Kärva tider minskar åtgången på hårshampoo och deodorant

av Rolf Ekman Forum 1978-16, sida 10-11, 25.10.1978

Taggar: Personer: Asko Perisalo Teman: kosmetikindustrin

Kärva tider minskar åtgången på hårshampoo och deodorant

Kosmetikindustrin utgår från att människor vill hålla sig rena och gärna också vackra oavsett om det råder hög- eller lågkonjunktur. Men den nuvarande recessionen har naturligtvis drabbat också tillverkarna av kosmetik- och hygienprodukter. Någon nedgång har inte skett, men tillväxten har stannat av. Volymen av tillverkningen stannade år 1975, och den stampar ännu på stället. Omsättningen har visserligen ökat, men det har mer med inflationen att gör än med tillväxt.

— Dessutom kämpar också vi med lönsamhetsproblem, säger ekonom Asko Perisalo, VD för Orion-koncernen kemisk-tekniska enhet Noiro.

” Noiro-fabrikerna — en för tillverkning av kosmetik och rengöringsämnen och en för ljustillverkning — ligger i Köklax vid kustbanan, en halvtimmes tågresa från Helsingfors.

VD Asko Perisalo räknar med att omsättningen blir 52 miljoner mark i år, lika mycket som i fjol.

— Volymen av tillverkningen har inte stigit hos oss, och inte inom hela branschen, säger han. — Den hårda konkurrensen har däremot drivit ned priserna tom mer än vad inflationen skulle ha förutsatt.

Köklax-fabriken sysselsätter ca 280 personer, av dem hälften inom produktionen, och andra hälften inom marknadsföringen och produktutvecklingen. Företaget satsar mer på produktutveckling än industri i genomsnitt, omkring 3 till 4 procent av omsättningen.

— Det som gläder oss mycket är exportutvecklingen. Vår export har i år ökat från 0,9 till 1,5 miljoner mark, och det har skett trots en synnerligen hård utländsk konkurrens, säger ekonom Perisalo. — Vi exporterar kosmetik till Sovjetunionen och parfymer till bla Danmark, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland, och dessutom håller vi på att arbeta in oss på den holländska marknaden.

— De dåliga ekonomiska tiderna syns på åtgången av deodoranter och hårshampoo, säger Perisalo. — Inte så att människorna skulle ha slutat använda dessa produkter, men de använder dem kanske mer sparsamt än för några år sedan.

Aerosolern — Det gick en opinionsvåg mot deodoranterna därför att de säljs i aerosolförpackningar, och man påstod att drivgasen freon som används i aerosolförpackningarna skulle vara skadlig för jordens ozonlager. Färska undersökningar visar, att förändringar visserligen sker i ozonlagret, men att aerosolerna inte är någon avgörande faktor. Ersättande gaser har utvecklats, men också de har vissa negativa verkningar.

VD Asko Perisalo räknar med att

Orion-koncernens tekno-kemiska fabrik Noiro leds av VD, ekonom Asko Perisalo, Förutom kosmetik står hemvårdsartiklar, ljus och sk storkonsumentprodukter på fabrikens produktionsprogram.

försäljningen av aerosolförpackningar på nytt skall öka.

Vem använder vad?

Tre fjärdedelar av den finländska befolkningen använder deodoranter. De används mindre på landsorten än i städerna: ca 60 procent av landsortsbefolkningen tror på deodoranter. Av kvinnorna i städerna använder nio av tio deodoranter, medan bara varannan kvinna på landsorten gör det.

Shamponeringsmedel är allmänna i hela landet: 90 procent av befolkningen tvättar håret med shampoo.

Sex kvinnor av tio använder läppstift, av de äldre kvinnorna använder bara var tredje. Skillnader mellan städer och landsort kan noteras också här: bara varannan kvinna på landsorten målar läpparna.

Två män av tre använder rakvatten, och här finns det inga skillnader mellan stad och landsort.

Kosmetikprodukter för män utgör ca 20 procent av hela marknaden, och andelen håller sig relativt konstant. Det beror måhända på att det ofta är kvinnorna som inhandlar också männens kosmetikaprodukter.

Kosmetik är ofta modebetonad: kosmetikmodet kommer i allmänhet från USA, medan hårpreparaten oftast får sina förebilder från Mellaneuropa, främst Förbundsrepubliken Tyskland. Också modet från Sverige sprider sig mycket snabbt till Finland.

Storkonsumenterna

Noiro har de senaste åren starkt gått in för produktion av rengöringsmedel, dels för hemhushållen och dels för storkonsumenterna, sjukhus, hotell, fabriker, kontorskomplex Osv.

— Speciellt glada är vi över att vi på så kort tid har fått en bra kontakt med storkonsumenterna, säger VD Asko Perisalo. — Det finns rengöringsmedel för snart sagt alla ytmaterial, och städningen i stora enheter har blivit ett jobb för långt skolade specialister. Det kanske ter sig en aning konstlat, men det blir faktiskt ekonomiskt i längden att använda rätta rengöringsmedel för varje yta.

FORUM 16/78

Säsongbetona — Vi utnyttjar ca 75 procent av vår kapacitet. Det hör till egenheterna för vår industri, att det är en aning säsongbetonat. Vi har våra toppar — för övrigt är vi just nu inne i en produktionstopp inför julmarknaden.

Om exporten konstaterar VD Asko Perisalo bara, att det är oerhört svårt att sälja till Sovjetunionen. Konkurrensen är synnerligen hård, och uppköparna är oerhört skickliga och har god branschkännedom. Det leder naturligtvis till att priserna pressas också där.

— Men det viktigaste är ändå att man får ett ordentligt fotfäste på marknaden. Inte de snabba vinsterna.

Rolf Ekman 0

I packningen av kosmetik ingår också manuella skeden. På bilden packar Sylvi Lahtinen och Marja-Lisa Korhonen inhemska Lumene-kosmetikprodukter.

En kilometer ljus per timme

Man stöper inte längre ljus, inte heller pressar man dem såsom tidigare. Numera drar man ljusen.

Man bör inte heller längre tala om stearinljus. Det finns visserligen också stearinljus, men oftast är ljusen idag tillverkade av specialvax och paraffin.

Ingenting är som förr, med andra ord. Bara detta: människor tycker fortfarande att det är vackert med tevande ljus i hemmen. De skapar stämning.

WP” Även om vi inte bränner våra ljus i vardera ändan, bränner vi upp ljus för 30 miljoner mark om året. Konsumtionen av ljus har ökat stadigt, men ännu bränner vi ganska säsongbetonat: ca 80 procent av alla ljus bränns under månaderna september-december. I Sverige har konsumtionen jämnat ut sig så, att man fortfarande bränner lika mycket

Tillverkningen av ljus sker automatisk med hjälp av en ny.sk dragmaskin. Ljusen snos som en lång slräng runt en stor cylinder (bilden) och går därefter till en kapningsenhet.

FORUM 16/7 under årets mörkaste tid som förut, men man har gått in för att ”stämningsbränna” ljus även under andra årstider.

— Vi börjar följa svenskarnas exempel, säger VD Asko Perisalo vid Orion-koncernens Noiro, som är nummer två bland landets ljustillverkare.

— Det har skett en hel del inom ljusbranschen som man i allmänhet inte vet så mycket om, — Tex används mycket lite stearin för ljustillverkningen numera. Man använder oljedränkt paraffin i stället. Det har minst lika goda brännegenskaper, men gör det möjligt att ta i bruk helt nya ljustillverkningsmetoder.

För ca tio år sedan övergav man i stor utsträckning stöpningen av ljus, och började pressa dem i stället. Numera drar man ljusen, om man vill vara modern. Noiro håller just på med inkörningen av Nordens modernaste dragmaskin för ljus. Med den kan man tillverka en kilometer ljus per timme, antingen sk kronljus eller antikljus. Apparaten va dyr, men Noiro räknar med att med hjälp av den öka sin ljusexport.

— Maskinen har en överkapacitet, liksom alla maskiner i den här branschen, säger VD Asko Perisalo. — Tillverkningen är rätt så säsongbetonad, och bla genom brist på lagerutrymmer kör vi den så att säga periodvis, i den takt lagren töms.

Noiro tillverkade sina första ljus så sent som år 1969, då man köpte upp ljusmaskinerna av Tampereen Saippua Oy, och fick en tynande ljusproduktion på köpet. Nu ligger företaget tvåa bland våra få ljustillverkare, Marknaden fördelas så att Noiro står för 25 procent, Havi för 45 procent, Juhava för 5 procent, Nordlys (som är ett helfinländskt företag det också, trots namnet) för 20 procent av tillverkningen. Resten, vari ingår bla handgjorda ljus, utgör 5 procent av marknaden.

Produkterna å sin sida fördelas så, att vanliga bordsljus eller julgransljus står för 50 procent av tillverkningen. Kronljusens andel är 20 procent, likaså antikljusens. Det blir då kvar 5 procent av marknaden för ”övriga” ljus, vilket kan innefatta nästan vad som helst.

Ljusproduktionen utgör bara ca 10 procent av Noiros hela tillverkning, men man ser den som ett växande komplement till fabrikens sortiment, som i ju i övrigt mest består av kosmetik och rengöringsmedel.

Ro!f Ekman O 1