Kärvt ekonomiskt klimat förutspår Forum-panelen

Taggar: Teman: ekonomi

e Ett hårdare ekonomiskt klimat med prishöjningar och lönehöjningar, som ger inflationen en större spark framåt än 1970 förutspår Forum-panelen för 1971. Men något dåligt år behöver det ändå inte bli. På lång sikt får man även lov att räkna med en ökad rörlighet även på de ledande posterna. Det duger inte att slå sig till ro, sedan man har tagit sin examen och slagit sig ned på sin direktörsstol, eller vad det nu är. Det gäller att hela tiden vara på bettet.

e Om arbetskraftsavtappningen till framförallt Sverige går åsikterna en hel del i sär. Endel anser den helt naturlig, och att man inte »av patriotiska skäl» bör motarbeta den, andra igen att den är något som absolut bör motarbetas.

6 En intressant synpunkt är, att högkonjunkturen främjar emigrationen, en annan att hela området kring norra delen av Bottniska viken borde behandlas som en enda ekonomisk region, oberoende av läns- och riksgränser.

Kärvt ekonomiskt klimat förutspår Forum-panelen

Paneldeltagarna är ordförandena i de åtta föreningar som är medlemmar i Förlagsföreningen Forum. De är tekn.dr S. 0. Hultin för Tekniska Föreningen i Finland, ing. Bror Nilsson-Ollandt, Driftingenjörsförbundet i Finland, dipl.ekon. Tom Engblom, Ekonomföreningen Niord, dipl.ekon. Ralf Sjö ho Im, Ekonomföreningen Merkur, dipl.ekon. Rainer Frigren, Svenska Handelsinstitutets i Helsingfors Seniorförening, ekon.mag. Bo Ohls, Ekonomiekandidatföreningen, tekniker Kurt-Åke Berg, Svenska Tekniker- och Arbetsledareförbundet i Finland och byggmästare Torsten Ahlb-o m, Svenska Byggmästareförbundet i Finland.

9 Hela området kring norra delen av Bottniska viken borde planeras som en enda ekonomisk region oberoende av läns- och riksgränser.

e För stark skatteprogressivitet jagar bort den högt kvalificerade arbetskraften.

e Tvåspråkigheten är en tillgång för den akademiskt ‘skolade finlandssvensken, som han borde ta vara på inom vårt eget näringsliv. I Sverige har han ingen nytta av den.

Forum 1/71

FORUM: Blir 1971 ett lika gott år som 1970?

HULTIN: — Näringslivets aktivitet var exceptionellt livlig 1970. Man kan därför knappast vänta sig att 1971 skulle kunna uppvisa samma resultat. Däremot kan man konstatera att 1971 utan tvivel har goda förutsättningar för att bli vad man normalt brukar anse vara ett gott år. Detta sagt med förbehåll för störande moment. Den strejkaktivitet som redan varslats kan i värsta fall betyda att vi ej förmår ta vara på den högkonjunktur som ännu föreligger. 1 sådant fall kan 1971 års resultat bli rätt magert.

OHLS: — Uppenbart är att detta år i flere avseenden blir sämre och oroligare än de två föregående åren. — Den bransch, inom vilken jag är verksam — detaljhan deln —, har redan i några månader uppvisat olika tecken på en viss mättnad och framför allt försiktighet hos konsumenterna.

— Det som är av särskilt stor betydelse för de ekonomiska utsikterna är givetvis de slutliga ekonomiska lösningarna på det arbetsmarknadspolitiska planet.

— Jag vill gärna framhålla, att jag i princip har rätt stor förståelse för de stabiliseringsåtgärder som myndigheterna sett sig tvungna att tillämpa de senaste åren.

— Å andra sidan är det rätt uppenbart att regleringar o dyl efter en tid leder till att uppdämda behov allt starkare gör sig gällande. Vi får av allt att döma uppleva detta under en stor del av året.

— Då löne- och andra kostnadsstegringar nu förefaller att bli mycket betydande — mycket större än alla rimliga produktivitetsökningar — kan olika kompenserande prishöjningar, bla direkta marginalförbättringar inom handeln, knappast längre avvisas.

— Beroende på prisutvecklingen i vissa andra länder kan våra exportutsikter därmed allvarligt försämras.

SJÖHOLM: — Man kan känna en viss oro för en ökad infla tion. Priser friges, och samtidigt genomförs ganska kraftiga Vänd 7

Ekon.mag. Bo Ohls

Dipl.ekon. Rolf Sjöholm

Ing. Bror Nilsson-Ollandt 8

NE

Dipl.ekon. Tom Engblom

Tekniker Kurt Åke Ber lönehöjningar. Kreditåtstramningen är även ett tecken på att det ekonomiska klimatet blir lite bistrare. Men man kan ju alltid hoppas, att 1971 ändå ska bli ett gott år.

FRIGREN: — Månne det inte finns förutsättningar för att detta år ska bli ett nästan lika gått år som fjolåret. Vi har alltjämt högkonjunktur, konsumtionen ligger högt. Att det kanske blir strejk i metallbranschen behöver inte ha en alltför långvarig verkan.

BERG: — Utan att vara någon ekonomisk expert, så tror jag, att vi kommer att ha det en aning stramare med finanserna än under 1970. Priserna kommer att stiga på grund av den liberalare prispolitiken, och härigenom kommer inflationen att ta ett större steg framåt än något år sedan 1969, då stabiliseringen genomfördes.

— Man kan väl redan nu konstatera, att »UKK»-avtalet inte i alla avseenden blev någon särskilt bra lösning. Det omfattades inte av alla, och dessutom hade grunderna för en central uppgörelse försämrats 1970 genom den snedvridning av lönesituationen, som uppkom genom att ingångna avtal inte efterlevdes på en del håll, medan de till punkt och pricka tillämpades i andra branscher och speciellt på vissa yrkesgrupper. — Balansen på arbetsmarknaden var därför rubbad redan då frågan om en central uppgörelse blev föremål för förhandlingar. Så som det nu ser ut kommer arbetskonflikter att uppstå, och strejker förorsakar förluster för vår hushållning, oberoende av vem som vinner.

— Det ligger därför nära till hands, att även ekonomin blir sämre och våra villkor hårdare.

AHLBOM: — Utsikterna för år 1971, från byggmästarens synpunkt sett, är tyvärr inte så goda. Osäkerheten om byggnadsbranschens kollektivavtal gör det svårt att se optimistiskt på den närmaste framtiden.

ENGBLOM: — För att svara på samtliga de ställda frågorna bör man i dagens läge vara mera än andeskådare, Inte ens de som sysslar med dessa frågor som levebröd tycks ju kunna enas. För egen del instämmer jag dock helt med en av mina bekantas bekanta »det blir ett otäckt år».

— Vi hamnar in i betydande ekonomiska svårigheter och en pressande tid av politisk oro. Industrins utbyggnad har kanske varit för ensidig och bundit en hel del kapital inom en ör kort period utan att ta hänsyn till sysselsättning och emigration.

— Låglönelyften som i och för sig ju enbart är positiva drabbar alltför plötsligt och utan möjlighet till kompensation stora skaror av arbetsgivare som inte kan ta emot trycket. Inskränkningar i butiksnätet och ett större antal konkurser. kommer säkert att bli följden. De stora strejker som säkert kommer både inom metall och byggnadsbranschen försvagar hela den ekonomiska sektorn och får utlandets tro på det finska undret att ånyo vackla. Håller den allt hårdare laddade bomb som maktlagen skapat de bränder som nu blossar upp kanske vi klarar 1971 något så när, och står inför problemen först våren 1972. Exploderar den av överhettningen från den politiska sektorn har vi uppenbarligen kaos redan i år.

— Nej. 1971 blir definitivt inte ett lika gott år som 1970, NILSSON:OLLANDT: — Strejkhot och diskussioner kring statsbudgeten färgar de åsikter man i dag ger uttryck för. Inneliggande order som måste fullföljas kommer dock att bära upp resultatet för år 1971. Totalt tror jag det nya året kommer att uppvisa en liten ökning jämfört med år 1970, trots alla orosmoln.

Forum 1/71

FORUM: — Vad tror Ni om sysselsättningsutsikterna i stort och i de branscher Ni representerar?

HULTIN: — Den första frågans svar gav en indikation om svaret på denna fråga, som i korthet blir att sysselsättningsfrågan icke kommer att bereda svårigheter inom de tekniska områden som är föremål för min granskning.

OHLS: — Det skärpta ekonomiska läget kan väl allmänt sagt tänkas leda till försämrat sysselsättningsläge. Om dock nödiga arbetskraftsförflyttningar olika näringsgrenar emellan kan skötas smidigt, och om vi dessutom alltjämt har att räkna med en betydande emigration, skall väl den totala arbetslösheten inte behöva bli stor.

— Inom vissa branscher och arbetskraftsgrupper kan friställningar och hårdhänta omförflyttningar naturligtvis bli aktuella. För personer med teknisk och ekonomisk skolning är troligen efterfrågan alltjämt stor. Det vore dock orealistiskt att inte lägga märke till den tendens, som av allt att döma blir tydligare, nämligen att också beträffande mera ledande vakanser en ökad rörlighet har kommit in i bilden. Ökade krav på effektivitet m m leder till friställningar och omställningar bland ledarposter i större omfattning än tidigare (om ock dessa fall ännu är relativt fåtaliga). Denna tendens är i mitt tycke tydlig i Sverige, och också bland tex våra ekonomiekandidater har vissa tecken börjat skönjas.

SJÖHOLM: — Om man ser till annonseringen i tidningarna, så förefaller efterfrågan på ekonomer att vara god. Men samtidigt finns det också en viss arbetslöshet, t ex när det gäller merkonomer, åtminstone här i Åbotrakten. Det beror lite på vilken bransch det gäller.

— Det finns en viss risk för att vi får aut överutbud på ekonomer, så som tex i Sverige redan är fallet när det gäller den akademiskt utbildade arbetskraften. Därför är vidareutbildningen viktig. Man borde ge sig tid till vidareutbildning, för om man inte hinner vidareutbilda sig i dag, så frågar ingen efter en i morgon.

FRIGREN: — Sysselsättningsläget varierar stort i merkonombranschen. I större städer finns det gott om kvalificerat arbete, i landsorten i de mindre städerna, råder en tydlig undersysselsättning. Här är merkonomerna ofta tvungna att ta underkvalificerat arbete, Vi har på de senaste åren fått en del nya handelsinstitut, varför utbudet på merkonomer ligger högt. Men vi hoppas på en övergång till 3-åriga kurser, vilket bör göra merkonomexamen bättre uppskattad bland arbetsgivarna.

BERG: — Det finns knappast någon orsak att antaga, att en försämring av sysselsättningsläget skulle ske under det år som nu har börjat. Beträffande vår egen medlemskår, de svenskspråkiga tekniska funktionärerna, är väl situationen rätt bra, därför att våra medlemmar är efterfrågade redan på den grund att de är tvåspråkiga. Vi kände mindre av arbetslösheten även under den svåraste tiden i jämförelse med våra finsktalande bröder.

AHLBOM: — Kreditmarknadens åtstramning har redan märkbart försvårat påbörjandet av nya objekt i synnerhet när det gäller den privata, mindre företagarsektorn, som dock svarar för i runt tal ca 40 procent av arbetsplatsernas antal rent numerärt sett.

— Redan nu har det visat sig att bristen på vissa yrkesarbetare, som var rätt svår ännu för några månader sedan, inte mera är något problem. Jag tror, att en viss arbetslöshetsök Forum 1/71

FORU ning kommer att göra sig gällande under det kommande året. Även endel industriers möjligheter till utbyggnad har beskurits genom de senaste händelserna på avtalsfronten och skärper ytterligare sysselsättningsläget i framtiden.

ENGBLOM: — Sysselsättningen som under 1970 präglats av brist på arbetskraft förvärras igen under 1971. Den hektiska byggnadsverksamheten avtar — »entreprenörens marknad» försvinner ur bilden. Kommuner och statliga instanser som kunde ha jämnat ut marknadstrycket under 1970 genom att bygga senare, greps av samma byggfeber som övriga. Redan under 1971 färdigställs en hel del av byggnadsmassan — om den inte blir sorgligen försenad av svårartade strejker.

— Efterfrågan på utbildad arbetskraft kommer dock att bibehållas.

— Någon överproduktion av ekonomer kommer ännu inte in i bilden. Däremot blir det allt viktigare att man väljer riktiga ämneskombinationer. Den ökade kostnadspressen har tvingat fram långt gående rationalisering och omorganisering inom hela affärsvärlden. Följden har varit ökad efterfrågan på för ändamålet specialskolat folk. Värdesättningen av ekonomer är på uppåtgående.

NILSSON-OLLANDT: — För att motverka de stigande produktionskostnaderna måste industrin fortsätta att rationalisera driften. Välutbildade ingenjörer behövs. De som utbildar sig vidare övertar specialistuppgifterna och yngre eller mindre väl kvalificerade övertar mindre avancerade uppgifter. Någon oroväckande arbetsbrist för ingenjörerna tror jag inte på.

FORUM: — Kan och bör vi göra någonting åt arbetskraftsavtappningen till Sverige? Kan vi konkurrera om arbetskraften med det svenska näringslivet?

HULTIN: — Jag ser arbetskraftsavtappningen till Sverige som en barometer för hur vi har lyckats med planeringen och utvecklingen av vårt näringsliv.

— Den hittillsvarande magra planering som utförts av politiska organ har haft en tydlig sidoblick på röstarna och har därför icke accepterat de ekonomiska realiteterna. I sin fortsatta verksamhet borde de ansvariga instanserna börja vänja sig vid tanken att man inte kan grunda industrier i varje kyrkoby, utan man får finna sig i att det ekonomiska livet koncentreras till regioncentra — I detta sammanhang förtjänar påpekas, att den gamla bundenheten till länsindelning är ett hinder för en naturlig ekonomisk utveckling, och bör överges till förmån för en mera fri ekonomisk regionplanering.

— Utan att i detta sammanhang ta ställning till någon aktuell fråga kan man notera, att exempelvis hela norra delen av Bottniska viken med därtill hörande älvdalar bildar en ekonomisk region vars ekonomiska planering borde lösas utan hänsyn till läns- eller statsgränser.

— Frågan om arbetskraftsavtappningen finner sin lösning endast genom att skapa en företagsvänlig miljö i utvecklingsdugliga regioncentra. Detta kan åstadkommas genom övertänkt beskattningspolitik, goda skolningsmöjligheter, en sund bostadspolitik, etc.

— Arbetskraftsavtappningen har ju på senare år närmast berört den oskolade eller mindre skolade arbetskraften.

— Däremot har den under 1940 och 1950-talen vanliga emigrationen av välskolade fackmän numera i stort sett upphört och en märkbar del av dessa har återvänt. Forts. på sid. 28