Kaos kring konkurrenskraft

av Rita Asplund Forum 2013-09, sida 26, 26.09.2013

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2013

Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

Konkurrenskraften bör stäräss | kas för att resultera i förbättrad sysselsättning och minskat hållbarhetsgap. Så lyder i stort sett regeringens budskap i samband med budgetförslaget för 2014. Inte enbart regeringen betonar att Finlands konkurrenskraft utgör ett problem med tanke på den ekonomiska utvecklingen i allmänhet och vägen ut ur recessionen i synnerhet. Samtidigt visar exempelvis World Economic Forums (WEF) senaste rapport att Finland placerar sig på tredje plats bland totalt 148 länder när det gäller konkurrenskraften. Hur hänger detta ihop? Det kanske mest förbluffande med WEF:s bronsplats för Finland, strax efter Schweiz och Singapore, är att Finland lyckats behålla sin position från ifjol trots att den ekonomiska situationen försämrats. Dessutom placerar vi oss betydligt bättre än åren 2007-2010 (sjätte och sjunde plats). Samtidigt står resultatet i skarp kontrast med exempelvis IMD:s (Institute for Management Development) motsvarande jämförelse från maj, där Finland faller från tredje till tjugonde plats bland totalt 60 länder. IMD:s siffror förefaller vara mer i linje med regeringens uppfattning.

Låt oss ta en närmare titt på WEF:s färska siffror. Resultaten bygger huvudsakligen (till ca 70 procent) på enkäter riktade till företagsledningen. I Finland svarade 40 personer på online-enkäten. Frågorna gäller ett brett fält av landets basstruktur såsom reglering (av arbets- och finansmarknader), skatter, byråkrati, hälsa, utbildning och korruption. Därmed ger WEF:s resultat huvudsakligen en bild av landets tillväxtpotential på medellång och lång sikt. De visar i vilken utsträckning företagsledningen anser att institutioner, produktionsfaktorer och mekanismer bidrar till att produktiviteten i landet hålls på högsta möjliga nivå. WEF mäter den strukturella, eller långsiktiga konkurrenskraften.

Det är skäl att understryka att varken WEF eller IMD ger en bild av de framtida utvecklingsmöjligheternautan enbart avspeglar nuläget. Indexet ochlandets slutliga placering bör inte tas alltför allvarligt. Däremot förmedlar de otaliga delfaktorer som indexet bygger på en heldelintressan ”Den som uttala tanke på dagens ekonomiska situation. De ekonomiska och samhälleliga institutionerna ges höga poäng av de tillfrågade. Detsamma gäller innovationsnivån. Däremot ser företagsledningen betydande problem i Finlands totalekonomiska läge och arbetsmarknadens funktionssätt. I fråga om beskattningens effekt på människors incitament att jobba dyker Finland upp på plats 57. Dessa bedömningar torde de flesta kunna skriva under. Men i WEF:s index för konkurrenskraften dominerar de positiva strukturella och institutionella faktorerna,

Faktum är att det fortfarande inte finns en brett accepterad definition av konkurrenskraft. Å andra sidan är det inte ens säkert att en allmängiltig definition vore önskvärd. Enligt Nobelpristagaren Paul Krugman borde man helt frångå termen. En sak är säker: den som uttalar sig om konkurrenskraften borde alltid förklara vad den avser i just det sammanhanget. Detta gäller också regeringen.

Konkurrenskraften kan definieras på ett otal olika sätt. Den kan avse landets styrka på längre sikt och därmed betona ekonomins och samhällets fundament, såsom WEF:s indikator. Eller så kan termen syfta på situationen på kort sikt, vilket är fallet med IMD, Skillnaden i tidsperspektiv är de facto den viktigaste förklaringen till Finlands vitt skilda placering i WEF:s och IMD:s jämförelser. Ett kortsiktigt tidsperspektiv, med fokus på de ekonomiska obalanser som för närvarande försvagar konkurrenskraften, torde vara utgångspunkten också för regeringens syn på landets konkurrenskraft.

Konkurrenskraften kan se högst olika ut beroende på om de fakta man tar fasta på gäller ekonomin på kort eller lång sikt. Dessutom påverkas slutresultatet av de faktorer man valt att beakta. I slutändan har vi ett flertal mått på konkurrenskraften som ofta ger en högst varierande bild av situationen. Ingen bild är nödvändigtvis felaktig. I bästa fall kompletterar de varandra, Men alltför få bemödar sig om att förklara vilken innebörd de ger ”sin” konkurrenskraft, det vill säga vilka faktorer som beaktats. Än mindre hur ”deras” mått på konkurrenskraften relaterar till alternativa mätningssätt. I stället för att förse beslutsfattarna med vikti information om de enskilda länder- sig om konkur- basinformation omlandetskon na. Ennärmare genomgång av dessa renskraft borde kurrenskraft slösas kunnande delfaktorer ger också en logisk för- . es på hätska diskussioner om hur alltid förklara va klaring till varför Finlands WEFplacering ser alltför positiv ut me den avser konkurrenskraften bör definieras och tolkas. a

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."