Kapitalinkomstbeskattning i omdaning

av Mikael Ingberg Forum 1986-12, sida 73-75, 28.08.1986

Taggar: Teman: ekonomi

5 z

SU tre typer av skatter — sett ur den enskilda individens synvinkel. För det första har vi skatter på innehav av kapital, av vilka förmögenhetsskatten är det viktigaste exemplet i vårt land. För det andra har vi skatter på överlåtelse av kapital. Dyliga skatter i Finland är arvs- och gåvoskatten, stämpelskatten och eventuellt den s k försäljningsvinstskatten. För det tredje har vi sedan vad man brukar kalla skatter på inkomst av kapital, d v s på kapitalets förräntning. Hos oss är en individs kapitalinkomst i princip underställd normal inkomstbeskattning. Till denna lista över kapitalskatter kan vi sedan ännu — med en viss reservation — tillägga företagens vinstbeskattning. Till en del är ju företagsbeskattningen en helt skild skatteform — för s k samfunds del — medan den till en del är inlemmad i personbeskattningen — för s k sammanslutningars del. Debatten on kapitalbeskattningen är alltså ingen liten debatt; i princip handlar det om alla de ovannämnda skatteformerna.

JC bor av skator kunde uppdelas i

Vårens företagsskattepaket I samband med innevarande års statsbudget avgav regeringen ett antal lagförslag ägnade ett reformera närmast företagsbeskattningen. Samtidigt gjordes emellertid också ett antal ingrepp i några andra av de ovan nämnda kapitalskatterna, d v s speciellt försäljningsvinstbeskattningen, förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten. Utan att gå in på detaljer kan man säga att de viktigaste elementen i detta reformpaket för företagsbeskattningens del var följande:

F RUN ‘12/198 0 en sänkning av den statliga företagsskatteprocenten från 43 till 33 procent av den beskattningsbara inkomste 9 en tyngdpunktsförskjutning i resultatutjämningssystemet så, att den maximala lagernedvärderingsprocenten sänktes från 50 till 40 procent medan maximibeloppet för den s k driftsreserveringen, som får göras på basen av företagets lönesumma, höjdes från 20 till 30 procent (1987).

Den andra betydelsefulla delen av företagsskattepaketet var den principiella utvidgningen av basen på försäljningsvinstbeskattningen (realisationsvinstbeskattningen) så, att stora realisationsvinster i princip numera alltid är skattepliktig inkomst. Detta gällde ju inte tidigare, då enbart kortfristiga realisationsvinster var skattepliktig inkomst: vinster av försäljning av lös egendom ifall egendomen innehafts i mindre än 5 år, och av fast egendom ifall egendomen innehafts i mindre än 10 år. I praktiken är det emellertid svårt att bedöma huruvida lagändringen på denna punkt i praktiken innebar en skärpning eller en lindring av realisationsvinstbeskattningen.

Den tredje betydelsefulla ingrediensen var de kännbara lindringarna av förmögenhetsskatten samt av arvs- och gåvoskatten som företogs.

Detta är läget idag. Men troligt är alltså, att den diskussion som vi har haft den senaste tiden om kapitalbeskattningen överhuvudtaget, kommer att leda till ett tryck i riktning mot nya reformer. De målsättningar som har nämnts i denna diskussion är väl närmast två. För det första har man understrukit vikten av att öka kapitalets rörlighet vårt näringsliv och i samband med detta önskat att kapitalbeskattningen borde göras så neutral som möjligt. För det andra har man allt mera börjat bekymra sig över att ägandet av våra företag institutionaliseras. Att privatpersoners innehav av t ex aktier och andelar i företagen minskar medan stiftelser, banker och försäkringsbolag ökar sin andel.

Blir räntorna skattepliktiga? Kapitalinkomsternas beskattning är i Finland i princip relativi sträng, i praktiken ganska lindrig — och i synnerhet mycket oenhetlig. Kapitalinkomsterna är antingen helt skattepliktiga, delvis skattepliktiga eller helt skattefria.

De viktigaste typerna av kapitalinkomster är (Kommittébetänkande 1974:23 1. ränteinkomster « bankdepositioner « obligationer « övriga dividendinkomster inkomster av rörelse eller yrke inkomst av fastighet . egendomens värdeökning

Några kommentarer om var och en av dessa typer kan vara på sin plats. Räntor på 8 k bankdepositioner och statsobligationer är | Finland enligt en särskild lag undandragna inkomstskatt. I praktiken innebär detta att ränteinkomster i stort sett i sin helhet är skattefria. I detta avseende är Finland ganska unikt. Bland de övriga OECD-änderna är det bara Turkiet och Island som följer en liknande praxis.

k vän 73

BILTELEFONEN -86. MOBIRA TALKMAN. OCH DU BEHÖVER INTE ENS NÅGON BIL.

Mobira befriade redan förra året dem som ringer med NMT-telefon från onödig barlast genom att göra sin Mobira Talkman rentav hälften mindre och lättare än den tidigare generationens mobiltelefoner.

Den ökade rörligheten och användningskomforten gjorde Mobira Talkman till en av de mest eftersökta mobiltelefonerna på marknaden. Alltsedan 1983 har Mobira varit Nordens mest sålda biltelefonmärke.

Nya Mobira Talkman -86 har alla de succéegenskaper som gör det lätt att använda telefonen överallt där du rör dig inom NMT-om rådet. Dessutom erbjuder nya Mobira Talkman minne för 99+2 nummer samt kortval. Blädderfunktion. Tidmätning. Strömtimer som spar på batteriet. Och beredskap för den datakommunikation som just nu revolutionerar arbetet och kontakterna i alla branscher.

Bara i ett avseende erbjuder Mobira Talkman -86 mindre. Tack vare nya elektroniska lösningar är den nästan ett halvt kilo lättare. Nu väger den bara 4,5 kg. Fullt färdig för samtal. Mobira Talkman är en succé i Finland, Sverige, Danmark, Norge och Island. Besök närmaste återförsäljare och bekanta dig med

Finlands, Sveriges, Norges, Danmarks och Islands ledande återförsäljare står till din tjänst.

Huvudkontor och Salo fabriken Mobira Ab

Salora Norge A:S

Postadress: P.O. Box 88 Drivhjulsvägen 28 Hvamstubben 8 24101 SALO Västberga PO. Box 73

Telefon: 358-24-6101 P.O. Box 42083 N-2013 SKJETTEN

Telex: 6823 mobi sf $-12612 STOCKHOLM, Sverige Norge

Telefax: 24-610435 Telefon: 8-743 3270 Telefon: 2-740 21 den nya NMT-tekniken. Nya Mobira Talkman kan, minns och klarar av mer. Lätt. Och du behöver inte ens någon bil för att ringa.

Manöverenheten monteras på instrumentbrädan bekvämt inom räckhåll. Den lilla radiodelen kan behändigt placeras i monteringskassetten t.ex. i bagagerummet. Batteriet laddas automatiskt under körning.

GJ MOBIRA

NOKLA MOBILE RADIO

Salora A/S Hätaekni hs. Vallensbekvej 25 Armula 26 DK-2600 GLOSTRUP 15-105 REYKJAVIK Danmark Island

Telefon: 2-457 800 Telefon: 91-36700

Telex: 3052 ha fortsättning

Orsaken till denna praxis är väl närmast den att penningmarknaden i vårt land länge har varit reglerad och räntenivån har hållits konstgjort låg. Under långa perioder har t om realräntan varit negativ. I ett sådant läge är det givetvis helt riktigt att den nominella ränteinkomsten inte beskattas.

Den senaste tidens utveckling på den finländska penningmarknaden har emellertid aktualiserat frågan om räntorna skattefrihet på nytt. Redan I samband med att den senaste ”räntelagen” fördes genom riksdagen i slutet av 1985 — räntornas skattefrihet bygger på en treårig skattelindringslag (Finlands författningssamling 1000/85) -— kunde den förändrade attityden delvis urskiljas.

Dubbelbeskattningen av dividendinkomster bort

Om ränteinkomsterna i praktiken har varit skattefria, har dividendinkomster I princip beskattats dubbelt — eller tre gånger ifall man räknar med förmögenhetsskatten — i och med att det utdelande företagets vinst i princip först beskattas och sedan också mottagaren av dividendinkomsten.

Denna dubbelbeskattning har emellertid i praktiken lindrats både på förestagsbeskattningens sida — 60 procent av utdelade dividender på ”gammalt” och 100 pro cent på ”nytt” aktiekapital får avdras från den beskattade årsvinsten -— och på personbeskattningens sida — ett förmögenhetsinkomstavdrag på 3 800 mk (1986) får göras. Detta system har emellertid trots allt fått motta en viss kritik. För det första kan man konstatera, att dividendernas dubbelbeskattning inte helt avlägnas genom detta system, För det andra blir beskattningsföljderna för inom företaget sparade vinstmedel helt andra än för de utdelade vinstmedlen, vilket har ansetts vara illa. Under den senaste tiden har därför ett s k avräkningssystem — det s k avoir fiscal-systemet — diskuterats, ett system som i olika varianter har börjat tillämpas inom EEC-området. Troligt är emellertid att detta system inte kommer att tas i bruk hos oss inom en mycket snar framtid.

Skattestake runt småföretagen

Under de senaste åren har speciellt småföretagens kaplitalförsörjningsproblem givits rätt mycket utrymme i den ekonomiskpolitiska debatten. Och faktum är ju, att småföretag, som beskattas som sammanslutningar, ”sSambeskattas” med sina ägare. Detta kan i många fall innebära att företaget har problem med att plöja ned vinstmedel för att finansiera investeringar.

Dotta faktum har speciellt i Sverige och Norge lett till ett utredningsarbete, som i stort sett går ut på att utforma ett system där enbart vinstmedel, som tas ut från småföretaget av ägaren, skulle beskattas. Eller

FRUN! 21198 åtminstone skulle uttagna vinstmedel beskattas hårdare än kvarlämnade, sparade. Denna idé — att bygga ett staket runt företaget och i princip enbart beskatta penningströmmar som går över staketet — har också rönt ett visst intresse hos oss.

Fastighetsinkomsten — ett problem

Om frågan om räntornas skattebehandling är politiskt känslig, kan man väl säga att bostadsinkomstbeskattningsfrågorna är superkänsliga.

För att inte i alltför stor utsträckning uppmuntra investeringar i egna bostäder på bekostnad av andra investeringar, verkar det klart att dagens system för beskattning av bostäder borde förändras. Idag är ju praxis den, att den s k bostadsinkomsten från egen bostad uppskattas mycket lågt, samtidigt som räntor på bostadslån är avdragbara (visserligen enbart upp till 25 000 mk per år) i inkomstbeskattningen. Detta innebär i praktiken att man får göra avdrag för utgift (ränta) för förvärvande av inkomst, som inte är skattepliktig (bostadsinkomst).

Detta innebär också, att det skattemässigt är mycket mera ofördelaktigt att bo på hyra än att skaffa en egen bostad.

För att på denna punkt göra kapitalinkomstbeskattningen mera neutral, kan man tänka sig två framtida utvecklingstendenser. En möjlighet är att avdragsrätten för bostadsräntor kommer att minskas och begreppet bostadsinkomst att avskaffas. Den andra möjligheten är, att avdragsrätten för bostadståneräntorna blir obegränsad, men att samtidigt bostadsinkomsten beräknas på ett riktigare sätt än idag.

Realisationsvinstbeskattninge — en halvmesyr

Redan ovan konstaterades att vårens företagsskattepaket också innehöll en förändring av beskattningen av realiserade värdestegringar (försäljningsvinst- eller realisationsvinstbeskattningen). Även om de flesta bedömare är av den uppfattningen, att denna reform knappast till alla delar var lyckad, är det ändå troligt att inga större förändringar är att vänta inom en snar framtid. Frågan om försäljningsvinsternas beskattning är så pass delikat, att politikerna knappast vill röra om I densamma så snart efter den senaste reformen. Detta gäller givetvis inte inflationsjusteringar av de markbelopp, som finns nämnda i lagtexten.

Det är alltså rätt många frågor som har vädrats i debatten om kapitalinkomstbeskattningen. Därför är det knappast troligt, att några större ingrepp kommer att ske utan rätt grundliga förberedelser. Redan under en längre tid har det också ryktats om, att en kommitté kommer att tillsättas med uppdrag att dra upp riktlinjerna för en totalreformering av kapitalinkornstbeskattningen i vårt land. Mikael Ingberg 9

Rymdverksamhet…

fortsättning från s. 11

Rymddivisionen finns alltid med under hela projektet. Man begär in offerter och utvärderar dem för kundens räkning, förhandlar om satellitkontraktet, övervakar arbetet under utveckling och tillverkning, träffar avtal med en uppskjutningsstation och kontrollerar att satelliten kommit | rätt bana. Dessutom kan Rymdbolaget i Esrange kontrollera bl a satellitens temperatur och position då den befinner sig | omloppsbana runt jorden.

— Alla de här faserna ingår i Rymdbolagets roll i Tele-X-projektet, upplyser Änggård.

Enligt nuvarande planer skjuts Tele-Xsatelliten upp nästa sommar.

Änggård anser det troligt att rymddivisionen I framtiden organiserar om sin verksamhet så att den enbart säljer konsulttjänster och kunderna själva tecknar kontrakt med huvudleverantörerna.

Vinsten inte viktigast

Rymddivislonens beställningar för i år uppgår till ett värde av drygt 332 miljoner SEK. De tre största kunderna är Nordiska Satellitaktiebolaget, Rymddelegationen och ESA. Bland uppdragsgivarna finns också franska, västtyska, japanska, schweiziska och pakistanska rymdorganisationer.

Orderstocken ger rymddivisionen en omsättning på drygt 72 miljoner SEK. Resten går vidare till industrin som sköter leveranserna.

Änggård konstaterar att den här delen av verksamheten bär sig men att man inte tjänar några stora pengar på den.

— Men primärt är det inte heller meningen att vi skall göra vinst då vi verkställer statens rymdprogram. Det är först då vi säljer våra tjänster på världsmarknaden som vi skall fungera rent affärsmässigt. Men vi är först i början av den verksamheten.

Ingen science fictio Änggård anser inte att tryggandet av industrins konkurrenskraft är det enda skälet att ägna sig åt rymdverksamhet. Han poängterar att man med hjälp av rymdtekniken kan åstadkomma lösningar och tillfresställa behov som inte kan tillfredsställas bättre eller billigare på andra sätt.

— Rymdteknologin är inte längre science fiction, utan ett rent kommersiellt och jordnära sätt att lösa problem, framhåller han.

Änggård och hans kollegor skulle gärna se att Rymdbolaget hade sina motsvarigheter i Norge och Finland.

— Då vi genomför ett projekt som Tele-X är vår uppgift att försöka få uppdrag till svensk men också till norsk och finländsk industri. Därför är jag övertygad om att vårt arbete skulle underlättas av två nya nationella rymdbolag. Peter Nordling 75