Kargt, storslaget - men dyrt
av Christian Schönberg Forum 1995-10, sida 21, 24.08.1995
Forum på Island
Kargt, storslage — men dyrt
Christian Schönber tral eller svalt oengagerad till Island,
Europas näststörsta ö, utkastad i havet strax söderom polcirkeln mitt emellan två kontinenter — bortom all ära och redlighet. Antingen älskar man den karga och storvulna men ogästvänliga naturen (över halva arealen är rena rama ödemarken) eller så gör man det inte. I övrigt fyller Island och
Historiska dat (källa Iceland Review | ngen besökare kan väl förhålla sig neu 870-930 Island kolonisera 930 Alltinget och fristaten grundas 9930-1030 Sagatide 982 Eirfkur Röde upptäcker Grönlan 1000 Kristendomen antas 1000 Leifur Eirfksson upptäcker den nordamerikanska kontinenten 1262-64 Island kommer under norskt styre 1380 Island och Norge under danskt styre 1402-04 Digerdöden 1540-50 Reformationen 1800 Alltinget upplöses 1809 Den danske äventyraren Jörgen Jörgensen griper makten 1904 Självstyrelse 19117 Islands universitet grundas 1918 Självständighet med personalunion med Danmark 1940 Island ockuperas av brittiska trupper 1941 Amerikanska trupper övertar Islands försvar 1944 Republiken Island utropas på Thingvellir 1945 Den första internationella flygningen med isländskt plan 1946 Island blir medlem i FN 1949 Island blir medlem i NATO 1950 Island blir mediem i Europarådet 1951 Försvarsavtal mellan USA och Island 1952 Island blir medlem i Nordiska rådet 1952 Fiskegränsen utvidgas till 4 sjömil 1958 Fiskegränsen utvidgas till 12 sjömil 1968 Nordens hus i Reykjavik öppnas 1970 Island blir medlem i Efta 1971 Fiskegränsen utvidgas till 50 sjörnil 1973 Vulkanutbrott på Heimaey 1973 Handelsavtal med EG 1974 — Vägen runt Island (Ringvägen) slutförs 1975 Fiskegränsen utvidgas till 200 sjömil 1984 Kvoteringssystemet införs 1986 Reykjavik firar 200-årsjubileum 1994 Republiken Island firar 50 år Forum nr 10/95
Denna vattenfyllda, mäktiga och färgstarka vulkankrater hittar man i Kerin, ett stycke utanför Reykjavik.
Reykjavik knappast måttet för den moderna, urbaniserade människans rekreationslusta, kravet på sol och värme eller avancerat nattliv.
Utgående från den finländska valutans dagsläge är det dyrt att leva i landet. Hotellen är dyra, resorna likaså. Det isländska köket håller däremot måttet i de flesta avseenden om man bortser från det faktum att maten kostar alldeles för mycket, för att inte tala om öl, vin och sprit som ju kostar skjortan.
“Det finns inget väder på Island, bara smakprov” eller “Om du inte gillar vädret, vänta ett ögonblick så får du ett annat”, är uttryck som klart antyder det isländska vädrets opålitlighet. Havsklimatet, påverkat av landets placering i gränszonen där polarfronten skiljer luftströmmar av artiskt och tropiskt ursprung åt och där två olika havsströmmar flyter samman, kan inte vara annat än knoppiskt. Yttermera en faktor som påverkar klimatet är drivisen som förs av polarströmmen och ibland blockerar norra och östra kusten under senvintern och våren, med stora temperatursänkningar som följd. Ett annat synnerligen irriterande fenomen är den ofta nog så starka och iskalla vinden som garanterat trängerigenom turistens ofta nog alltför optimistiska sommarklädsel.
rsmedeltemperaturen för Reykjavik är +5 grader C, medeltemperaturen för januari -0.4 och för juli +11.2 grader. Den högsta årsnederbörden längs kusten har uppmätts i Kvisker, 3 000 mm.
Halva Island är ödemark
Geologiskt sett är Island ännu ett ungt land, det yngsta i Europa, och fortfarande under tillväxt. Island utgörs till stora delar av platålandskap, uppbrutet av vulkaniska krafter. Det inre av landet består uteslutande av obebodda fjäll och högplatåer. Medelhöjden över havet är 500 meter. P glaciären Örefajökull i Islands sydöstra del ligger landets högsta fjälltopp. Hvannadalshnåktur 2119 m hög. Det största låglandsområdet utgörs av kustslätten på södra Island.
Hela 54 procent av den isländska arealen består av ödemark, endast 1 procent kan nyttjas som betesmark medan den odlingsbara marken uppgår till 19 procent av markytan. Lavafälten upptar 11 procent, sjöarna 3 och glaciärerna 12 procent av landets yta.
Endast 1/4 del av Islands totala yta är permanent bevuxen, främst p.g.a. det ogynnsamma klimatet men också beroende av vulkanisk aktivitet, glaciärrörelser och för intensiv avbetning. De björkskogar som tidigare täckte landet försvann genom hänsynslös avverkning och avbetning så att endast spridda rester numera återstår. Åtgärder har dock de senaste decennierna vidtagits för att stoppa erosionen genom skogsplantering. Cirka 4 miljoner barrträdsplantor planteras årligen för att på sikt kunna minska det accelererande problemet.
Karaktäristiskt för det unga isländska landskapet är de många imponerande vattenfallen. Bland de berömdaste märks Gullfoss (32 m), Dettifoss (44 m) och Skögafoss (60 m). Ålvarna är relativt vattenrika p.g.a. stor nederbörd och den väldiga mängden smältvatten från glaciärerna. De starka strömmarna gör dem dessvärre inte segelbara. Det finns också ettstort antal sjöar på Island, de flesta dock rätt små.
Glesast i Europa
Island är det glesast befolkade landet i Europa med en folktät(gles)het på 2,4 invånare/km2 (Norge belägger andra platsen med 11 invånare/km2). Nästan 4/5 av landet är obebott och till största del även obeboeligt. Bosättningen är koncentrerad till ett smalt kustbälte kring ön samt till dalar och låglandsslätter i syd och sydväst.
Omkring år 1100 uppskattas befolkningen, som på den tid var agrarer.ha uppgått till ca 70-80 000 invånare. Vid tre tillfällen under 1700-talet sjönk antalet under 40 000 men runt år 1900 hade befolkningen igen ökat till 78 000. Den första magiska gränsen på 100 000 invånare uppnåddes år 1925, år 1976 var man redan uppe i 200 000 och 1992 var antalet 260 000, av dem 700 flera män än kvinnor. 9
Gullfoss med sitt 32 mh är en imponerande s ärdhet, endast några mil väst-nordväst om Reykjavik 21