Utgiven i Forum nr 1970-17

Kärnkraft och risker

av Anders Palmgren Forum 1970-17, sida 28-29, 04.11.1970

Taggar: Teman: kärnkraft

patrontabriks kedjeproduktio har övergått till ny internationella normer

Lapua Patronfabrik har övergått till internationella kedjenormer för att kunna ge både sina inhemska och utländska kunder bättre service.

En del av kedjesortimentet har ändrats att följa den internationella 1SO-normen nr 799 till dimensionerna, en del följer däremot de tidigare dimensioneringarna. Till brottbelastningen motsvarar däremot det nya förslaget DIN 8187, liksom även den nya SFS-normen 2392. Denna motsvarar ISO-normen DR 799.

Lapua Patronfabriks produktionsprogram har inte genomgått förändringar, vi tillverkar fortfarande bl.a. specialkedjor enligt era önskemål, t.ex. rost- och korrosionsfria kedjor för träförädlings- oa. industri samt kedjehjul.

Tag kontakt — Vi ger Er gärna noggrannare uppgifter om våra nya normer för Lapua kvalitetskedjorna.

2 ning i relation till omsättningen på andra liknande avdelningar ge ett begrepp om chefens sätt att fungera. Här får man dock vara försiktig; de omsättningssiffror som brukar kunna användas som negativa indikatorer gäller omsättning baserad på avflyttning från företaget. Ett tecken på positiva, effektiva ledardrag är däremot stor omsättning på grund av befordran inom företaget, Att skola och utveckla medarbetare så att de kan befordras är ju en av en ledares viktigaste uppgifter, och befordran bland håns underställda kan därför ofta tas som ett mått på hans skicklighet.

Ett annat sätt att avläsa ledarens effektivitet via de underställda är att systematiskt tillämpa opinionsundersökningar inom företaget. Med hjälp av frågeformulär kan man ofta få en mycket klar och entydig bild av hur de underställda upplever sin arbetssituation och i vilka avseenden vantrivsel eller missförhållanden kan återföras på ineffektivt ledarskap.

Ett sätt att direkt ställa prestationerna i relation till arbetsuppgifterna och bedöma effekten är »management by objectives?, Härvid bestämmer den enskilde befattningshavaren

Kärnkraft och

Av tekn.dr. Anders Palmgren

Utgående från det faktum att kärnkraft rätt allmänt ansetts vara farlig för sin omgivning har mycket arbete utförts speciellt i USA för att jämföra olika risker i ett utvecklat samhälle. Man har rätt övertygande kunnat producera numeriska bevis för att kärnkraft är till avsevärd välsignelse för folkhälsan jämfört med luftförorenande olje- och koleldade kraftverk.

En del avsnitt i beviskedjorna tål att tänka på också i inte fullt så utvecklade industriländer som USA och inte bara i samband med kärnkraft. Så gott som alla aktiviteter som gagnar oss människor tenderar att uppvisa också skadliga verkningar. Användandet av bilar eller utnyttjandet av eld är sådana »farliga» exempel.

1967 dog 112 000 personer i olyckor i USA. Sannolikheten för dödsfall genom olyckshändelse motsvarar 56 personer på 100 000 eller 5.6X104 per person och år. I vidstående tabell visas siffror över dödssannolikheter i USA år 1966 i olika grupper. Att räkna medeltal är egentligen alltför schematiskt, ty risken varierar mellan olika personkategorier högst betydligt. Man kan dock försöka rationellt analysera också dessa sorgliga siffror.

Vid en riskfrekvens på 107 per person och år, är samhället berett att satsa avsevärda resurser för riskbekämpning i form av brandkårer, trafikljus, skyddsräcken m m.

Riskfrekvenser på 107 per person och år är ännu allmänt erkända. Man är beredd på vissa uppoffringar för att undvika dessa risker. Genom allmän upplysning bekämpas riskerna i denna klass mest.

Olyckor med dödsrisken om 109 per person och år bekymrar med rätta inte medelmänniskan. Man kan vara medveten om dem men anser att den personliga risken är försumbar.

Man har i en utredning beräknat att dödsrisken genom luftförorening åstadkommen av elkraftstationer i USA är ca 2: 105. Genom kampanjer för renare luft kan siffran småningom gå ned till närmare 105.

Olycksfallsrisken förknippad med byggandet av en stor kraftreaktor i närheten av en 200 000 personers stad har i ett fall

Forum 17/7 tillsammans med sin chef, och med hänsyn tagen till företagets målstruktur, målen inom sitt ansvarsområde och hur måluppfyllelsen skall värderas. Gemensamt upprättas en arbetsplan, och när perioden är slut analyserar befattningshavaren och hans chef gemensamt utfallet i förhållande till arbetsplanen och uppställda prestationsstandards. Med hjälp av denna metod söker man uppnå en resultatorienterad snarare än en egenskapsorienterad värdering av ledarna. Metoden har stora fördelar, men svårigheten har ofta visat sig ligga i att uppställa väldefinierade mål och standards för den enskilde chefens ansvarsområde. En annan svårighet har i praktiken visat sig ligga i många högre chefers ovilja att i planeringssamtalen ge en ärlig bedömning av utfallet.

Det är omöjligt att ange några generella råd rörande den lämpligaste metoden för effektivitetsmätning, eftersom så mycket är beroende på det specifika företagets uppbyggnad, produktion, personalsammansättning etc. I allmänhet är en kombination av största möjliga antal av ovannämnda metoder att rekommendera.

risker

Statistik över dödsbringande olycksfall i USA 1966 Dödssannolikhet Olycka Dödsfall per person och år

Motorfordon 53 041 2,7 X 10-4 Fall 20066 1,0 X 10-4 Eld och explosioner 8084 4,0 X 10-5 Drunkning 5 687 2,8 X 105 Eldvapen 2558 1,3 Xx 105 Förgiftnin (ej gas och oren luft) 2283 1,1 Xx 10-75 Blixt 110 5,5 Xx 10 »beräknats» till 2 + 1077, Det gällde då olyckor i form av stora stråldoser, icke dödsbringande olyckor då deras sannolikhet teoretiskt är obestämbart liten. Samma faromoment utgör enligt trafikstatistiken 2 (två) bilar i samma stad. Skaderisken utgjorde då 0.02 skadade per år och bil.

I en undersökning fann man att dödsrisken för hela USA:s befolkning, om 200 jättestora atomkraftverk skulle sörja för hela elproduktionen, blev ca 0.02 personer per år, dv s 10729 per person och år. Detta om kraftverken skulle ligga i tätt befolkade trakter.

I vårt land har man inte i större utsträckning haft anledning att betvivla lämpligheten av att bygga atomkraftverk. Fördelarna är uppenbara i direkt ekonomiska värden och i miljövärden. Det finns också rätt tillförlitliga metoder att avgöra den grad av säkerhet man vill bygga in i en kraftreaktor. Att kräva idiotsäkerhet av så komplicerade system vore dumt och oförsvarligt.

Kunskaperna om riskstorheter och deras tekniska balansering är så goda att man tillförlitligt kan bestämma den mer än tillräckliga säkerhetsnivån för våra kommande kraftverk. Kvantitativa riskvärden kunde också i andra sammanhang utnyttjas mera för bedömning av de resurser man borde satsa i förebyggande syfte.

Referens: Otway & Erdmann: Reaktor Siting and Design from a Risk Viewpoint. Nuclear Eng. & Design 13 (1970).

Forum 17/70

Vilken teknik!

CONTACT snabbtelefo är utrustad med en elektroniskt styrd växling av talriktningen, en helt naturlig ljudåtergivning och ljudnivå. Och många andra speclialiteter. Närmare uppgifter får Ni genom att returnera kupongen — eller genom att kontakta vår teleavdelning.

Som en av de äldsta sakkännare i branschen, kan vi ge Er en färdig lösning på Era önskemål.

Jag önskar närmare uppgifter på CONTACT snabbtelefonsystemet.

Nam ov HEDENGREN as

Helsingfors 20 - Drumsövöägen 50 - Tel. 670 211

Utgiven i Forum nr 1970-17

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."