Mer egna initiativ behövs i östhandeln
av Rolf Ekman Forum 1978-17, sida 15, 08.11.1978
Mer egna initiativ behövs i östhandel — Visst finns det utrymme att öka handeln mellan Finland och de mindre östeuropeiska länderna. Avtalen om ömsesidigt avvecklande av hindren för handeln eller de sk KEVSOS-avtalen som slöts för några år sedan, är en god språngbräda. Nu kommer det bara an på företagen att utnyttja möjligheterna, säger byråchef Arhi Palosuo vid utrikesministeriet, byrån för östeuropeisk handel.
my” Byråchef Arhi Palosuo konstaterar, att de finländska företagen inte egentligen tycker om sk motköp, kompensationsköp, hur man nu vill kalla dem. Men ofta har företagen varit tvungna att acceptera dem, om de velat hålla handelsutbytet igång.
— När vi påpekar för utrikeshandelsmyndigheterna i de små SEVländerna, att idén inte passar så bra i frihandelssystemet, säger de att kompensationsköpen inte är deras uppfinning. Med rätta kan man fastslå, att krav på kompensationsköp inte endast framkommer i östhandeln utan påträffas även i handel mellan länder med marknadsekonomi.
Polen dystrast
I det stora hela har vår handel med de mindre europeiska SEV-länderna utvecklats positivt. För de åtta första månaderna i år ser statistiken ut så här:
Balansen i handeln med
DDR + 29 milj mk Bulgarien + 7 Ungern + 74 ” Polen —346 ” Rumänien + 12 ” Tjeckoslovakien — 3 — Med andra ord har vi ett överskott i vår handelsbalans med de flesta länderna utom Polen. I vår handel med Polen förorsakas det stora underskottet så gott som enbart av vår import av stenkol. Handelsunderskottet med Polen är ett av de största underskotten Finland har, då man betraktar situationen land för land, konstaterar Arhi Palosuo.
Mera kol — mera export?
Denna utveckling i handeln med Polen inträdde år 1974, då Finland i en allt större utsträckning började importera sitt stenkol från Polen och
FORUM 17/7 stenskolspriset samtidigt steg snabbt. Då hoppades man på att den ökade importen skulle kunna kompenseras med en ökande export. Kwidzynprojektet var ett av de stora projekt man hoppades på, men som bekant lyckades de finländska exportörerna inte att erhålla leveransavtalet i den internationella offerttävlingen. Detta gav på sin tid upphov till en viss besvikelse inom vår exportindustri beträffade den polska marknaden. Det handelspolitiska klimatet har sedermera förbättrats, och ett gott bevis på det återuppnådda förtroendet och förbättrade konkurrensmöjligheter på den polska marknaden är de två hotellentreprenader som finländska företag har fått i Polen.
Med Sovjetunionen, Kina och Rumänien har Finland slutit bilaterala handelsavtal, som syftar till en balanserad handel, och betalningarna sker på basen av sk clearing-avtal. Med fem av de europeiska SEV-medlemsstaterna, med Polen, Ungern, Tjeckoslovakien, DDR och Bulgarien, har Finland slutit sk KEVSOS-frihandelsavtal. Clearing-handel är också regel med dessa länder, med undantag av Polen och Tjeckoslovakien, där handeln sker i konvertibla valutor, detta dock på provisorisk bas.
Byråchef Arhi Palosuo.
Knepigt för småföretage — Våra östeuropeiska handelspartner är i de flesta fall statliga utrikeshandelsorganisationer, som ofta ställer krav på sk kompensationsköp. Detta innebär att ett företag, som önskar exportera, är tvunget att skaffa köpare till varor som den östeuropeiska handelspartnern vill exportera. De i kompensationsköpet upptagna varorna utgör ofta en del av betalningen för den finländska exportören.
Att finna marknader för dessa varor är inte alltid lätt, speciellt för mindre företag. Våra stora handelsföretag och exportorganisationer har tämligen goda möjligheter att utföra dessa transaktioner, vilket har lett till att en stor del av handeln med mindre SEV-länderna kanaliseras genom dem.
Behovsbaserad handel bäs — Helst skulle vi ju se att företagens export- och importbeslut baserade sig på företagens egna förväntningar och behov, och att handelsbalansfrågor inte skulle inverka på enskilda transaktioner, säger byrochef Palosuo. — Uppvägningen sker sedan på statlig nivå, och åtgärder att befrämja import respektive export skulle vidtas, ifall man inte uppnådde en ungefär jämn utveckling i handeln. Dessvärre sker det i praktiken så, att de statliga utrikeshandelsorganisationerna i de mindre SEV-länderna helt sonika ställer krav på motköp. De finländska exportörerna får sedan finna sig i att ordna dessa motköp efter bästa förmåga. De mindre SEV-länderna vill naturligtvis öka sin export, och en väg att göra det är att kräva motköp, vilket blivit allt vanligare under de senaste åren. En orsak härtill är att några av de europeiska SEV-medlemsstaterna har skuldsatt sig i en mycket hög grad.
— Vi kan nog öka handeln med de östeuropeiska länderna med de metoder som redan finns till hands, påpekar byråchef Palosuo. — Våra företag bör spela en aktivare roll: begöra ofdag. Om vår import från de mindre SEV-länderna ökar, förbättrar det avsevärt våra möjligheter ati öak vår export till dessa länder,
Rolf Ekman [ 15