Kärnkraften - behöver vi den?
av ThF Forum 1981-07, sida 05, 15.04.1981
Kärnkraften — behöver vi den?
INOM DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN. förmodligen senast 1982—83, står vi inför betydande energipolitiska beslut. Besluten gäller såväl hur vi skall tillgodose den växande efterfrågan på energi som hur energiutbudet skall vara beskalfat.
När man begrundar den rörelsefrihet som beslutsfattarna egentligen har — ytterst naturligtvis hela befolkningen om man vill göra frågan till föremål för exempelvis en ciler flera folkomröstningar — så är den ganska snäv.
Givna begränsningar I dagens läge och med nuvarande samhällsförhållanden och målsättningar är: våra begränsade möjligheter all producera energi från inhemska energikällor, vårt klimat, vårt interna och externa kommunikationsnät och vår industri och dess utveckling som ytterst utgör grunden till vår levnadsstandard.
Dessa begränsningar leder ofrånkomligt till att vi är tvungna att importera bränslen i en form eller ännan som olja, stenkol, naturgas och uran som kan användas för framställning av energi. Av dessa ämnen förekommer framförallt olja i begränsad utsträckning. Både olja och kol är relativt dyra som bränslen och framförallt oljan kan användas för värdefullare ändamål. Även om tillgången på dessa bränslen inte nu är hotad kan ett alltför stort beroende
FORUM 7/8 av dem på sikt utgöra ett problem. Redan nu känns kostnaderna av importen av dem 1 vår handelsbalans — för all inte nämna i priserna. Men detta är ju ett globalt fenomen. På sikt väntas dock att priset på oljan och kolet ökar relativt sett snabbare än priset på andra bränslen. Av ovannämnda skäl finns det också en klart uttalad energipolitisk målsättning: vi bör minska vårt beroende av olja som energikälla.
Andra målsättningar är att öka det inhemska bränslets andel. försöka spara energi och producera det så ekonomiskt som möjligt.
Detta innebär att man ailvarligt bör överväga möjligheterna aw delvis ersätta nuvarande energiformer, men framförallt i stor utsträckning basera produktionsökningen av energi på kärnkraftsenergi. I teorin kan man välja mellan kol och kärnkraft, i praktiken bör det väl vara en kombination av dem.
Enligt en utredning som handels- och industriministeriet — nyligen — publicerat kommer vårt behov av elenergi at nästan fördubblas fram till år 2000 om man räknar med en genomsnittlig tillväxtprocent om 3.1 under 1980-talet och 2,4 under 1990-talet. Enligt ett alternativt scenario med cn högre tillväxtprocen under 1990-talet skulle echerfrågan öka 2,5 gånger.
Samma utredning visar också att kärnkraften trots att kärnkraftverken är synnerligen kapitalintensiva — ca 4—4,5 miljarder mark per verk — är det billigaste alternativet. Om det byggs ct nytt kärnkraftverk på 1000 MW som plancrat, och det placeras i Lovisa i anslutning till de två som redan finns där, kan det också bli lönsann att ta tillvara den värme som uppstår genom avkylningen och använda den för uppvärmrnin
Vi har redan tidigare fattat beslut för kärnkraftverk och accepterat de risker som sammanhänger med dem. Med de existerande erfarenheterna av kärnkrafisteknologi är det inte säkert att riskerna ökar i samma utsträckning som cen utbyggd kärnkraftsproduktion kunde vid första påseende tänkas innebära. Det finns mycket som talar för kärnkraftverk ur ekonomisk och cenergiefterfrågesynvinkel, men samtidigt är det nödvändigt au vi får i gång en diskussion om hur vår framtida energiförsörjning skall vara strukturerad. Vi har därför rätt au kräva att politiska beslutsfattare snabbt presenterar: sina ståndpunkter samt de fakta de baserar dem på.
THF OO