt land är pH 5,6 och först inom ett pH-område på 6,0—6,5 kan de för odlingsväxterna viktigaste mineralerna lösas i en upptaglig form.

-— Det är i hög grad en nationalekonomisk fråga, påpekar magister Wikström. — Man kastar bort pengarna, om man sprider ut dyr konstgödsel, som endast delvis utnyttjas på grund av alltför sur jord. Konstgödsling och kalkning kompletterar varandra. Det förefaller dock so om finländska odlare äntligen börjat inse detta i mera avancerade jordbruksländer självklara faktum.

Via centralaffärer- och entreprenörer

Förr levererades jordförbättringskalken i papperssäckar och spriddes ofta ut manuellt. Mindre arbetskraft och större mekanisering har lett till att endast en liten del av kalken idag packas i säckar — det vanliga är att den levereras i lösvikt via centralaffärerna Hankkija, Kesko, OTK, SOK och Tuko. Utspridandet på åkrarna sköts huvudsakligen av speciella entreprenörer. Genom att transport- och utspridningspriserna varierar, räknar man med att dolomitkalk färdigt utspridd på åker kostar 100—130 mk/t.

— Vi siktar på en årsproduktion om 180000 ton i den nya fabriken, berättar Lars Wikström. — Leveranstopparna är i mars-april och från medlet av augusti till november. De senaste åren har vinterkalkningen i januari-april ökat kännbart, och utgör nu ca 40 procent av årets totala leveranser, Vi kommer vid Siikaisfabriken att producera kalkstensmjöl endast i lösvikt. Det normala är att kalken går från fabriken i lösvikt direkt till åkern utan mellanhantering.

Det dammar — men dammet är inte hälsovådligt, Utspridningen och transporten kan utgöra upp till 40 procent av kalkens totala pris.

FORUM 17/78

Leveranserna beräknas komma igång i februari — på rekordtid, om man beaktar att fabrikens byggnadsarbeten inleddes i juni detta år. Platschef för Siikais-fabriken är Herman Pesonen. Det blir ”hans tredje kalkstensmjölfabrik” inom bolaget.

— Enhetens personal kommer att uppgå till ett tjugotal, berättar han. — Indirekt kommer kalkfabriken ju att sysselsätta kännbart flera genom transporter, utspridning o 3 v.

Herman Pesonen tror nog att produktionskapaciteten skall visa sig vara lagom. Till en början är det troligt att man kommer att köra tre skift vid kalkkvarnen, genom att högsäsongen står för dörren.

Konsumentnära, miljövänli — Den nya fabriken kommer att bli ekonomisk för konsumenterna, genom att transportkostnaderna skärs ner då produktionen sker närmare förbrukarna, konstaterar produktchef Wikström. — Partek letar också kontinuerligt efter nya fyndigheter, dels för att kalkbrotten ju inte är eviga, och dels för att effektivare kunna betjäna kunderna. Fö forts på sid 21

Partek har; investerat. 15: miljoner mark i den nya kalktabriken/ 1 Sukais.’ Kalkkvarnens’ timkapacitet är ca 40 ton. Graden av inhemskt arbete är över 90 procent.

Metalljubileum i allvarets tecken

Metallindustrins produktion har elvafaldigats på fyrtio år samtidigt som branschens personal har ökat i en takt som motsvarar ca 4 procents årstillväxt.

Före kriget utgjorde metallprodukterna endast 4 procent av hela exporten — idag utgör de ungefär en tredjedel Det är en aktningsvärd utveckling.

yv” Metallindustrins Arbetsgivareförbund och Metallindustrins Centralförbund arrangerade senaste vecka i Helsingfors ett seminarium kring temat ”Metallindustrin på tröskeln till 1980-talet” i anslutning till de båda förbundens jubileum — arbetsgivareförbundet fyller 75 år och centralförbundet 60.

Ett jubileum stämmer alltid till eftertanke, återblickar på de resultat som nåtts. Ännu viktigare är att se framåt — hurudan strategi behövs för nästa decennium — Vår industris relativt sett lilla format kan och bör vändas till en fördel, framhöll Tor Stolpe, ordförande för Metallindustrins Arbetsgi FORUM 17/7 vareförbund och VD för Oy Wärtsilä Ab. — Det ger företagen möjlighet att reagera snabbt på förändringar. Produktpolitiken borde av allt att döma inriktas på relativt smala marknadssegment med ”know-howintensiva” produkter — vilket förutsätter omfattande marknader, med andra ord ökad internationalisering. Internationell konkurrenskraft är bästa garantin för bibehållen sysselsättning — och på lång sikt för förbättrad sysselsättning.

Magister Stolpe framhöll att allt vidare kretsar nu är villiga att erkänna, att näringslivet och företagarna under detta decennium fått en alltför tung börda att bära speciellt i form av sociala kostnader.

Tor Stolpe, ordförande för Metallindustrins Arbetsgivareförbund.

— I början av 70-talet var metallindustrins lönekostnader per timme 6,53 mk, senaste år var siffran 24,71 mk — en fyrfaldig ökning på sju år. Arbetskraftens pris har under de senaste tjugo åren stigit mera än två gånger prisen på maskiner och anläggningar, ett faktum som bör beaktas vid uppläggningen av de närmaste årens inkomstpolitik. Risken finns för att vi driver in i en situation där den traditionella klyftan mellan rika och fattiga minskar, och ersätts av klyftan mellan dem som har arbete och dem som går arbetslösa — en mycket farlig klyfta, konstaterade Tor Stolpe.

Se också Synvinkeln, sidan 7.

1 nn