Kamikazejobb

av Johan Svenlin Forum 2016-04, sida 32, 28.04.2016

Allt fler japaner arbetar bokstavligen tills de stupar.

Enligt myndigheternas statistik dog 1 456 japaner under en tolvmånadersperiod i hjärtattacker orsakade av arbetsstress. Mörkertalet antas ligga kring 20 000 fall per år i Japan.

[caption id=“attachment_7893” align=“alignright” width=“440”] If you work for living, why kill yourself working. Karoshi och karojisatsu är vanligast inom underbemannade branscher med höga stressnivåer. Mostphotos[/caption]

Japanska är ett språk med många kulturellt knutna begrepp som är svåra att översätta med ett ord. Karoshi är ett sådant och betyder ungefär dödsfall orsakat av arbetsbelastning. Karojisatsu är ett annat besläktat fenomen och betyder ungefär självmord som ett resultat av arbetsrelaterad stress. De här två begreppen myntades redan på 1970-talet, men under de senaste åren har de registrerade fallen ökat lavinartat, kanske för att fenomenet blivit mer uppmärksammat av medier och myndigheter.

Arbetskulturen i Japan är känd för att vara tuff. Många arbetar dubbla skift utan övertidsersättning och när landets ekonomi fortsatt krisa ser många japaner det som en medborgerlig skyldighet att arbeta ännu hårdare.

Drabbar ovetande riskgrupp. Vad händer egentligen i kroppen när ett psykiskt tungt jobb får hjärtat att stanna?

”Stresshormonerna höjer blodtrycket och en lång period med långa arbetsdagar, utan tillräcklig vila och sömn, innebär att risken för bristningar i blodkärlen eller kroppspulsådern ökar”, förklarar Marianna Virtanen, forskningsprofessor på Institutet för arbetshälsa.

I en rapport från FN:s arbetsorganisation, International Labour Organization (ILO), beskrivs fyra typiska fall av karoshi. Det kan bland annat handla om en 22-årig sjuksköterska som dör av hjärtattack efter en rad långa arbetsskift i en underbemannad arbetsmiljö. Eller om en man i 30-årsåldern som snittar på 110 arbetstimmar per vecka på sitt industrijobb.

”Många klarar av den fysiska belastningen av långvarig stress, men för en person med anlag för hjärtsjukdomar snabbar den på en process som annars skulle börja mycket senare i livet.”

En vanlig utlösande faktor hos karoshioffer är att de känner en stark plötslig stress innan den fatala bristningen.

”Det är samma medicinska fenomen som på senare år inträffat i samband med fotbollsmatcher, när den psykiska anspänningen blivit för stor för personer i riskzonen. Även personliga katastrofer, som en konkurs eller en nära anhörigs död, kan skapa en motsvarande påfrestning.”

Mellanchefer i kläm. Även när det gäller karojisatsu, alltså arbetsrelaterade självmord, spelar långa arbetsdagar en stor roll. I många av de här fallen har offren dessutom levt under uppsägningshot, utsatts för arbetsplatsmobbning eller misslyckats med att uppfylla ledningens målsättningar. Mellanchefer är speciellt utsatta för karojisatsurisker.

”Det finns också en kulturell faktor i Japan och andra asiatiska länder, där man ser självmord som en godkänd utväg när man hamnat i en hopplös situation som man själv inte kan lösa.”

Japanska regeringen har insett allvaret i landets bristande arbetshälsa, kanske delvis för att de anhörigas ökande ersättningskrav kan bli ännu en börda för statsbudgeten. I slutet av 2014 infördes en lag som begränsar övertidsarbete och dessutom tvingas anställda nu att ta ut sina två årliga semesterveckor.

Tidigare har ungefär hälften av japanerna tagit ut sina semesterdagar. Regeringen har också inlett en mjukare kampanj för att motverka karoshi och inför sommaren 2015 uppmanades offentligt anställda att komma tidigt och gå tidigt för att hinna umgås med sina familjer.

Marianna Virtanen ser Japan som ett extremt exempel, där riskerna för karoshi är mycket större än hos oss.

”På det stora hela har vi en helt annan arbetskultur, med kortare arbetstider och lediga perioder som gör det möjligt för kroppen att återhämta sig.” 